Uppdrag granskning har tidigare kunnat berätta att antalet unga personer som tilldelats könet kvinna vid födseln och som söker könskorrigerande vård har ökat explosionsartat. Och behandlingar genomförs, trots att det inte finns tillräcklig forskning på den nya patientgruppen.
Det handlar om att stoppa puberteten, behandla med testosteron och i vissa fall kirurgi. Åtgärder som är oåterkalleliga och ibland nödvändiga eftersom personer med diagnosen könsdysfori ofta mår oerhört dåligt.
Men Uppdrag granskning kunde visa hur vårdpersonal och föräldrar oroas över det bristande kunskapsläget. Inte minst för att över hälften av personerna i den nya patientgruppen även har psykiatriska diagnoser som autism, självskadebeteenden och andra trauman.
– De som ifrågasätter verksamheten talar om hur barn och ungdomar ofta är sökande, många har andra psykiska problem och att det här kanske inte är lösningen, säger Kjell Asplund, ordförande vid Statens medicinsk-etiska råd, Smer.
“Åberopar olika typer av fakta”
2018 startade Smer en dialog med en rad intresseorganisationer, bland annat RFSL, ett föräldranätverk och könsmottagningarna på Karolinska universitetssjukhuset. Man mötte ”vitt skilda uppfattningar” om hur vården fungerar.
Men synen på det vetenskapliga underlaget är gemensam, enligt Smer.
– Alla parter vi pratat med tycker att det behövs mer kunskap, vad är det som står bakom den här ganska dramatiska ökningen? säger Kjell Asplund.
Läkarna som håller på med det här beskriver hur det är väldigt grundligt genomtänkt och att man vet vad man gör, stämmer inte det?
– Så finns det andra läkare som tycker att så är inte fallet. Båda åberopar olika typer av fakta och vi vill nu att detta ska sammanställas och att man kvalitetsgranskar de fakta som läggs fram på bordet.
Har inte det gjorts då?
– Nej.
Nu föreslår Smer att Socialdepartementet ger tre myndigheter uppdraget att stärka kunskapsunderlaget för utredning och vård av barn och ungdomar med könsdysfori.
Det gäller Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och SBU – statens beredning för medicinsk och social utvärdering, som också ska ta reda på vad som är känt om de som faktiskt ångrar sin behandling. Hur många de är vet ingen idag.
Hamnar på ministerns bord
I Uppdrag granskning medverkade två personer som ångrar sin könskorrigering. De vittnar om att deras situation är ett känsligt ämne som det är svårt att tala öppet om.
Och på Lundströmmottagningen i Västra Götaland märkte man för ett par år sedan att patienter kom tillbaka. I dag har man traumabehandling för de som ångrar sig. Det har påverkat personalen som fattar de avgörande besluten om diagnos och behandling, enligt klinikchef Lennart Fällberg.
– Det är väldigt mycket man inte vet. Det är det som skapar det som vi kallar etisk stress. Att vi inte har fullgod evidens för det vi gör, säger han.
Smers förslag hamnar nu på socialminister Lena Hallengrens (S) bord.
Flera vittnar om att de ångrar sig, tycker du med bakgrund mot det att det har funnits tillräckliga kunskaper om vården – innan man har gett den?
– I varje enskilt fall är det en professionell bedömning som är gjord och den kan inte jag ha någon annan bedömning kring, säger Lena Hallengren.
Reportaget Tranståget och tonårsflickorna finns att se på SVT Play – eller onsdag 3 april 20.00 i SVT1.