2014 jobbar historieläraren David Nilsson på gymnasieskolan S:t Petri i Malmö. Ett par dagar efter studenten blir han kallad till möte med skolledningen.
– Jag kunde aldrig drömma om att det som lades fram på mötet var det som skulle ske, säger han.
Han har satt F i slutbetyg på 51 av sina 177 elever. Det tycker inte skolledningen är rimligt med tanke på vilka betyg eleverna har i andra ämnen. Eftersom det fortfarande går att ändra betygen säger de åt honom att se över dem igen. Om det saknas underlag så ska han samla in det.
Spelar in samtalet
När David Nilsson frågar i ett mejl hur det ska gå till blir han kallad till ytterligare ett möte med rektorn och den biträdande rektorn. Den här gången blir han misstänksam och spelar in samtalet i smyg.
”Vi säger såhär att Patrik Sjöberg var världsmästare i höjdhopp. Då tittar man ju inte på alla sämre hopp. Man tittar ju bara på hans högsta hopp, 2,40 eller vad det nu var han hoppade. Är du med?”
Så säger rektor Eva Daun i inspelningen. Under mötet får David Nilsson veta att han ska bedöma eleverna på ett för honom helt nytt sätt. Det handlar nu om alla elever, inte bara de som fått underkänt. Eva Daun säger alltså att det räcker att ha visat en förmåga en gång på en viss nivå, för att ha rätt till det betyget på den förmågan.
Läraren sätter betygen
Uppdrag granskning har låtit tre experter ta del av inspelningen, och alla tre är eniga: man ska inte bedöma på det här sättet.
– Det är läraren som gör den här bedömningen och det är bara läraren som kan uttala sig om hur många gånger en elev måste visa en kunskap på en viss nivå för att eleven faktiskt kan få det betyget. Men man kan ändå inte säga att det räcker att man har visat en förmåga en gång, säger Cecilia Sandberg, enhetschef Skolverket
En rektor kan inte heller kräva att en lärare gör om sin betygssättning.
– Rektor har ett ansvar att se till att betyg sätts enligt de bestämmelser som finns. Men det är ändå läraren som sätter betyget, säger Cecilia Sandberg.
”Vi inte är experter på det här”
När Uppdrag granskning pratar med rektorn på S:t Petri, Eva Daun, menar hon att de inte uppmanat David att bedöma på det här sättet.
– Vi säger flera gånger till honom att prata med ämnesansvarig som är expert. Vi säger också att ”vi inte är experter på det här. Prata med ämnesansvarig”, säger Eva Daun.
Bad ni David motivera de betyg han hade satt?
– Det var inte intressant. Han hade inte examinerat eleverna på alla delar.
Hur vet ni det om ni inte begär att får se hans underlag?
– Det var eleverna som sade det.
”Har tagit del av mejlväxling med elever”
Men hur vet ni att det fattas delar om ni inte har tittat på hans underlag?
– Därför att vi har tagit del av mejlväxling med elever.
Eva Daun hänvisar till flera mejl och telefonsamtal från elever som var förvånade och chockade över att de hade fått F. Och de hade heller inte fått svar när de mejlat David Nilsson. Hon menar att han brustit i sin skyldighet att informera eleverna fortlöpande om hur de ligger till.
Vi har pratat med fyra av hans elever. Vissa tycker att han har varit otydlig med vad som krävdes av honom för att få ett visst betyg. Två av dem beskriver honom som hård och nitisk.
Vad säger du om kritiken om att eleven inte visste om att de skulle få ett F och inte visste hur de låg till?
– Ja, alltså, hur skall man bevisa det? Jag hade ju samtal med alla elever och förde anteckningar omkring det. Det blir ju ord mot ord, säger David Nilsson.
Höjde betygen
Några dagar efter mötet skriver David Nilsson under de nya betygen. Majoriteten av alla hans 177 elever får nu högre betyg, en del av dem höjs tre eller fyra betygssteg. Istället för 51 elever som fått F, är siffran nu åtta.
– Jag var ju säker på min sak, hur man skulle bedöma. Samtidigt kunde jag inte i det läget vägra att utföra den uppgiften. För att i slutändan är det rektorerna som är mina chefer, det är de som styr min anställning, säger David Nilsson.
Men historien slutar inte här. Efter att han har höjt betygen blir han satt i ett åtgärdsprogram, får en mentor och får som krav att göra minst 80 procent av eleverna nöjda.
Slutar efter förlikning
Hösten 2015 blir han varslad om uppsägning ”av personliga skäl”. Malmö stad säger att det bland annat handlar om att han har haft en negativ inverkan på arbetsmiljön och har en bristande kompetens när det kommer till betygssättning. Men facket bestrider det här och till slut landar det i en förlikning där David Nilsson får 700 000 kronor.
Han har fallit i onåd hos en rektor förut. Den gången gjorde han också en överenskommelse med skolan innan han slutade.
När han tycker att han har rätt, då vill han inte ge sig.
– Jag hoppas att det här kan leda till att fler vågar prata om det här och gärna offentligt. För jag vet att det är jättemånga lärare som mår dåligt av att man tummar på det man tror på vad det gäller kunskap, säger David Nilsson.