Två sidor av saken: Ja till gruvdrift – eller bevara marken?

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Sverige kan stå inför en ny gruvboom, men kritiker är inte övertygade om att det är en bra idé. Ska man bevara marken – eller provborra efter metallerna som ska rädda klimatet? Här är två sidor av saken.

Bevara marken

Under 2018 tog Bergsstaten emot 676 överklaganden mot deras beslut att ge undersökningstillstånd till aktörer och företag. Över hälften gäller Skåne. Där har proteströrelsen ”Vetonu” uppstått, som vänder sig emot provborrningar i området.

Jakten på mineralerna

– Så länge det finns vanadin i Sverige i slagghögar som man kan återvinna så behöver man inte gräva upp ett fungerande jordbruk. Vi kan inte äventyra det ena på bekostnad av det andra, säger Anita Ullmann, ordförande för Vetonu.

Tomelilla kommun har skrivit in i sin översiktsplan för kommunens framtid att de inte vill se några gruvor på orten. En del är emot nya gruvor helt och hållet. Moder Christa, abbedissa på Mariavalls kloster i Skåne, tycker att det är lika fel med en vanadingruva i Skåne som i Jämtland.

– Det finns många där uppe som också har fått uppleva de här stora skandalerna där företag gått i konkurs och lämnat efter sig dammar med giftiga ämnen i, och det är kommuner som ska betala det återställandet, säger hon.

Andra kritiker är skeptiska till att mineralerna och metallerna man borrar efter faktiskt ska kunna rädda miljön.

– Kan ni bevisa att ni räddar miljön så är det väl ingen diskussion, men känns som att de är ute och leker lite för att det är intressant. Vi har inga belägg för att det fungerar ännu, säger Åsa Mårtensson som tillsammans med sin man Johnny Mårtensson motsatt sig ett bolags planer att provborra på deras mark. 

Ja till gruvdrift

Över 700 miljoner kronor satsades förra året på prospekteringar. Bergsstaten har gett tillstånd att prospektera på över 600 platser i Sverige. 

Metallerna som bolagen letar efter är bland annat vanadin, litium och kobolt – ämnen som används i modern batteriteknik. Efterfrågan på flera av metallerna förväntas stiga i takt med att elektrifieringen av bilar och andra fordon tar fart.

Erika Ingvald från myndigheten Sveriges geologiska undersökning, SGU, tycker att Sverige har ett ”enormt ansvar”. 

– Vi kommer behöva mer gruvor. Och det kommer behöva vara gruvor med väldigt hög miljöprestanda och bra villkor runt omkring. Och där tänker jag mig att Sverige är en fantastisk plats att vara på. Eftersom vi redan har gruvor med väldigt hög miljöprestanda. 

Otto Millbourn och hans bror äger mark i en by i Hörby, i Skåne. Där har Bergsstaten beviljat tillstånd till ett företag att provborra på deras mark.

– Vi känner att det är helt logiskt att man är med på provborrningar. Vi tycker det är en moralisk plikt på ett eller annat sätt. Det är vanadin de letar efter här men man får reda på allt möjligt om berggrunden i samband med detta. Kanske hittar vi mineraler som kan bota cancer här. Ska vi vara emot det då? säger Otto Millbourn.

Miljöpartisten Sven G Hultman anser att slagget från befintliga gruvor inte räcker för att täcka behovet av vanadium. Partiet har offentligt gått ut och tagit avstånd från Svens åsikter.

– Vi behöver vanadium, var ska vi få tag i det? Det finns på ett par håll i världen det vet vi, men det är osäkra leveranser och det är dåliga arbetsmiljöförhållanden. Så varför skulle vi inte ta det här? I Skåne, i Sverige, där vi har miljölagar som är stränga. Det blir lite mycket av “nimby – not in my backyard” över det hela, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Jakten på mineralerna

Mer i ämnet