Så gjordes reportaget om upploppen i Husby

Uppdaterad
Publicerad
UPPDRAG GRANSKNING ·

Uppdrag gransknings reporter Petter Ljunggren berättar om arbetet med reportaget om upploppen i Husby.

Hur fick ni idén till reportaget?
Det började med en kontakt med Göteborgs universitet, där vi diskuterade ett eventuellt samarbete inspirerat av brittiska The Guardians ”Reading the riots”, om upploppen i London 2011. Det utvecklade sig till ett mer traditionellt reportage. Men ursprungsidén fanns kvar, att skildra upploppen i detalj och försöka ge svar på frågan om varför de startade, och vilka det var som låg bakom.

Hur arbetade ni?
Vi började med att försöka få en bild av upploppen genom att samla in allt tillgängligt material – medierapportering, anmälningar, polisrapporter etc – och sortera uppgifterna kronologiskt.Kronologin kom att spela en stor roll, särskilt i den detaljerade skildringen av den första natten, där vi lade ”pussel” med det material vi fått in, för att återskapa scener och förstå förloppet.Sedan bygger reportaget naturligtvis på vanliga intervjuer, både i Husby och i en studio.  För studiointervjuerna använde vi en teknik inspirerad av dokumentärfilmaren Errol Morris, ”interrotronen”, där den intervjuade tittar rakt in i kameran.

Vilka typer av källor använde ni?
Vi använde framförallt dokumentation om upploppen som inte tidigare varit känd för allmänheten, som promemorior, mötesprotokoll, analyser och lägesrapporter. Dessutom använde jag brottsanmälningar, förundersökningsmaterial, polisens egna filmer och andra dokument för att på ett nytt sätt ge en djupare inblick i händelseförloppet och upploppens spridning.

Stötte ni på några problem?
Ett stort problem var att få de inblandade i upploppen att ställa upp på intervjuer. Det gäller både de ungdomar som deltog i kravallerna och poliser som arbetade under de första nätterna. Av olika skäl ville de inte medverka.Dessutom var det svårt att få intervjuer med ungdomar på plats i Husby. Det finns uppenbarligen ett misstroende mot medier och en inställning att man inte ska prata med journalister, även om man har mycket att berätta.Även organisationen Megafonen saknas i reportaget. Jag hade hoppats få deras syn på upploppen, bakgrunden och deras egen roll, men de har tagit ett kollektivt beslut att inte säga något.

Vilka deltog i arbetet?
Det var Petter Ljunggren (reporter), Lars Hogéus (fotograf/redigering) och Katrin Kasström (researcher), Aron Engman och Natalija Sako från journalisthögskolan i Göteborg, som gjorde researchen till kartläggningen av de gripna och dömda, med hjälp av Johanna Bäckström Lerneby på Uppdrag granskning. Redaktör var Elisabeth Åsbrink.

Hur lång tid tog arbetet?
Idén väcktes redan förra året. Men själva arbetet med reportaget har tagit cirka 2,5 månad.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

UG - Upploppen i Husby

Mer i ämnet