Bilder: NB ål, huvud
Ålen. En av naturens mest gåtfulla varelser.
Den har funnits sen Atlanten bildades, men på bara några historiska ögonblick nästan utrotats.
Vi har fått lära oss att det är vi som bär ansvaret, som fiskat ålen, som ätit ålen.
Scen: ålagille
Nu säger vi skål!
Bilder: Irrande ljus, ficklampor natten.
Men tänk om det finns en annan förklaring.
Dold bakom taggtråd och förbudsskyltar.
Att miljardvinster står mot en uråldrig arts överlevnad.
Scen: en man går och plockar bland död och döende ål
Här ligger ålen och dör…
Det gör ont i hela kroppen när man ser att man behandlar en utrotningshotad art på det här sättet.
TITEL: Den Sista Ålen
Bild: En man bakifrån, går in på Folkoperan i Stockholm
Han är författaren som slog igenom över en natt, vars debutbok översatts till 33 språk och trollbundit hundratusentals människor.
Vad den handlar om? En slemmig fisk.
Scen: författaren Patrik Svensson möter gänget bakom uppsättningen av Ålevangeliet
(Stina O) Tjena!
(Patrik S) Hej!
(Alla) Hej hej.
(Emmy) Emmy heter jag.
(Patrik S) Det här är så spännande.
Nu ska hans bok Ålevangeliet bli opera – och Patrik Svensson träffar gänget bakom uppsättningen.
Sång
Och en saga om en åååååål…
Live
Tobias Theorell, konstnärlig chef Folkoperan:
Man säger, vi ska göra Ålevangeliet, alla har ju läst den, och WOW! Vad kul! Hur gör man det!?! (skratt)
Stina Oscarson, dramatiker
Man var lite rädd för ålar, när man var liten, alltså det kändes lite sådär läskigt vet jag. Ännu lite värre än en orm, sådär.
Reporter:
Hur har din syn på ålen förändrats?
Fullkomligt!
Alltså den har öppnat ögonen för livets storhet.
Patrik Svensson, författare
Det är ju uppenbart att det gåtfulla har någon slags dragningskraft.
Att världen kan få vara lite förtrollad.
Live: Stina Oscarson högläser ur librettot som hon skrivit till uppsättningen
Grafik: ålens naturliga livscykel
Djupt i Saragassos klara vatten börjar den sin långa vandring, larven leptocephalus, ledsagad av golfens strömmar, genomskinlig som ett litet pilbladslöv, blott några millimeter, simmar den de många hundra milen mot Europas kuster. Och förvandlas där till gulål. Vandrar upp i vattendragen, låter sig av inget hindras, rör sig genom träsk och över myrar, rör sig säker målmedveten mot en plats att kalla hemma.
Och blott i frihet vet en ål när det är dags att vända åter till sitt ursprung. Förvandlas till en blankål och göra hela långa resan tillbaka till Saragasso. För att där fortplantas och dö.
Den fria ålen vet när det är dags, för ålen vet att meningen är frihet.
Live:
(Patrik S) Vad fint.
(Stina O) Bara några...
Bilder: förunderliga bilder på ål
Patrik Svensson, författare
Naturvetenskapen har i flera hundra år försökt förstå sig på ålen och beskriva den.
Och än i dag har ingen människa någonsin ens sett en ål i Sargassohavet, varken levande eller död, bara de här små larverna.
Hur hittar den tillbaks till Sargassohavet?
Ålar vägrar att fortplanta sig i fångenskap, och varför gör de det?
Den är alltså listad som akut hotad. Det betyder att den löper extremt stor risk att dö ut i vilt tillstånd.
Och det är det som vetenskapen kämpar med idag. Varför dör den ut?
De många gåtorna kring ålen gör den också svårare att rädda.
Hur hänger allt ihop?
Vi börjar nysta i den komplexa ålfrågan på den skånska ålakusten.
Bild: ålakusten Österlen, flygbild
Live: Ålafiskare Mats Svensson och biologen Ingemar Alenäs
Mats Svensson, ålfiskare
(Mats) Det var ju meningen att du skulle med ut och rykta. Men det går ju inte. Det har vi ju sett på vågorna. Det finns ingen möjlighet att ge sig ut, men du ska inte tro att du kommer undan för det!
Bilder: Ingemar och Mats inne i ålaboden, drar på sig vadarstövlar.
(Mats) Du får ta av dig skorna!
(Mats) Jösses! Jag har lagt papper i de för de skulle torra, det var därför det var så trångt.
(Mats) Såja! Nu börjar det hända saker.
Biologen och ålafiskaren – till synes varandras motpoler.
(Ingemar) Det var inte dåligt, jag fick på mig vadarna före experten (skratt)
Men de här två är vänner och förenas i samma önskan: att rädda ålen.
Bilder: Ingemar Alenäs vandrar på strand, höga vågor, fotograferar
Ingemar Alenäs, biolog och ekolog
Som biolog och ekolog så tycker jag ju att ålen är en fantastisk art.
Att jag är så intresserad av att bevara naturen och naturresurserna, det är ju att jag inser att detta är framtiden för oss.
Bild: Traktor startar och kör fram
(Ingemar) Nu kör vi, framtiden, mot framtiden!! (lutar sig tillbaka och kikskrattar)
Live:
(Mats) Nu gör vi som i det militära, fatta, säkra, LYFT!!
