Så gjordes reportaget ”Lugna gatan”

Publicerad

Hur fick ni idén till reportaget?

Genom tips. Vi hade gjort två program från Husby tidigare och hade många källor och kontakter i området som vi pratar med regelbundet. Genom en källa så fick vi tips om att granska den nya satsningen på Lugna gatan eftersom det sades att det fanns anställda som skulle jobba med att skapa trygghet men inte lämnat kriminaliteten bakom sig.

UG – Lugna gatan

Hur arbetade ni – vilka arbetsmetoder använde ni?

Till en början begärde vi ut alla handlingar om projektet som fanns hos Stockholm stad. På så sätt kunde vi få insyn i ekonomin, vilka som arbetade i projektet och läsa olika klagomål som inkommit till förvaltningen. Sedan sökte vi igenom domstolar, myndigheter, polisen och sociala medier för att hitta information om de personer som anställts som trygghetsvärdar. Men det viktigaste verktyget i det här reportaget var alla de hemliga källor som berättade för oss hur det verkligen går till när Lugna gatan arbetar. Många av dem var rädda och oroliga att det skulle hända dem något om det blev känt att de pratat med oss så därför var det viktigt att skydda deras anonymitet. Det var allitfrån föräldrar och ungdomar som bor i Husby till anställda och före detta anställda på Lugna gatan. Utan dem hade vi aldrig kunnat göra det här programmet.

Stötte ni på några problem? I så fall vilka?

Vårt stora problem genom hela arbetet var att få människor att våga berätta om sina upplevelser av Lugna gatan. Både på grund av att det finns en skepsis i området mot journalister men också på grund av det rykte som spreds i Husby: att den som pratar med Uppdrag granskning om Lugna gatan kommer att råka illa ut. Vi var tvungna att hela tiden säkerställa att våra källor inte blev kända. En annan utmaning var själva premissen för reportaget. Fryshuset gör mycket bra saker och Lugna gatan är en god idé men samtidigt är det extremt svåra frågor att jobba med så om det inte styrs rätt så kan det bli ett farligt projekt. I reportaget jobbade vi mycket med att beskriva det dilemmat och därför ställer vi frågan i början: alla är värda en andra chans – men vilka ska vara med och skapa trygghet? En svårighet var också att Fryshuset lade ”locket på” och att vi inte kunde följa arbetet på Lugna gatan och intervjua anställda. 

Vilka deltog i arbetet?

Axel Gordh Humlesjö och Petter Ljunggren var reportrar. Johan Tarland var huvudfotograf för projektet och Lars Hogeus redigerade reportaget. Ola Kristofferson flygfotade och Markus Purens var redaktör.

Hur lång tid tog arbetet?

Vi gjorde research, spelade in och redigerade reportaget mellan augusti och december 2015.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

UG – Lugna gatan

Mer i ämnet