Inom polisen så hålls idag rutinmässigt så kallade avlastningssamtal i grupp efter händelser som dödsskjutningen i Husby. Detta trots att det förstör för senare utredning när poliser ska höras som misstänkta eller vittnen. En orsak till att rutinerna med gruppsamtal kunnat fortsätta trots kritik från åklagare och internutredare är att Rikspolisstyrelsens riktlinjer för krisbearbetning tillåter detta. Efter att Uppdrag granskning uppmärksammat problemet ska de psykosociala riktlinjerna ses över av Rikspolisstyrelsen. En översyn som görs i samarbete med arbetstagarorganisationerna enligt Lotta Gustavson.
Förändringarna av stödet för poliser efter traumatiska händelser som diskuteras på Rikspolisstyrelsen handlar om att man inte ska sitta i avlastningssamtal i grupp om man kan komma att bli misstänkt för brott.
I de riktlinjer som gäller idag, från 2008, så står det att krisstöd i grupp bör undvikas för poliser som är föremål för internutredning. Men problemet är att det tar en tid innan en utredning inleds efter en händelse, och då tillåter reglerna att man sitter i gruppsamtal så länge åklagaren inte hunnit besluta om förundersökning. Därför har poliser som kan komma att bli misstänkta för brott kunnat sitta i avlastningssamtal i grupp helt enligt reglerna.
Men efter att Uppdrag granskning uppmärksammat problemet med dagens riktlinjer så ska de ses över.
— Vi vågar inte säga mer än att det ska finnas nya riktlinjer före sommaren, säger Lotta Gustavson.
Tanken är att justera riktlinjerna så att även den som kan komma att bli föremål för internutredning samt potentiella vittnen undantas från att delta i krisstöd i grupp.
Men det är inte bara polisens riktlinjer för krisstöd som är ett problem för internutredarna.
Under flera år har det dessutom funnits riktlinjer för hur poliser ska utreda poliser, där det tydligt står att om flera anställda varit med om en händelse så bör man också sitta i grupp och ha avlastningssamtal. I dessa riktlinjer, som skrevs om så sent som 2012, så står det tydligt att personalvård står emot brottsutredning. Men att personalvården måste gå före.
— Ja, men jag fick den förklaringen av våra personalvårdsmänniskor, att detta är det normala. Så ska man göra. Eller bör man göra, säger Ulf Berg, före detta chefsjurist på Rikspolisstyrelsen, som skrivit riktlinjerna.
Men det finns inget vetenskapligt stöd för att poliser måste sitta i grupp efter traumatiska händelser, enligt polisens egna experter.
Men det finns idag inga vetenskapliga argument för att poliser måste sitta i grupp efter traumatiska händelser.
— Man måste tänka mycket mer öppet kring det här med avlastning, den gamla formen av debriefing har vi inte kvar längre. Den syftar på grupp. Så att då lever det kvar fast man egentligen borde ta bort det, säger Ingrid Boogh, legitimerad psykolog och polis som arbetar med polisens krishanteringsprogram.
Istället för gruppsamtal kan man ha enskilda samtal för att inte förstöra en framtida utredning, anser hon.
— Ja, absolut, säger Ingrid Boogh.
Ulf Berg, som skrev riktlinjerna, anser själv att de påverkar polisens förtroende negativt. Och han tycker att de bör ändras.
— Man får ta bort det där krisbearbetningsprogrammet och så får man hitta på något bättre, säger han.
Rikspolisstyrelsen kommer också att ändra Ulf Bergs riktlinjer för hur man ska utreda poliser, så att rekommendationen om gruppsamtal tas bort. Nya riktlinjer ska vara klara tidigast i slutet av februari.
Här är nuvarande .
Här är ett utdrag ur Ulf Bergs för hur polisen ska utreda polisen.
Här är på riktlinjerna om hur polisen ska utreda polisen, bland annat från åklagare och jurister vid polismyndigheterna.
Reporter: Petter Ljunggren