Bilder: åker traktor, ålräddaren och ålfiskaren tillsammans
Eftersom havet är för upprört för att man ska kunna vittja, eller rykta som det heter här, får den besökande biologen Ingemar istället hjälpa fiskaren Mats med en ålsump.
Live:
(Mats) Akta nu så att du inte får den på dig, du har alldeles för mycket att göra inom ålen för att du ska bli skadad av en ålasump
Bilder: vågor mot strand, ålabod, flygbild
Enligt forskarna kommer i dag bara nån procent av antalet ålyngel som nådde våra kuster på 60-talet.
Det en gång stora svenska ålfisket har nu starkt begränsats.
Helt förbjudits på Västkusten. Kvar finns ett 50-tal insjöfiskare med tillstånd för ålfiske. Och drygt 100 längs Östersjökusten.
Ingemar Alenäs, biolog och ekolog
Den håller på att försvinna från moder jord. Klockan är fem i tolv för ålen.
Bilder: Ingemar blickande ut från stranden.
Bilder: Ingemar fotografi, som liten pojk med ål
Han växte själv upp med en ålkultur, men i inlandet, i halländska Ätrans ådal.
Ingemar Alenäs, biolog och ekolog
Den där kulturen som jag själv har upplevt, den har i princip försvunnit ifrån inlandet.
Live: Ålafiskare Mats och Ingemar i köket
(Mats) Jaha du Ingemar nu är vi i det heligaste.
(Ingemar) Jag förstår det.
(Mats) Nu är vi i det heligaste!
(Mats) Vi har först ålasoppa och sen luad ål, och sen har Milo gjort kokt ål, och sen har han gjort stekt ål, och ren har vi rögad ål…
Livescen: Mats Svensson och Ingemar Alenäs pratar med varann utanför ålaboden
(Ingemar) Jag vill ju absolut inte att den här fina kulturen som ni har på ålakusten att den också skulle försvinna, för då kanske det inte finns samma incitament att säga att bevarar ålen.
(Mats) Nu är det att alla vi ålafiskare dör ut, och dör vi ut då dör ju kulturarvet ut.
(Ingemar) Vi som biologer och ni som ålfiskare vi har ju samma önskan att hålla bestånden friska och rika så att vi kan ta av räntan.
Bilder: bil trailas i av HaVs kontrollanter i Blekinge
Länge varnade forskarna för att ålbeståndet snabbt minskar.
Till slut, 2007, lyssnade EU. En förordning tvingade medlemsländerna att agera. Den svenska ålplanen var född.
Begränsat fiske, hårdare regler, ökade kontroller.
Livesynk:
Tobias Jeppsson, fiskerikontrollant Havs- och vattenmyndigheten (HaV)
Vi måste verkligen träffa precis rätt ju, det är inget som syns på ytan.
Thomas Reuterljung, fiskerikontrollant Havs- och vattenmyndigheten (HaV)
Man får helt enklet va lite påhittig o försöka ta de möjligheterna som man ser att man kan dragga.
Bild: båt drar på fart
Vi följer med på jakt efter ett av hoten mot ålen: tjuvfisket.
Som misstänks ta lika mycket ål i Sverige som det lagliga fisket.
Live: hittar ålryssja med draggen
Ska jag släppa?
Ja
Det känns som det är…. ett redskap
Jajamen!
Här är lite ål!
Här har vi ål.
Här längs den svenska sydkusten måste nära nog alla lekmogna ålar – blankålar – som vandrar ut från Östersjön passera Det beskrivs som gatlopp mellan lagliga och illegala ryssjor.
Thomas Reuterljung, fiskerikontrollant Havs- och vattenmyndigheten (HaV)
En blankål som passerar här, om den klarar sig hela vägen för att reproducera sig så är ju det värt massor.
Bild: släpper tillbaka ål
Bild: drönar lyfter
Sen några år har teamet börjat använda drönare, för att snabbare kunna söka av grunda vikar.
Bilder: illegala ryssjor syns på grunt vatten från luften, flygbilder (HAV)
Live:
På ringholmen /har vi hittat nåt. Vi tror är ryssjor. När ni är färdiga kan ju ni kila hit med båten.
Bilder: avslutar, rör sig hemåt
Tobias Jeppsson, fiskerikontrollant Havs- och vattenmyndigheten (HaV)
Jag tror att de flesta är medvetna om att ålen är hotad. Fler o fler kommer fram till oss o pratar om ål och man tycker det är bra det vi gör.
Live:
Här ligger de. Där!
Bilder: tar upp illegala ryssjor, tomma
Resten av ryssjorna den här dan visar sig vara tomma.
Tobias Jeppsson, fiskerikontrollant Havs- och Vattenmyndigheten (HaV)
Nu ska vi köra in i hamn här, och sen ska vi lasta in i bilen och köra till tippen. Så dom förstörs där.
Bilder: ryssjor lastas ut på tippen i lastskopa, dumpas soptipp
Scen: ålyngel i frigolitlådor släpps ut av barn
Ur P4 SR Väst
“Det är 2500 ålar i varje låda. Och när du släppt ut dem tar det ett par sekunder, sen ser du inte en enda”
“Ja sammanlagt ska 600 000 ålyngel sättas ut i fjordarna, bortåt 30 % överlever och blir fullvuxna, det är jordarna vid Kungälv, Stenungsund, Tjörn, Orust och Uddevalla där ålynglen…
Ålsläpp – för att rädda ålen.
