Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Se intervjun där David Lehto, till vänster, får veta att Mikael Fahlander ger honom den största delen av skulden för fiaskot i Haparanda. Foto: SVT/Nerikes Allehanda

Storbråk efter miljardhaveriet i Haparanda

Publicerad

UPPDRAG GRANSKNING · Miljardprojektet Barents Center började med storslagna planer som skulle förena två nationer och ge kommunen hundratals nya jobb. Men det slutade i ett haveri – och ett bråk mellan de inblandade som når nya höjder när Uppdrag granskning återvänder till Haparanda.

Barents Center var miljardprojektet som inte bara skulle bygga ihop Sverige och Finland vid riksgränsen i Haparanda, det skulle också ge kommunen 400 nya jobb.

Men trots löften och storslagna planer genom åren återstår i dag inget mer än en gigantisk krater.

Några cementpelare sticker upp ur den vattenfyllda gropen, som ilsket bevakas av en grupp skrattmåsar. Synen har blivit en del av stadsbilden och kallas för simbassängen, luftslottet eller kort och gott: Gropen.

Att projektet Barents Center – som skulle innehålla gymnasieskola, hockeyarena, hotell, spa, biograf och en stor galleria – blev ett fiasko kan de flesta enas om idag. Men sedan går åsikterna isär.

“Tillför sig själv, sin familj och sina bolag”

Den nya styrelsen för bostadsutvecklingsbolaget Concent, som drev projektet Barents Center, menar att den gamla styrelsen misskött bolaget och tömt det på pengar.

Därför planerar de att lämna in en stämning mot den gamla styrelsen och initiativtagaren, entreprenören Mikael Fahlander, där de kräver tillbaka 95 miljoner kronor av investerarnas pengar.

Den nya styrelsen säger att pengar som skulle ha gått till att utveckla projekten som fanns inom Concent, däribland Barents Center, istället har hamnat i bolag som Mikael Fahlander kontrollerar.

– Så fort pengar kommer in i koncernen genom obligationslån och annat, så fort likviditet fanns så tar han ut denna likviditet och tillför sig själv, sin familj och sina bolag, säger Björn Sahlström.

Totalt har det tagits lån för en halv miljard kronor kopplade till Barents Center, mycket tack var de lukrativa hyreskontrakt som Mikael Fahlander lyckades teckna med Haparanda kommun.

Mikael Fahlander. Foto: Kicki Nilsson/Nerikes Allehanda

Fahlander: Har förlorat stora summor

Kommunen förband sig nämligen att hyra arenan och gymnasieskolan för 17 miljoner kronor per år i 25 års tid. Avtalen skulle börja gälla i och med att Barents Center var färdigbyggt, men kommunen har idag lyckats dra sig ur dem.

Mikael Fahlander var den som tog initiativ till projektet. Han pekas ut av flera personer som den verklige huvudmannen bakom Concent. Men han förnekar att han skulle ha berikat sig på Barents Center, och skriver i ett mejl till Uppdrag granskning:

”Jag har förlorat stora summor, och ännu större om man räknar alla kostnader mina bolag hade för uppstarten och finansieringen av projektorganisationen, projektportföljen, projekten m.m. innan det såldes över till Concent.”

“Det fanns inte någon realistisk plan”

Fiaskot med Barents Center har lagt sig som en våt filt över utvecklingen i Haparanda. Även om kommunen inte förlorat några egentliga pengar i härvan så har det kostat både tid och energi. Peter Waara (S), som lämnade kommunalrådsposten i samband med valförlusten 2018, ifrågasätter idag om det någonsin fanns en intention att bygga Barents Center.

Det är en uppfattning som delas av flera inom nuvarande Concent.

– Det fanns inte någon realistisk plan. Det fanns inte någon byggfinansiering, säger Viktor Isero, jurist på Concent som tillsammans med vd:n Björn Sahlström ägnat två år att reda ut härvan kring det havererade projektet.

Barents Center skulle binda samman Sverige och Finland. Foto: Concent

Men den dåvarande projektledaren, David Lehto, säger att påståendet är helt taget ur luften:

– Jag vet inte varifrån detta bisarra påstående kommer ifrån. Under hela perioden skedde ett stort jobb med projektet från styrelse, anställda, konsulter och partners med ett enda syfte. Att göra verklighet av Barents Center.

Enligt David Lehto fanns en plan för att bygga Barents Center, men det var inte möjligt för Concent att klara det i egen regi. Enda sättet var att sälja hela eller delar av projektet, vilket aldrig lyckades.

Även Mikael Fahlander slår tillbaka mot kritiken. I ett mejl skriver han:

”Ni kan fråga precis vem som helst som var involverade i projektet: personal, styrelse, ledning, byggbolaget, advokater, finansbolag, arkitekter m.m. och ni kommer få se att det aldrig fanns någon annan ambition än att Barents Center skulle byggas och att det skulle bli en bra affär.”

“Sanningen är större”

Men på frågan om vems felet är att projektet aldrig blev av ger Mikael Fahlander ett oväntat svar. Han lägger nämligen det mesta av skulden på sin egen projektledare, David Lehto, som han menar vilselett såväl styrelsen som aktieägarna:

”Om någon har ansvar för att Barents Center inte blev av så är det David Lehto”, skriver han.

Det är en beskyllning som den tidigare projektledaren inte håller med om:

– Jag tror att det är lättare för en själv om man kanske har någon att skylla på, i det här fallet är det jag och jag tror att sanningen är större än att det beror på en enskild person, säger David Lehto.

Mikael Fahlander förnekar att han skulle ha lurat kommunen eller investerarna. Han skriver i ett mejl till Uppdrag granskning att det inte var han som bestämde i Concent, utan styrelsen och vd:n. Han nekar också till att hans bolag skulle ha fått 95 miljoner i kontanter från Concent.

Efter Uppdrag gransknings intervjuer överväger både David Lehto och Mikael Fahlander att stämma Peter Waara, Björn Sahlström och Viktor Isero för förtal.

Reportaget “Gropen i Haparanda” sänds onsdag 23 oktober. Du kan se det från 12.00 på SVT Play eller 20.00 i SVT1.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Miljardprojektet Barents Center

Mer i ämnet