Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Varför kom inte testningen igång? Hör Folkhälsomyndigheten, socialminister Lena Hallengren (S) och tidigare testsamordnare Harriet Wallberg. Foto: SVT

Ministern: Utebliven testning bidrog till smittspridning på äldreboenden

Uppdaterad
Publicerad
UPPDRAG GRANSKNING ·

Testning, smittspårning och isolering är erkända metoder för att minska smittspridning. Men under våren, när covid-19 lamslår världen, utnyttjar Sverige aldrig ens hälften av analyskapaciteten för att testa. Socialminister Lena Hallengren (S) säger till Uppdrag granskning att ett skäl till smittspridningen på äldreboenden i Stockholm var att regionen inte testade tillräckligt.

Den 11 mars klassar Världshälsoorganisationen, WHO, covid-19 som en pandemi. Veckan efter kommer generalsekreteraren Tedros Adhanom Ghebreyesus med ett budskap till alla länder:

”Testa, testa, testa. Testa varje misstänkt fall.”

Men i Sverige dröjer det. Regeringens mål under våren är att genomföra 100 000 tester i veckan. Men det uppnås först i september, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten.

Vad det beror på får olika svar, beroende på vem man frågar.

Regeringen och Folkhälsomyndigheten lägger en stor del av ansvaret på regionerna. Regionerna å sin sida menar att man följde Folkhälsomyndighetens prioriteringar över vilka man skulle testa, men att det funnits en otydlighet i ansvarsfördelningen.

“Regionen var inte arbetslös”

Under våren kommer larm om en tilltagande smittspridning av covid-19 på äldreboenden i Stockholm. Socialminister Lena Hallengren (S) lägger stort ansvar på regionen för att det blev så.

– Det fanns ju ett skäl till att man fick spridning på många äldreboenden, till exempel i Stockholm, när man inte testade dem som man borde testa, säger hon till Uppdrag granskning.

Region Stockholms finansregionråd Irene Svenonius (M) är förvånad över ministerns uttalande.

– Vi arbetade stenhårt med att testa det som var vårt ansvar och vi arbetade stenhårt med att bygga ut sjukvården, fixa skyddsutrustning, fixa läkemedel. Kort sagt: regionen var inte arbetslös under våren, om vi uttrycker oss försiktigt. Personalen jobbade dygnet runt, säger hon.

Tegnell: Vi tryckte på

Statistik från Folkhälsomyndigheten visar att långt under hälften av den uppskattade analyskapaciteten utnyttjas vecka efter vecka under våren 2020.

– Det fanns pengar, det fanns en strategi, det fanns analyskapacitet – det fanns också 21 regioner med varsitt smittskydd som arbetade väldigt aktivt. Varför de inte tog sin del av testningen tycker jag är svårt att svara på, säger socialminister Lena Hallengren (S).

Det ska komma att dröja månader innan antalet tester närmar sig regeringens mål på 100 000 i veckan.

– Vi har hela tiden talat om att det är viktigt att kunna testa så mycket som möjligt. Att det sedan tog sådan tid, det får man väl titta på, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Det är väl ert ansvar att ligga på och trycka på så att det sker?

– Vi låg på och vi tryckte på.

Under april gick analyskapaciteten för testning av covid-19 upp till 100 000 tester per vecka. Men antalet utförda tester låg långt därunder. Foto: SVT

Breddningen av testningen skulle bland annat gälla personer med samhällsviktiga funktioner, som skulle tillbaka i arbete, enligt Folkhälsomyndighetens strategi. Det var ett problem eftersom det inte syftade till att bekämpa smittan, enligt Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdssektionen på Sveriges kommuner och regioner, SKR.

– Det är en sak att hälso- och sjukvården testar sin egen personal för att få den tillbaka i tjänst. Men att testa annan personal där syftet är att hitta den som är frisk – är det en hälso- och sjukvårdsåtgärd? Det skapade en viss diskussion om var ansvaret låg för att testa personer där syftet med testet inte är att hitta smitta och bryta den, utan att hitta dem som inte är sjuka så att man kan upprätthålla funktionerna i samhället.

Socialminister Lena Hallengren (S) menar att bara testningen av de högst prioriterade grupperna i Folkhälsomyndighetens strategi, patienter och vårdpersonal, borde ha fyllt analyskapaciteten som fanns under våren.

– Min bild är att med den omfattande smittspridningen som vi hade så hade 100 000 tester säkert behövts bara för att verkligen testa personal och brukare i vård och omsorg och därmed minska smittspridningen och det som kom att bli allvarliga konsekvenser, inte minst inom äldreomsorgen.

Regeringen tillsätter samordnare

Den 8 maj tillsätter regeringen en nationell testkoordinator, Harriet Wallberg, för att öka testningen. Samma vecka har mindre än en fjärdedel av den uppskattade analyskapaciteten utnyttjats.

Harriet Wallbergs slutsats är att Sverige måste byta strategi för att kunna använda spårning och testning för att få ner smittan. Enligt henne är en anledning till den uteblivna testningen att Folkhälsomyndigheten håller fast vid systemet med prioritetsgrupper och att det inte definieras tillräckligt tydligt vilka som ska ingå i testningen.

Myndighetens generaldirektör Johan Carlson delar inte Harriet Wallbergs bild av varför testningen inte utökades snabbare.

– Problemet var att vissa regioner mer aktivt höll emot och förhandlingarna om pengarna tog lång tid.

Hallengren vill se färre regioner

Johan Carlson skriver i ett mejl till Uppdrag granskning att det är en ”orimlig tolkning att Folkhälsomyndigheten via sina prioriteringar skulle ha hämmat testningen”. Han skriver också:

”Att detta tagit lång tid får nog i huvudsak tillskrivas det splittrade system, med 21 självstyrande regioner, som vi arbetar med i Sverige.”

Socialminister Lena Hallengren delar den slutsatsen.

– Fick jag bestämma skulle vi haft åtminstone sex regioner som var större och kanske kraftfullare.

I början av juni kommer regeringen och regionerna överens om att regionerna ska testa och regeringen betala. Folkhälsomyndigheten rekommenderar nu att alla med symptom ska testas för att bekämpa smittan.

FAKTA: Uppskattad analyskapacitet

Visa

Sedan vecka 17, 20-26 april, har den uppskattade kapaciteteten för laboratorieanalys legat på över 100 000 test i veckan och successivt ökat stadigt.

I månadsskiftet oktober-november, 26 oktober-1 november, passerade den uppskattade kapaciteten över 238 000 tester i veckan.

Antalet utförda analyser den veckan var då drygt 193 000.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Coronapandemin

Mer i ämnet