Men ål fortplantar sig inte i fångenskap. Det är ännu en av ålens gåtor som människan inte löst.
Så varifrån kommer alla ålyngel?
Bilder: närbilder ålyngel på botten
Bild: fullmåne
Svaret finns i England.
Några få dar varje år, när solens och månens krafter samverkar som starkast.
Då skapas en springflod, då tidvattnet pressas in i Bristol Channel, mot Englands längsta flod: The Severn.
Bild: mynningen av floden The Severn, flygbild
Bild: surfare ger sig ut på floden
Andrew Kerr, Sustainable Eel Group
It is producing one of the most extraordinary natural phenomenas that we in Britain experience. And it is all about eels.
Bild: tidvattenvågen, The Bore, kommer
Great, wonderful
Andrew Kerr, Sustainable Eel Group
The Severn bore has turned the direction around, and thousands and thousands of tons of water are now going up the river! (gestikulerar)
Bilder: undervattensbilder på glasål, som tumlar runt i strömmen
Och med vattenmassorna kommer miljontals med yngel – glasål.
Andrew Kerr, Sustainable Eel Group
They have been doing this journey, from the middle ocean, into the west flowing rivers of Europe, for something like a 100 millions years.
Reporter:
So the tiny tiny glass eels are literally surfing up the river?
Andrew Kerr, Sustainable Eel Group
Yes! They are the original surfing dudes. And what we have seen her is just human copy cats (skratt)
Bilder: undervattensbilder på glasål
But if we go back 50 years, it was 10 maybe 15 times greater.
Bild: stor tidvattenvåg med båtar
Det ska snart visa sig att tidvattenvågen här i sydöstra England spelar en central roll i den svenska ålplanen.
Bilder: fiskare med stor håv på liten bro i skymningen
Steve Beard, fiskare
I have been fishing since I was a little boy with me dad and granddad and uncle and just carried on and just love doing it
I just love eels. How they can live at a water for hours and hours of end and then you put them back onboard and they just swim off and its just crazy how they do it.
I Steves håv har hundratusentals yngels naturliga resa avbrutits – och tagit en ny väg.
Det är härifrån ålynglen kommer, som satts ut i Sverige.
Live:
Well I think 20 again, 20 or 30…
Bild: NB på ålyngel ”elvers”
Varje glasål här väger bara en tredjedels gram – det går över 3000 på ett kilo.
Bild: reporter plockar små glasålar som ramlat ut på marken bredvid
Reporter:
They are quite cute. Loads of them here.
En tradition med anor, där några veckors fiske under högsäsongen kan ge ett välkommet tillskott i familjekassan.
Live: fiskaren Steve vittjar sin håv upprepade gånger
No nothing
No nothing again.
No nothing
Men den här natten uteblir fiskelyckan.
One!
Live: Steve och reporter går iväg bortåt med utrustning
One of those nights Steve.
Yeah I thought I was gonna be…
Bilder: miljöer kring floden The Severn
Men vid sidan av det lagliga fisket är The Severn och några andra floder i Västeuropa även brottsplatser: scener för ytterligare ett allvarligt hot mot ålen.
Bilder: beslagtagna resväskor med ålyngel
Andrew Kerr, Sustainable Eel Group
It’s very very organized, the profits are staggering.
The same people who do drugs, do humans, do guns, got into eel.
Bilder: arkiv från Europol, polisräd, Guardia Civil slår in port
Det började för tio år sen när exporten av glasål från Europa förbjöds, då ålen listats som akut hotad.
Marknaden finns i Kina. Där odlas ynglen upp på tusentals ålfarmer, till en eftertraktad delikatess.
Senaste åren har Europol gjort mängder av gripanden.
En resväska med glasål kan va värd en miljon kronor.
Andrew Kerr, Sustainable Eel Group
If we don’t take on the traffickers, we are not going to win here.
Live: Reporter och Joe Crowley, BBC, planerar framför karta
This is a big map, let me undo it. I think it’s the other side we want.
This is prime territory because the fish gets concentrated as the rivers narrows and it goes further and further up.
Nästa kväll slår vi följe med Joe Crowley, som för BBC granskat handeln med glasål.
Live: reporter och Joe Crowley kör bil på natten
Joe Crowley, journalist BBC
You just can´t ignore the fact that it’s the most trafficked creature in the world by number and by value. That’s staggering.
And so you suddenly think, my goodness, why’s that we hear so much about rhinohorn or sharkfin. but we never hear about eels..
Live: reporter och Joe Crowley vid flodkanten på natten (nattkamera)
Fishermen down there. I think we got someone up here on the bench.
I can see a glow. Can you see that?
De allra flesta här fiskar lagligt.
Men frestelsen att sälja svart, till en illegal uppköpare, är stor, berättar en fiskare som inte vill framträda öppet.
Bilder: fiskare avstånd med pannlampa tömmer håv
Fiskare (anonym med förvrängd röst)
They could get up to 6 to 10 000 pound a kilo on the black market, if they could get them into asia. But I would not go down that line, its very, dodgy that.
Bild: plastlåda med massor av glasål
Joe Crowley, journalist BBC
You're talking about something that is critically endangered and yet its here and its millions. And that sounds like a big number but it might only be 10 % of what historically would have come through.
