NÄR STORFISKAREN Ove Ahlström sålde sina rättigheter att fiska i Sverige för 60 miljoner kronor, försvann hans båt från västkusthamnen i Fiskebäck.
Men tvärtemot politikernas mål hade Ahlström aldrig några planer på att sluta. Istället registrerade han båten på Cook Island utanför EU för fortsätta fiska utom europeiska myndigheters kontroll.
SYSTEMET MED försäljning av fiskekvoter infördes 2009 för att stoppa utfiskningen av svenska vatten. Tanken var att fiskarna skulle ta pengarna, byta yrkesbana och därigenom minska fiskeflottan.
– I nuläget finns cirka 80 aktörer. Genom möjliggörandet av överlåtbarhet kan man på goda grunder anta att antalet pelagiska aktörer kommer minska till cirka 40-50, sa Rune Wikström från moderaterna när lagen klubbades den 11 juni 2009.
Det riksdagen inte räknade med då var att båtarna som blev över systematiskt skulle börja fiska i tredje världen istället.
NÄR UPPDRAG GRANSKNING följer Ove Ahlströms båt till hans nya hemmahamn hamnar vi i kuststaden Dakhla i Västsahara. Utanför ligger ett av världens fiskrikaste vatten med ett bestånd som ensamt skulle kunna mätta alla barn på den afrikanska kontinenten. Där fiskar Alhströms båtar uppemot 600 ton fisk varje dygn.
Men han är långt ifrån ensam. I den polisövervakade hamnen trängs ett tiotal andra skandinaviska båtar som också flaggat ut och vänt EU:s fiskepolitik ryggen. Varken svenska eller europeiska myndigheter har några befogenheter att stoppa dem.
OMRÅDET SOM DE BEFINNER sig i kallas Västsahara och är sedan 1976 ockuperat av grannlandet Marocko. 160.000 Västsaharier bor idag i flyktingläger i Algeriet, fördrivna från sitt land, sin kust och sina fiskevatten. Trots att de kommer från ett område med ett hav fullt av fisk är flyktingarna beroende av bistånd för att överleva.
Fatimatu Said La-Abaid är en av flyktingarna. Hon menar att Ahlström och de andra europeiska fiskarna bidrar till ockupationen eftersom de betalar till Marocko för att få fiska i Västsaharas vatten.
– Detta är våra resurser och vår rikedom, de säljer inte sitt eget utan de säljer vårt. Jag vill inte att de ska sälja något överhuvudtaget från mitt land, säger Fatimatu.
Och hon får medhåll från svenska politiker.
Hur ser ni på att det finns svenskar där som fiskar och gör affärer?
– Det är moraliskt förkastligt. Svenska fiskare är väl medvetna om den svenska politikens syn på Marockos ockupation av Västsahara. Jag tror att det finns ett ganska starkt stöd bland det politiska Sverige att man faktiskt ska se till att Västsaharas fiskevatten tillhör västsaharierna, säger Urban Ahlin (S).
– Jag tror att mediareportage om det här kan bidra till att framförallt hänga ut de företag som är bovar i den här frågan, säger Birgitta Olsson (FP).
Du ser de som bovar?
Ja, jag tycker inte att det är acceptabelt. Västsaharierna själva tjänar ju inte på det här. De är ju inte så att de blir anställda som fiskare eller får chansen att få kontrakt, utan det här är ju bara samarbete mellan svenska fiskare och den marockanska ockupationsmakten, säger hon.
PÅ EN FISKEMÄSSA I KÖPENHAMN får reportageteamet äntligen kontakt med Ove Ahlström för att höra hans syn på saken. Han står sedan tidigare åtalad vid Göteborgs tingsrätt för att under 2007 och 2008 ha fiskat under svensk flagg utanför Afrikas kust, men med utflaggade båtar kan han inte längre nås av svenska myndigheter.
Men Ahlström tycker inte att han gjort något fel. Tvärtom är det han som är ett offer för svenska myndigheternas jakt på fiskare.
– Är det någon som bär skuld i detta så är det den svenska regeringen. De har övergett mig och mina fiskarbröder i Sverige, därför står vi där vi gör nu.
Hur ser du på kritiken mot att ni fiskar där nere?
– Den är obefogad, den är inte väl förankrad, det är bara ren politik och frihetsrörelser som har fel information om hela systemen där nere.
Du ser inte några problem att ni är där nere i ockuperat område?
Nej, absolut inte.
Reportrar: Pelle Westman och Fredrik Laurin
Text: Axel Gordh Humlesjö