Det är en krånglig struktur bakom bolaget Swedish Hospital Partners AB, som bygger Nya Karolinska.

Bolaget ägs till 100 procent av Swedish Hospital partners Holding AB, där Skanska äger 50 procent genom sitt bolag Skanska NKS Invest AB. Det britiska investmentbolaget Innisfree äger sin hälft genom ett komplext och närmast ogenomträngligt nät av bolag, fonder och korsvis ägande.

Lånet från – och räntan till – Innisfree har en krånglig väg att vandra. ”Lånet” är egentligen två lån, fördelade på två bolag i Luxemburg. Enligt SHP:s årsredovisning 2010 ägs de två lux-bolagen i sin tur av Innisfree ltd i Storbritannien. Men på de två låneavtalen uppges istället ägaren vara en investeringsfond, som kontrolleras av Innisfree.  År 2012 uppges två helt andra fonder vara ägare av lux-bolagen och så fortsätter det. Uppgifter i de svenska årsredovisningarna stämmer inte överens med årsredovisningar i Luxemburg, och vilka som är de slutgiltiga mottagarna går inte att avläsa utifrån de officiella dokument som Innisfree lämnat in till bolagsverket i Storbritannien – Companies House. Det finns varken uppgifter om omsättning, vinst eller ägarskap.

Det är en väldigt komplex struktur, där det inte går att följa pengarna eller se vilka som är de slutgiltiga mottagarna. Hur rimmar det mer era påståenden att Nya Karolinska är det mest genomlysta projektet någonsin?

– Det är inte en onormal fondstruktur. Vi, och alla inblandade banker, förlitar oss bland annat på de myndigheter som övervakar fonderna. Namnen på investerarna i fonderna är skyddade av europeiska regler för alternativa fonder (AIF). Själva fonderna står under engelska finansinspektionens tillsyn och den omfattar även europeisk penningtvättlagstiftning. Fonderna lämnar också inkomstuppgift på investerarna till engelska skatteverket, säger Hans Biörck före detta finansdirektör, nu rådgivare på Skanska.