Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Spela klippet för att höra läkaren Mats Rothman berätta hur långvarig smärta behandlas. Foto: SVT

Smärtläkaren: ”Långvarig smärta är en sjukdom i sig”

Uppdaterad
Publicerad
UPPDRAG GRANSKNING ·

Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att personer söker vård – men långvarig smärta är svår att behandla. Medicinerna som ska hjälpa att lindra bidrar istället ibland till en högre smärtkänsla.

Uppdrag granskning har berättat om 23-årige Niclas, som under två år levt med långvarig smärta och blivit läkemedelsberoende efter en bilolycka.

Niclas är inte ensam. Smärta är en av de vanligaste anledningarna till att personer söker vård i Sverige, där mer än var femte person uppskattas lida av långvarig smärta.

– Man sätter ofta likhetstecken att långvarig smärta ska vara akut smärta, bara att det hållit på lite längre. Men så är det inte, säger smärtläkaren Mats Rothman.

Starkt beroendeframkallande

Att behandla långvarig smärta är svårt. Ett sätt är genom opioider, som är starka smärtstillande mediciner. De fyller sitt syfte i akuta lägen, men kan bli skadliga när de används långsiktigt, inte minst för att de är så starkt beroendeframkallande.

Dessutom drabbas vissa patienter av så kallad opioidhyperalgesi. Det innebär att opioiderna i sig, som till exempel morfin, bidrar till en högre smärtkänsla.

– Ett sätt att bli av med den smärtan är att ta mera morfin, vilket ger en ökad smärtkänslighet, vilket kräver mera morfin och så vidare. Det kan vara så att man ibland har väldigt höga doser för att hämma en smärta som morfinet själv egentligen åstadkommer, säger Mats Rothman.

Föreslår att trappa ned mediciner

I Region Västmanland har Mats Rothman drivit ett framgångsrikt projekt för att få ned förskrivningen av beroendeframkallande medicin. Han träffar patienter som har svår och långvarig smärta, och efter utredning föreslår de oftast att patienterna ska trappa ut sina mediciner.

– Vi ser att det nästan är nödvändigt många gånger för att om man har haft smärtstillande i många år och ändå inte blivit bättre – och till slut ändå kommer hit – då är det ganska uppenbart att de inte varit så himla bra. Då har man oftast tappat energi, lust, livsglädje, ork och kognitiva förmågor.

Ändå har de fortsatt få det här år efter år efter år. Varför är det så?

– Jag tänker att när någon kommer som lider och som har värk så vill ändå de flesta som jobbar i vården hjälpa till på något sätt, och det man kan hjälpa till med är de verktyg man har. Så sitter jag som läkare och har mitt verktyg, ett receptblock, då kanske man tar till det, säger Mats Rothman. 

Uppdrag granskning: Droger på recept

Visa

23-årige Niclas köper inte sin narkotika på gatan. Hans läkare skriver ut dem – trots att det inte är någon hemlighet vad preparaten orsakar. Hur kan medicinerna, som ska hjälpa Niclas att bli frisk, göra honom sjukare?

Missa inte veckans Uppdrag granskning. Det sänds 18 november klockan 20 i SVT1 och finns på SVT play klockan 12 samma dag.

Hit kan du vända dig om du mår dåligt

Visa

• Ring alltid 112 i akuta lägen

• Mind Självmordslinjen (anhöriga kan också höra av sig)

90101 (Dygnet runt)

chat.mind.se/mejlsvar@mind.se

• Droghjälpen

020-919191 (måndagar & torsdagar 09.00-16.00)

https://droghjalpen.se/

• Föräldralinjen

020 – 85 20 00 (10.00-15.00)

• Jourhavande medmänniska

08-702 16 80 (21.00-06.00)

• Spes – Suicidprevention och efterlevandes stöd

020 – 18 18 00 (19.00-22.00)

• Vårdguiden – 1177

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

UG: Droger på recept

Mer i ämnet