– Jag har en stor förståelse för de renägare som blir drabbade, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S). Foto: SVT

Landsbygdsministern öppnar för lagändring: “Orimligt att bedriva renskötsel med för högt rovdjurstryck”

Publicerad

UPPDRAG GRANSKNING · Riksdagen har bestämt att rennäringen inte ska behöva förlora mer än tio procent av sina renar till rovdjuren. Samtidigt visar forskning att vissa samebyar förlorar mer än så, uppemot 20 procent, och att det skadar dem ekonomiskt. Nu öppnar landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) för en förändring av lagen:
– Det går inte att bedriva renskötsel med så högt rovdjurstryck.

Enligt svensk lagstiftning ska det finnas livskraftiga rovdjursstammar i Sverige. Samtidigt bygger samebyarnas rennäring på fritt naturbete, vilket innebär att flera renar dödas av rovdjur varje år. 

– Jag har en stor förståelse för de renägare och de samebyar som blir drabbade. Det är väldigt svårt att bedriva renskötsel om rovdjurstrycket blir alltför hårt. Och det var med anledning av det som riksdagen fattade beslut om toleransnivån på tio procent, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. 

Utesluter inte lagändring

Toleransnivån infördes av riksdagen år 2013 och säger att en sameby inte ska behöva förlora mer än tio procent av renarna till rovdjur. Men i motsats till lagstiftningen om gynnsam bevarandestatus och livskraftiga rovdjursstammar är toleransnivån inte en del av svensk lag. Den är bara en målsättning. 

Det här har varit en del av konflikten mellan rovdjur och rennäring. Och inom rennäringen finns de som önskar att också toleransnivån skrevs in i lagstiftningen. 

Enligt Sven-Erik Bucht är det ingen omöjlighet: 

– Jag utesluter inte en förändring i den riktningen men vi vill först se hur myndigheterna hanterar frågan. 

“Vi har varit tydliga”

Sven-Erik Bucht tillägger att han vill invänta ett svar från Naturvårdsverket på ett regleringsbrev som regeringen skickat till dem med instruktioner om hur budgeten ska användas. 

– Vi har varit väldigt tydliga i det senaste regleringsbrevet till Naturvårdsverket. De ska följa upp och se hur man kan kombinera gynnsam bevarandestatus men också ta hänsyn till riksdagens beslut om toleransnivåer. Och de har också fått ett återrapporteringskrav, vi har inte fått återrapportering än men vi inväntar det, säger Sven-Erik Bucht. 

Hur länge kommer det att ta? 

– Det här är inte frågan om någon långbänk. Återrapporteringen ska komma årligen och vi kommer att få en återrapportering från verket i den här frågan. Och efter det kommer vi att kunna hantera frågan.  

Uppdrag gransknings reportage Rovdjuren och rendöden finns att se på SVT Play. Reportaget sändes onsdag den 3 oktober 2018 i SVT1.

Fakta: Rovdjuren och politiken

Visa

I Sverige finns fem stora rovdjur: Varg, björn, lodjur, järv och kungsörn.

Det finns miniminivåer för hur många det ska finnas av respektive art för att de ska ha så kallad gynnsam bevarandestatus. Enligt Naturvårdsverkets officiella siffror har alla arter, utom järv, nått upp till gynnsam bevarandestatus.

2013 beslutade riksdagen om en ny hållbar rovdjurspolitik. Då låg rovdjursstammarna på en historiskt hög nivå, tillväxten av de svenska stammarna hade varit en av de starkaste i Europa.

Men en livskraftig rovdjursstam innebar nya utmaningar. I beslutet pekade man därför särskilt på att hänsyn ska tas till de människor som lever och verkar i rovdjurstäta områden. Rovdjur får inte göra det påtagligt svårare att ha tamdjur.

En så kallade toleransnivå för rennäringen klubbades igenom som säger att rovdjur inte få ta mer än 10 procent av en samebys faktiska renantal.

Källa: Naturvårdsverket/Riksdagen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Rovdjuren och rendöden

Mer i ämnet