På Ronnaskolan utanför Södertälje är skolresultaten under riksgenomsnittet. Foto: nrk

De svenska eleverna väljer bort Ronnaskolan

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

I Ronnaskolan utanför Södertälje är det snart inga elever från infödda svenska familjer kvar. De flesta väljer istället den privata Vittraskolan inne i stan.

– Jag hade aldrig börjat gå på Ronna om jag inte hade kunnat gå på Vittra. Då hade jag flyttat till Stockholm och gått i en skola där, säger 15-årige Samuel Edlund, tidigare elev på Vittraskolan i Södertälje.

Det fria skolvalet infördes av statsminister Carl Bildt för 20 år sedan, och för att göra valet enklare började man offentliggöra alla skolresultat. Det öppnade också för en fri etablering av friskolor.

Uppdrag granskning – En förlorad skola

– För mig som har jobbat länge med friskolor har det varit viktigt att det finns en möjlighet för föräldrarna att bestämma var och vilken skola eller förskola man ska välja åt sina barn. Att det inte är politiker som bestämmer, vilket det var innan, säger Johan Göterfelt, tidigare segmentschef på Academedia, som driver Vittraskolorna.

På Vittraskolan i Södertälje går 420 av elever, och kön av elever som vill gå där är lång. På Ronnaskolan går 800 elever. Skolresultaten där är sämre än riksgenomsnittet.

För några år sedan var Ronnaskolan en blandad skola, men sen i höst är har över 99 procent av eleverna invandrarbakgrund.

På Skolverket är man bekymrad över hur det fria skolvalet har påverkat utvecklingen.

– Vi ser att resultatskillnaderna i vissa städer har ökat dramatiskt under senare år. Särskilt ser vi att skillnaden mellan skolor har ökat väldigt mycket, och där tror jag att man kan se ett samband med det fria skolvalet, säger generaldirektör Anna Ekström.

Ronnaskolans rektor, Lina Axelsson Kihlblom, är upprörd över situationen.

– Jag blir väldigt arg när elever kommer och frågar mig varför ingen vill gå på den här skolan och jag ska titta på eleven och egentligen svara att det beror på dig. De vill inte vara i din klass. Det är ett väldigt grymt svar och samhället har gjort det så och det kommer jag aldrig att acceptera. För skolan har nästan blivit som modejackor eller märkesbyxor, man väljer efter vad som är fint och det fula blir kvar. Det finns fattigmans och sen finns det rikemans, säger hon.

Reportaget är gjort av Brennpunkt och sändes i NRK inför det norska valet i september.

Reporter: Ole Reinert Omvik, NRK

Text: Magnus Sandelin

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Uppdrag granskning – En förlorad skola

Mer i ämnet