I slutet av 1930-talet köper svenska staten upp alla privata järnvägar i landet. Allt samlas under samma tak: Statens Järnvägar.
Den växande bilismen blir en tuff konkurrent och på 60-talet läggs järnvägar ner och staten satsar allt mindre pengar på underhåll och tåg.
När ekonomin för Statens Järnvägar bara blir sämre blir lösningen att dela upp järnvägstrafiken. 1988 bildas Banverket som får ta hand om spåren, medan SJ fortsätter att köra tågen.
Under Björn Rosengren som näringsminister och högste ansvarig för tågtrafiken styckas SJ.
Verkstäderna blir ett eget bolag, stationshusen ett annat, städningen ett tredje, datahanteringen ett fjärde. SJ AB blir kvar som en renodlad tågoperatör.
Det står fortfarande Banverket på vissa anställdas ryggar, men underhållsdelen har bolagiserats precis som SJ. Det nya bolaget heter Infranord AB och konkurrerar nu med stora engelska och holländska bolag om att få göra underhållet på järnvägarna så billigt som möjligt.
Resten av Banverket har slagits ihop med Vägverket, till den nya jättemyndigheten Trafikverket. Allt underhållsarbete läggs idag ut på entreprenad.
Reportage: Gunnar Lindstedt, Veckans affärer och Henrik Bergsten, SVT
Text: Djeiran Amini