Fredrik Bratt är polischef i Stockholm. Ulrika Rogland var tidigare åklagare, men slutade då hon ansåg att våldtäktsutredningar inte fick tillräckliga resurser. Foto: SVT

Misstänkta hörs inte i våldtäktsutredningar – helt emot vad som rekommenderas

Uppdaterad
Publicerad

UPPDRAG GRANSKNING · Den misstänkte gärningsmannen bör i princip alltid förhöras. Det är rekommendationen från Åklagarmyndigheten för att våldtäktsutredningar ska bli bättre. Trots det läggs många utredningar ned utan att den utpekade förhörs, visar Uppdrag gransknings kartläggning.

– En viktig del av förundersökningen är att höra de misstänkta, säger Ulrika Rogland, som är målsägarbiträde åt brottsoffer.

Hon var åklagare i 14 år, innan hon slutade i protest eftersom hon tyckte att våldtäktsutredningar inte fick tillräckliga resurser. Även om prognosen ser dålig ut kan ett förhör med en misstänkt leda utredningen framåt, menar Ulrika Rogland.

– Det kan vara så att de erkänner, det kan vara så att den ena berättar att “den andre gjorde det här”. Det kan vara så att de säger att de hade sex men att de påstår att hon var med på det och då kommer det fram ytterligare uppgifter som man sen hör målsäganden mot. Men det kommer alltid vara en lucka så länge vi inte hört de här personerna.

Budskapet: Vänd på alla stenar

Förra året anmäldes rekordmånga våldtäkter och våldtäktsförsök. Samtidigt har antalet uppklarade våldtäktsbrott minskat. Från låga 11,6 procent 2014 – till 7,4 procent under första halvåret 2018. Det innebär att inte ens en av tio anmälda våldtäkter mot kvinnor över 15 år leder till åtal.

Uppdrag granskning har granskat utredningar i ett par av de områden som har låg uppklaring. Ett exempel är Karlskrona åklagarkammare, som hör till de sämsta i landet. Åklagare har bara väckt åtal i omkring fem procent av alla polisutredningar.

Samtidigt läggs 40 procent av utredningarna ner utan att den utpekade misstänkte förhörts, visar Uppdrag gransknings kartläggning av de anmälningar som gjorts i Karlskrona kommun under åren 2016 till augusti 2018.

Det går helt emot vad som rekommenderas för att förbättra våldtäktsutredningarna.

Redan 2005 slog polis och åklagare fast i en gemensam rapport att den misstänkte i princip alltid ska höras innan en våldtäktsutredning läggs ner. Budskapet var: ”Vänd på alla stenar”.

I en tredjedel av utredningarna har den misstänkte inte hörts

Ett annat exempel är polisområdet Stockholm Nord, där Uppdrag granskning kartlagt våldtäktsanmälningar i kommunerna Solna och Sundbyberg – båda med relativt få fall som leder till åtal. Kartläggningen visar att i en tredjedel av utredningarna har den utpekade misstänkte inte förhörts, under åren 2016 till augusti 2018.

Dessutom tar det, i flera fall där man faktiskt hör en misstänkt, väldigt lång tid innan ett förhör blir av. I ett fall från 2017 där en kvinna anmälde en man för att ha haft sex med henne då hon sov dröjde det tio månader innan den misstänkte hördes – sedan lades utredningen ner.

– Jag håller med om att det är lång tid så klart. Delar av svaret ligger ju i att man fått prioritera andra ärenden, säger Fredrik Bratt, biträdande chef i polisområde Stockholm Nord.

Men det låter ju helt katastrofalt egentligen om man tänker att ni inte hinner höra den misstänkte under så lång tid, i ett allvarligt brott som våldtäkt.

– Ja, jag delar din uppfattning att det är en anmärkningsvärt lång tid.

Varnat länge för att utpekade misstänkta inte hörs

Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten har nyligen publicerat en gemensam tillsynsrapport där de bland annat granskat 214 sexualbrott från sex olika åklagarkammare och motsvarande polisområden.

I cirka en fjärdedel av ärendena, 26 procent, har inget förhör hållits med misstänkta, enligt rapporten. Författarna bedömer att i en tredjedel av de fall där misstänkta inte hördes så borde det ha gjorts.

Och experterna har länge varnat för att utpekade misstänkta inte hörs. Redan 2004 visade en undersökning av drygt 450 våldtäktsfall i Stockholm att en tredjedel av de kända misstänkta aldrig blev förhörda av polisen innan utredningen lades ner.

Problemet är att ärenden där bevisläget bedöms osäkert läggs ner för tidigt, enligt studien som gjorts av Christian Diesen, professor i processrätt och Eva Diesen, brottsofferforskare.

“Man kan inte förutsätta att man vet”

Samtidigt står det i åklagarnas handbok ”Handläggning av brott i nära relation ”att ett förhör kan leda till att den misstänkte erkänner eller att han lämnar ”uppgifter som för utredningen framåt på annat sätt”.

— Och det är också det vi får lära oss utifrån resonemanget att man aldrig kan veta vad den personen säger. Den kanske erkänner, den kanske medger omständigheter som man kan utreda vidare, säger Katarina Olsson, kammaråklagare på åklagarkammaren i Uddevalla.

Det finns inget skäl att säga att det här kommer ändå bli ord mot ord så det är ingen idé att höra den misstänkte?

— Nej, det har vi fått tydliga direktiv uppifrån om att så ska man inte tänka. Den bör höras, för man vet inte. Man kan inte förutsätta att man vet vad någon kommer att säga.

Reportaget Utredning nedlagd sänds onsdag 13 mars. Du kan se det redan 12.00 på SVT Play – eller 20.00 i SVT1.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Utredning nedlagd

Mer i ämnet