Det var i maj förra året som en 68-årig man i Husby sköts ihjäl i sitt hem under en polisinsats. Efteråt fick poliserna som var inblandade i dödsskjutningen genomgå avlastningssamtal. Trots att andra poliser erbjöd sig att hålla korta förhör direkt efter insatsen, hördes de inte. Istället pratade de igenom händelsen tillsammans. Något som är enligt rutinerna, säger Jon Wåhlander, chef på piketen i Stockholm:
– Det är så vi arbetar enligt våra upparbetade rutiner. Vi gör avlastningssamtal i grupp efter någon händelse som varit särskilt allvarlig, säger Jon Wåhlander.
I Husby-fallet skrev de fyra piketpoliser som befann sig i lägenheten sina rapporter om händelsen samtidigt, i samma rum och de läste sedan varandras redogörelser.
Just polisens rutiner för avlastningssamtal i grupp är ett problem, enligt överåklagare Mats Åhlund.
– Ja, det försvårar ju utredningen. Det blir inte en tillräcklig rättssäker hantering om det är så att man kan prata ihop sig, säger han.
Åklagare och internutredare har länge riktat kritik mot att personalvård går före brottsutredning. Överåklagare Mats Åhlund säger att man har efterfrågat en förändring av riktlinjerna:
– Jag tycker man borde ändrat det här för länge sedan. Det här har vi fört fram på olika sätt både till avdelningen för interna utredningar och till Rikspolisstyrelsen, säger han.
Patrik Zanders är gruppchef på Västerortspolisen i Stockholm och deltog i insatsen i Husby. Han föreslog att piketpoliserna som genomförde insatsen i Husby skulle höras när insatsen var över:
– Jag framförde till yttre kommissarien att vi är behjälpliga om vi ska hålla korta förhör med de involverade poliserna. För mig är det naturligt att göra det. Och även yttre kommissarien tyckte att det lät som en bra idé och framförde det, men det avslogs då för att piketen ville vårda sin personal, säger han.
Tomas Koppelman Hellgren som var befäl på plats i Husby menar att han aldrig hade en tanke på att poliserna skulle höras som misstänkta, utan som brottsoffer.
– Poliserna i det här fallet var inte misstänkta för något brott, så som jag såg det. Brottslingar ska generellt inte få tillfälle att prata ihop sig, och det gäller ju också för poliser. Vi har ju inte andra rättigheter än någon annan, säger han.
Patrik Zanders tycker att det kan skapa tvivel hos allmänheten om man väntar med förhör av poliser:
– Nu finns möjligheten för folk att ha tvivel. Att de ska ha snackat ihop sig och sen lämnat en gemensam berättelse, vilket jag inte tror att dom har gjort. Det tvivlet skulle vi plockat bort, om vi tilläts hålla förhör initialt, säger Patrik Zanders till Uppdrag Granskning.
När Uppdrag Granskning började ställa frågor om avlastningssamtalen efter dödsskjutningen i Husby valde Rikspolisstyrelsen att se över riktlinjerna. I slutet av december sändes ett mejl ut till polisens personal som sa att man nu ska se över polisens krisstöd så att de som kan komma att bli föremål för en internutredning, eller potentiella vittnen, inte ska sättas i gruppsamtal.
I vanliga fall eftersträvar polisen att höra vittnen och möjliga gärningsmän så fort som möjligt. Men det kan dröja länge innan förhör hålls med poliser efter en allvarlig händelse. Efter insatsen i Husby tog det fyra dagar innan två av piketpoliserna hördes som vittnen, och först efter drygt två veckor hördes de två poliser som avlossade sina vapen i lägenheten.
– Ja, det är inte bra. Jag säger att det ska ske i det närmaste omedelbart, säger överåklagare Mats Åhlund.
Reporter: Petter Ljunggren
Text: Elisabeth Åsbrink