Vi träffar två unga män, som gärna visar upp sitt fiske.
Hows it going?
Hello there
Bild: lyser med pannlampa i vattnet, massa simmande elvglasål, ”elvers”
Me and Dan, weve done it since we were about 8, so we have been doing it for 25 years now.
We love doing this as well.
When the flow starts getting back well get a lot more,
Bild: stor håv töms på glasål, ”elvers”
Joe Crowley, journalist BBC
Once the eels are caught it's very difficult to keep track of them. It's very difficult to control what is going on, and I think a lot of eels escape the system.
Bild: reporter och BBC journalist vandrar bort mot månen
Joe Crowley, journalist BBC
But its also really nice and really refreshing to see people who are just out here for the love of it.
And I think that’s we saw there.
Bild: Steve Beard och en man till packar frigolitlådor med glasål
I pack this one away
Varje år har 2 till 3 miljoner glasålar härifrån transporterats till Sverige, med flygplan.
Bild: små ålar i handflata
Escape artists…
Men i år satte Brexit stopp för det. Sverige köpte från Frankrike istället. Och Steve Beard och hans gäng säljer sina glasålar för utsättning längre upp, ovan dammarna, i The Severn.
Bild: kvinna tömmer låda med glasål i floden
Bild: Tjörnbron, flygbild
Illegal handel med ålyngel, tjuvfiske, lagligt fiske.
Hoten mot ålen är många.
Vi är på väg till en naturfilmare, som med sitt team legat ute hundratals dar och nätter, för att dokumentera livet i våra vatten, för Sveriges Television.
Live: Martin Falklind visar specialbyggd filmutrustning
Glasögon, tar på sig så. Och då har jag två monitorer där inne så nu ser jag vad kameran ser så nu är jag inne i fiskens värld, och så kan jag smyga vid bäckkanten och filma fiskarna.
Vår favoritgädda har vi döpt till big mama.
Tjong! Så snabbt går det!
Bild: liten gädda slukas plötsligt av enorm gädda
Bilder: undervattensspindel, öring sväljer slända, fågel simmar under vattnet, piggvar dold under sanden slukar mindre fisk
Men det är inte för att se spektakulära bilder från världen under ytan som vi rest hit.
Utan det handlar om ytterligare ett hot mot ålen, dolt bakom stängsel och förbudsskyltar.
Bilder: Falklind och teamet dokumentära bilder kånkar på utrustning
Martin Falklind, naturfilmare
När vi började med det här projektet så var ju mycket av drivkraften var ju att vi ville visa vilken fantastisk värld vi har under ytan. Och vilken resurs detta är.
Sen har ju projektet utvecklats när vi ser vad vi människor ställer till. Och speciellt till ålen.
Live:
Där är dammluckorna från andra hållet då.
Martin Falklind, naturfilmare
Vi har ju försökt vara professionella och bara ta våra bilder och filma, men som människa blir man ju mörkrädd när man ser detta.
Man döljer var den stora ålslakten är, och den är i kraftverken.
Bilder: vattenkraftverk vid mycket högt flöde, vatten släpps genom dammluckorna
Det är här, problemet finns i inlandsvattnen.
Något som Ingemar Alenäs, biologen vi träffade i början av reportaget, blivit vittne till otaliga gånger.
Bilder: Ingemar ute och går, och vid älven.
Bilder: Ålar rakas upp på galler, Ingemars egen video
Ingemar Alenäs, biolog och ekolog
Jag var ute och dokumenterade och såg att vid kraftverken och gallren. Det kunde ligga 100 döda ålar.
Jag kontaktade länsstyrelser, jag kontaktade miljöledningen på kraftbolagen. Men fanns inget genuint intresse för att göra några åtgärder.
Då kändes det hela ganska hopplöst.
Allmänheten kände inte till problemet. Så då måste vi uppmärksamma det. Då jag skickade in en bild till Naturvårdsverkets tidning, Miljöaktuellt.
Bild: Ingemars bilder Miljöaktuellt
Reaktionen kom. Men inte den som Ingemar hoppats på.
Scen: Ingemar vid Ätrafors kraftverk, en cementbunker omgärdad av stängsel och taggtråd och förbudsskyltar
Ingemar Alenäs, biolog och fd kommunekolog Falkenberg
Här har vi då ett galler som är uppbyggt med taggtråd. Och en skylt med att obehöriga äga ej tillträde.
Och innanför här har vi en betongbunker, där skräp och ålar och annat samlas via ett transportband.
Det var den första åtgärden som kraftbolaget gjorde, att bygga den här cementbunkern, så att man skulle hindra insynen, från att se att det låg ålar här.
Bild: Ingemar Alenäs och reporter i arbetsrum, Ingemar visar bilder på sin dator
Ingemar Alenäs, biolog och fd kommunekolog Falkenberg
Det här blir ju så mkt så kraftbolaget måste då rensa och köra bort detta för det fyller på hela tiden, och därför har de då speciella tippar dit de kör hela härligheten.
Bilder: dumpad död ål
En tid senare är Ingemar tillbaka. Nu har kraftbolaget byggt på insynsskyddet ännu mer.
TFN: (textning)
Johan Tielman, miljöchef Sydkraft Hydropower
Ja det handlar ju om att hindra insyn för att inte locka in folk dit. Det där är ju en säkerhetsfråga.
