I somras gick Moderaternas partiledare Ulf Kristersson ut och sa att han tror att Sverige är redo för “en egen bra lagstiftning” i surrogatfrågan. Centerpartiets partiledare Annie Lööf sa i en intervju i Sveriges Radio inför valet att hon tycker att det borde vara tillåtet med altruistiska surrogatarrangemang här hemma.
Och Barbro Westerholm, riksdagsledamot för Liberalerna skrev i en debattartikel i augusti att det är moralpanik att inte tillåta det i Sverige.
Frågan är hur en svensk lagstiftning skulle se ut?
I Storbritannien är det tillåtet med altruistiska surrogatmödraskap, det vill säga att en kvinna är surrogat utan ekonomisk ersättning. Surrogatmodern har samma grundläggande rättigheter som kvinnor som bär på sitt eget biologiska barn. Det innebär att hon har samma rätt att göra abort, om hon av olika skäl skulle ångra sig. Som födande moder anses hon också vara barnets juridiska mor när barnet är fött, vilket gör att hon har rätt att behålla barnet efter förlossningen om hon vill, trots att hon inte har någon biologisk koppling till barnet.
Allt fler britter väljer att åka utomlands
Allan Pacey är professor och fertilitetsexpert på Sheffield University, han tycker inte att Storbritannien är ett bra exempel för hur Sverige skall hantera frågan. Trots att det är tillåtet med altruistiska surrogatmödraskap i Storbritannien är det fler och fler britter som väljer att åka utomlands för kommersiella surrogat. Britterna är till och med de vanligaste kunderna bland européerna.
– Jag reser över världen och är runt på kliniker som har britter som kunder, säger Allan Pacey.
Varför åker så många fortfarande utomlands?
– För att det är enklare. Att hitta en surrogatmamma. Och det är smidigare, från början till slut.
Sophie Ukleba, koordinator på surrogatagenturen New Life, säger att de har många par som kommer från Storbritannien.
– I Storbritannien tillåts bara altruistiskt surrogatmoderskap. Om man hittar någon som är redo att hjälpa en och bära ens barn, kan man få tillgång till surrogatmoderskap men en kvinna som bara hjälper en annan kvinna, det händer väldigt sällan, väldigt sällan.
”Gör inte som Storbritannien”
Sophie Ukleba säger att deras surrogatmödrar gör det för att de behöver pengar, och att 98-99 procent av deras surrogatmödrar saknar jobb.
Att det är svårt att hitta tillgängliga surrogatmödrar i Storbritannien är en av anledningarna till att britterna fortsätter att söka sig till utlandet när det gäller surrogat. Samtidigt har tilltänkta föräldrar också helt andra rättigheter i länder som Ukraina och Georgien.
– Låt oss säga att surrogatmamman ångrar sig, om de säger att de känner obehag av graviditeten eller något, då har de inte rätten att komma och säga att de är i fara, och att de vill avbryta graviditeten. Vi vill inte lämna det utrymmet för surrogatmödrarna, säger Sophie Ukleba, koordinator på surrogatagenturen New Life i Georgien.
– Det handlar inte om rätten över hennes egen kropp när det handlar om abort, det handlar om barnets öde.
Uppdrag granskning frågar Allan Pacey om han tror det är möjligt att tillåta altruistiska surrogatmödraskap, som både är attraktiva för tilltänkta föräldrar, samtidigt som de tar hänsyn till grundläggande kvinnorättigheter. Han säger att han inte har någon lösning på den frågan, utan bara ett tips.
– Gör inte som Storbritannien.
Uppdrag gransknings reportage De nya surrogatmödrarna sändes på onsdag den 19 september 2018 och finns att se på SVT Play. I reportaget träffar vi utländska surrogatmammor som bär och föder barn åt andra.