Reporter:
Vi pratar inte om en eller några få döda ålar utan tidvis många döda ålar som kommer över en natt o dör här?
Ja det känner jag inte till i så fall.
Reporter:
Du känner inte till att det dör ål där?
Inte i den omfattning som du påstår nu i alla fall. Att det förekommer döda ålar på galler det vet jag ju naturligtvis, det är inte så konstigt.
Bilder: yngeredsfors vattenkraftverk, flygbild
Ingemar Alenäs, biolog och ekolog
Vattenkraften är en bra och ren energikälla. Men i dag tar den inte sitt fulla ansvar för miljön.
Ingemar visar nästa kraftverk uppströms i Ätran, ett av över 30 kraftverk i vattensystemet.
Scen: Ingemar går och plockar i död och döende ål
Här ligger ålen och dör. Usch.
Ibland är ryggraden avbruten, men de lever fortfarande.
Och här ligger de och tjippar efter vatten.
Här har du en väldigt kraftig ålhona.
Det var nog sista dödsrycket.
Det gör ju ont i hela kroppen när man ser att man behandlar en utrotningshotad art på det här sättet.
Bilder: död och döende ålar
Ingemar Alenäs, biolog och ekolog
En 50-100 döda ålar per natt vid ett enda galler. Och vi har 2100 vattenkraftverk i Sverige.
Bilder: Ingemar fotograferar döda ålar
Dödligheten i vattenkraftverken varierar stort, med vattenmängd, fallhöjd, utformning och turbintyp i kraftverket.
/ GRAFIK /
Men i snitt dör 70 procent av de vuxna ålarna, när de simmar in i ett vattenkraftverk.
Samma sak i nästa. Och i nästa.
Av de lekmogna blankålarna från Sveriges sjöar, älvar och åar blir det inte många kvar som till slut når havet.
Scen: reporter visar bilder för Vatten- och Havsmyndigheten, HaV
Vi visar bilderna för Havs- och Vattenmyndigheten, HaV. Den myndighet som ansvarar för planen att rädda ålen i Sverige.
”Här har du en väldigt kraftig ålhona”
Sofia Brockmark, ålansvarig fiskeregleringsenheten HaV
Reporter:
När du ser det här som myndighetsföreträdare, vad tänker du kring det, hur reagerar du?
Jo det är… det är ju beklämmande, tycker jag.
Reporter:
Hur kan det här få fortsätta?
Ja, men det är ju precis det åtgärdsbehovet vi ser också. Att vi måste jobba i Sverige mycket mycket mer just med den kraftverksrelaterade dödligheten och hitta lösningar.
Reporter:
Har du själv varit ute vid kraftverken och sett vad som sker?
Ja absolut, det har jag gjort.
Bilder: vattenkraftverk, bla flygbilder
2010 skrev sex av de största kraftbolagen under en avsiktsförklaring med staten: vi ska göra vårt, för att rädda ålen.
Det kallas “Krafttag Ål”, och är en del av den svenska ålplanen.
Bolagen har finansierat en rad studier och försök – men vad har bolagen gjort för konkreta åtgärder vid vattenkraftverken?
Bilder: Nykvarn vattenkraftverk och faunapassage i Linköping
Live: Jakob Bergengren visar kraftverket och den nybyggda naturlika fiskvägen
Jakob Bergengren, miljöingenjör kraftbolaget Tekniska verken
Kraftverket är där, där tar vi in ungefär 12 kubik i den turbinen som finns.
Och här kommer, fisken går upp mot gallret. Då kan fisken simma ut åt sidan och sen vidare ner i fiskvägen.
Så det är viktigt att man leder fisken bort från inloppet till själva turbinen och sen vidare ut i fiskvägen
Här går de i en naturlig bäckmiljö hela vägen.
Här har vi möjlighet för alla fiskar att vandra upp och nedströms.
Bilder: olika fiskar passerar fiskkamera. Asp, abborre, ål, gädda
Om inte kraftverket ska rivas helt, är det en sån här helhetslösning som, enligt forskningen, krävs – för svagsimmande arter som ål.
1 kubik vatten i sekunden släpps i den naturlika fiskvägen. 12 kubik går i kraftverket.
Bild: Nykvarn kraftverk och faunapassage, flygbild
Jakob Bergengren, miljöingenjör kraftbolaget Tekniska verken
Rent fiskvägsmässigt eller faunamässigt så är det här en top of the line fiskväg, den funkar jättebra.
Vid de vattenkraftverk där vi fortfarande har en spillra av biologisk mångfald kvar uppströms och nedströms. Det är där vi måste prioritera. Det är där vi måste sätta in krutet.
Men lösningen här i Linköping, som skyddar vandringsfisken, ska visa sig vara ett undantag i vattenkrafts-sverige.
Bilder: vattenkraftverk
Bilder: torrlagd älvåra
Vattenkraften var avgörande i industrialiseringen av Sverige, och gav oss förra året 45 procent av landets el.
Men den har också inneburit stopp för vandringsfisken, torrlagda forsar och förstörda ekosystem.
/ GRAFIK /
I Sverige finns ungefär 2100 vattenkraftverk.
Uppdrag granskning har kartlagt hur de sex bolagen i Krafttag Ål levt upp till sina åtaganden.
Målet var att att drastiskt minska dödligheten i turbinerna, bland annat genom att bygga naturlika fiskvägar förbi kraftverken.
/ GRAFIK /
Bolagen i “Krafttag Ål” har tillsammans ca 380 vattenkraftverk.
Vid ett antal finns fisktrappor för starksimmande arter som lax och öring.
/ GRAFIK /
Vid flera kraftverk närmast kusten samlar bolagen in ålyngel från havet, och lyfter upp i vattendraget, tex vid Göta Älv, Lagan och Dalälven.
Och vid några finns tekniska lösningar för att skydda ålen från turbinerna, som fångstburar och luckor, som slussar förbi ålen.
/ GRAFIK /
Men bara vid 4 av de 380 kraftverken har bolagen i Krafttag Ål gjort en helhetslösning – med både avledande galler före turbinerna, och en naturlik fiskväg, så att ålen kan vandra oskadd såväl upp som ner.
Bilder: Vattenfall huvudkontor, flygbild
Statliga energijätten Vattenfall har ordförandeposten i Krafttag Ål. Någon vanlig intervju framför kamera vill de inte ge, vi får nöja oss med att ställa frågor via datorn.
Erik Sparrevik , ordförande Krafttag ål, miljöspecialist Vattenfall
Reporter:
Hej Erik. Hör du mig?
Ja.
Reporter:
Ni åtog er att drastiskt minska turbin dödligheten och den första åtgärden som nämndes var fiskvägar, det har knappt skett alls. Är du nöjd med det facit?
Nej jag tycker inte alls att det är fullt tillräckligt va. Men det handlar ju inte bara om att det inte finns vilja att göra det utan, det måste ju funka både driftmässigt, damm säkerhetsmässigt och kostnadsmässigt, så det är en kombination av de här sakerna.
Små kraftverk, okej där finns där finns kunskapen att bygga förbi. Stora kraftverk finns inte kunskapen.
Och sen är det den här avvägningen och balansen mellan då den elkraft genom vattenkraft som vi behöver också va, så är det va.
Reporter:
Fiskvägarna valdes bort av de åtgärder som ni hade till hands?
De valdes bort på grund av att vi såg att vi kunde nå samma effekt med att flytta ål, och göra de här kompensatoriska utsättningarna.
Bild: ål sticker fram huvudet
Att flytta ål – det är vad kraftbolagen valt att satsa på. Och vi ska återkomma till det.
I avsiktsförklaringen med staten va ett ord centralt: det va frivilligt för bolagen att göra nåt åt åldöden. Nu, tio år senare, ser vi facit: större åtgärder vid kraftverken, som fiskvägar, har valts bort.
Jakob Bergengren, miljöingenjör kraftbolaget Tekniska verken
Reporter:
Vad gör ondast för kraftindustrin? Är det att ge bort en del av vattnet, det som annars skulle kunna bli elproduktion, eller är det kostnaderna för att bygga fiskvägar o göra andra typer av åtgärder? Vad är det som tar emot?
Nej, det där var en svår fråga...
Det gör egentligen inte ont för branschen att göra åtgärder. Vi har inget ont av det här, vi på Tekniska verket har haft en otrolig goodwill av det här projektet.
Men måla med en bred pensel och säga att vi ska ha fiskvägar överallt det är ju liksom där sätter ju sig branschen emot. Vi har ju inte obegränsat med pengar och resurser.
Och vi ska försöka på nåt sätt behålla den här fossilfria kraften så intakt som det är möjligt inför den klimatomställning som är på gång.
Bild: floddeltat The Severn i England, flygbild
Andrew Kerr, Sustainable Eel Group
Once upon a time, all of the farmland here would’ve been marsh, and the wetland of course is a super critical habitat for eel.
/ GRAFIK Europa och vapensköldar /
Förr fanns ålen nästan överallt i Europa, ofta i mängder. Vapensköldar vittnar om ålens betydelse, ända upp i alperna.
Men i århundraden har vi människor omformat kontinenten.
Vi har dikat, sänkt, dämt och byggt.
Andrew Kerr, Sustainable Eel Group
We know that the freshwater habitat of Europe is the most degraded habitat of the world. We've not been aware of the damage we done but we've done it.
Bilder: åkning över sjö och damm i Sverige, flygbild
Sverige är ett av världens sjörikaste länder.
Sötvatten som nu i stor omfattning är avskurna från havet.
Sjöar, älvar och åar där de stora ålhonorna, så viktiga för beståndet, ofta växt till.
Andrew Kerr, Sustainable Eel Group
There are some incredible pictures coming from Sweden and Scandinavia of big female eels killed in turbines.
But, I think people have missed the significanse of it, because. Every kilo of silver female eel, is a million eggs,
That’s is the seedcorn that’s the future!
Killing a silver eel, ah, it’s madness.
Bild: ål hackad på mitten av turbin förs med strömmen, undervattensbild
Och i sin senaste utvärdering av Sveriges och övriga EU-länders ålplaner slår EU-kommissionen fast: fisket har fått ta smällen, medan kraftindustrin har kommit undan mycket av sitt ansvar för åldöden.
/ GRAFIK /
ur Final report, Evaluation of the eel regulation, eu-kommissionen
“ICES still consider that the status of the eel remains critical.”
”It is now recognised that a key source of eel mortality is non-fisheries related anthropogenic activities, e.g. through the impact of hydroelectric turbines and dams on migration and escapement””
“EMPs need to provide greater focus on non-fisheries related measures such as (i)
structural measures make rivers passable and improve river habitats, together with
other environmental measures and (ii) the temporary switching-off of hydro-electric
power turbines.”
Andrew Kerr, Sustainable Eel Group
Nobody is saying we don’t want hydro, that would be ridiculous!
But we've got to find answers to how we can look after something as important as the eel.
Bilder: Folkoperan, musiker spelar ”ålmelodin” på instrumentet ewi
Men varför ska vi rädda ålen. En art mer eller mindre.
Svaren skiftar med perspektivet.
Ålens roll i ekosystemen.
Som resurs.
Att den biologiska mångfalden är en lika stor ödesfråga som klimatet.
Och kanske handlar det om mer än så…
Stina Oscarson, dramatiker
Ålen öppnar på nåt sätt förundran för världen.
Att vi bara är en liten liten del av någonting som är mycket mycket större.
Patrik Svensson, författare
Varför är det viktigt för oss att ålen finns kvar?
Det är en frågeställning som liksom vilar på ett gammalt sätt att se på naturen, där allt liv får sitt värde i mötet med människan så att säga.
Och jag tror att det liksom ett tankesätt som vi behöver göra upp med.
I förlängningen leder det till en värld där människan är ensam kvar.
Live: utsättning av ålyngel i Stångån
Så, sätt dig på knä, och så försiktigt bara släpper du i.
Vad coola de är!
Jakob Bergengren, miljöingenjör kraftbolaget Tekniska verken
Vi vet ju att vattenkraften påverkar mkt det är ju inget snack, men vi drar ju vårt strå till stacken
Live:
Lycka till nu.
Det är alltså det här som svenska ålplanen, och bolagens frivilliga åtagande “Krafttag ål”, till stor del bygger på: utsättning av ålyngel, uppfiskade i England och Frankrike.
Rebecka Hovenberg (mp), vice ordf Kraftbolaget Tekniska verken
Att sätta ut ål är en väldigt speciell känsla. Det är så himla viktigt för biologisk mångfald att de får finnas kvar. Så jag känner mig lite rörd faktiskt.
Vi har ju ett behov i samhället både av el, förnybar el som vi får från vattenkraften och ett ansvar för den biologiska mångfalden. Och det är ju två stycken värden vi måste hela tiden balansera och det är inte helt lätt.
Men nån gång blir ju ålynglen vuxna – och då finns ett nytt problem att lösa.
Live: Fiskaren Johan Axelsson drar av sig tröjan och visar en tatuerad gös på axeln
Alla tror att det här är en tatuering, men det är faktiskt ett födelsemärke.
Bilder: Johan kör båt på sjön Glan i dåligt väder
Han är femte generationens fiskare på de stora sjöarna i Östergötland…
Johan Axelsson, fiskare
(visslar på fiskgjusen)
Nej, det där var inte en av de tamare, då kastar vi i en istället.
Jag har ett par stycken som är så tama att jag kan mata ur handen.
Fiskgjusarna de blir ju som mina jobbarkompisar.
Bilder: drar upp nät med en stor gös
Gösen är basen. Sin ållicens har han förlorat.
Det är en fin gös!
Men…
Fyra stora fina ålar!
...Nu betalar kraftbolaget honom för att fånga blankål i sjön Glan, och transportera den förbi vattenkraftverken, ner till kusten.
Bilder: lastar ål i transportkärl och på släp
Under de tio åren med Krafttag Ål har bolagen och staten tillsammans satt ut drygt två miljoner ålyngel per år, främst på Västkusten.
Samtidigt har bolagen kört över nära 14 000 vuxna blankålar varje år från utvalda sjöar till havet.
Kostnader på många miljoner. Men billigt jämfört med att bygga lösningar för ålens vandring, och avvara en del av vattnet vid sidan av kraftverken.
Bilder: stora ålar töms ur tank, ner i havet
Johan Axelsson, fiskare
Jag är tacksam för det här. Det här är ju ett sätt som jag kan överleva som fiskare.
Men jag skulle helst vilja förstås att det fanns fria vandringsvägar för fisken. Men där är vi ju inte nu. Så det här tycker jag är en bra insats.
/ GRAFIK: Den moderna ålens livscykel /
Dagens svenska ål har alltså fått en ny – modern – livscykel.
/ GRAFIK /
Efter att ha fötts i Sargasso, flutit med strömmarna i två år blir den NU uppfiskad i brittiska kanalen. Transporterad med flyg.
Satt i karantän i bassänger i Helsingborg. Körd med pickup.
Utsatt på Västkusten och i ett utvalt antal sjöar.
Efter 20, 25 år. Uppfiskad igen.
Körd på nytt, förbi kraftverken, ner till kusten i Östersjön och Västerhavet.
9 av 10 ålar som simmar i svenska sötvatten i dag är inte naturligt invandrade, utan importerade.
Jakob Bergengren, miljöingenjör kraftbolaget Tekniska verken
Ålen lever ett ganska artificiellt liv, det kan man ju lugnt säga.
Och det här är ett sätt att försöka bevara arten så långt som möjligt, det är det det handlar om. Men jag är fullt medveten om att det är konstgjort andning vi håller på med. Vi försöker rädda en art som har liksom ett tidsspann framöver där vi kanske utrotar arten.
Bilder: undervattensbild ålyngel simmar ut från frigolitlåda
Och förra året hände något, som äventyrar till och med den konstgjorda andningen, utsättningen av ålyngel.
Statliga Vattenfall – det största bolaget och huvudfinansiären av Krafttag ål – drog plötsligt in nära hälften av sina pengar från projektet. Med hänvisning till att Vattenfalls vinst var för liten.
Erik Sparrevik , ordförande Krafttag ål, miljöspecialist Vattenfall
Reporter: Hur liten var vinsten?
Ja det kan jag faktiskt inte svara på de frågorna.
Reporter: Jag kan berätta då att vinsten har legat på mellan ca 8 o 15 miljarder kronor de senaste åren. Kan du förstå att det ser märkligt ut?
Det var ju väldigt låga elpriser det var... ja pandemin satte sina spår. Vi var vi var helt enkelt tvungna att spara pengar.
Reporter: Vi pratar om vinster på många miljarder i relation till några miljoner som ni satsar på det här projektet för att rädda ålen. Var inte ålen mer värd för Vattenfall?
Alltså jag kan.. det jag kan bara säga så att… det blev ett sparbeting generellt sett och då blev också just på de här åtgärderna.
Bilder: ålsläpp på Västkusten, familjer med små barn släpper ut ålyngel
Sveriges strategi, vid sidan av kraftigt minskat fiske, är alltså utsättning av vilda ålyngel.
Men. Det är högst osäkert om det fungerar.
Medan ålar utsatta i Västerhavet påbörjar sin vandring mot Sargasso, så visar märkning av ålar utsatta i Östersjön och Mälaren att dom är förvirrade, simmar fel, kan ha förlorat sin inbyggda kompass.
/ GRAFIK /
ur Internationella havsforskningsrådets (ICES) rådgivning
Och tunga organ – som internationella havsforskningsrådet – betonar att omplacering av ålyngel inte är en hållbar metod. Bara bör användas som undantag – INTE som alternativ till mer beständiga åtgärder, som att låta ålen vandra.
Andrew Kerr, Sustainable Eel Group
You are masking the cause and the fact. So, you do your restocking and you think that you are solving the problem, but you are not. You are just dealing with the effect of the problem.
Sofia Brockmark, ålansvarig fiskeregleringsenheten HaV
Just nu ser vi över just utsättningarna och där har vi också varit tydliga med att vi ser ju det som en kortsiktig lösning. Våran ålförvaltningsplan är ju adaptiv så den går ju att förändra.
Bild: får bondgård
Under tiden fortsätter åldöden i kraftverken – och den har pågått i decennier.
Bertil Svensson, lantbrukare
Jag har arbetat parallellt på gården och på ett energibolag.
Jag har skött stationer sen 84 då. Och då var det en betydligt mycket större ålnedvandring.
Det fanns inte en ål som kunde passera, utan de gick rakt ner i den här containern då som man fick tömma ett par gånger om året, bara för att den va full med en sörja bestående av löv och ål. Många hundra kanske tusentals ålar totalt.
Visst har jag ett dåligt samvete, det var bara så att sköta en station.
Det var baksidan på myntet, vad gäller den här fina rena elen då.
Man hade kunnat burit runt ålarna då och släppt ut dom på nedsidan. Men de är inte räddade för det, det finns tre stationer till innan de når Göta Älv och havet.
Bild: flygbild lantbruk i Säveådalen
Ibland har åldöden också blivit synlig nedströms kraftverken – och det finns dom som varnat.
Bild: fiskare i sin båt
Johan Axelsson, fiskare
Våren kom och ålvandringen börja då såg vi att det kom ålar och flöt här som var hackade.
Bilder: fiskare Johan Axelsson drar upp ryssja
Kraftverket uppströms hade byggts om, för att bli effektivare och ta allt vatten i Motala ström.
Johan Axelsson och hans far vid Sjön Glan, försökte få både kraftbolaget och politiker att agera.
Johan Axelsson, fiskare
Vi försökte ju påverka det här i många år.
Reporter:
Vilket gehör fick ni?
Nej, inget, inget gehör alls.
Det bara fortsatte år efter år med det här hackandet med ål.
I ryssjorna som vi har utanför här då kunde vi få halva ålar som hade läkt ihop. Så de såg avklippta ut men läkt ihop, och kunde knappt simma då.
Det svider ju i ett fiskarhjärta att se såna saker.
Ålen är nu borta från de flesta sjöar i Sverige. I norr närmast utrotad.
Men gamla inventeringar från mitten 1800-talet till 1950, som uppdrag granskning tagit del av, berättar en annan historia.
Varje punkt som tänds upp är en sjö där ål påträffats.
Kartläggningen visar att ålen förr fanns nästan överallt i Sverige, ofta i rikliga mängder.
/ GRAFIK – ålkarta där tusentals sjöar som inventerats mitten 1800-tal till 1950 och där ål påträffats tänds upp på Sverigekarta /
Martin Falklind, naturfilmare
Ålskandalen för mig det är att vi tror att vi håller på o räddar ålen i sverige. Vi har en ålplan. Så gör man inte det. Man låtsas som att man räddar den. För vad är det som har ihjäl ålen? Jo det är ju passagen i vattenkraftverken, o där behöver man inte idag ordna de passagerna. Utan lösningen blir att plantera ut ål. Det är en skandal.
Reporter:
Kan man säga att det är en skandal när det bara handlar om en fisk?
Ja det tycker jag. Det är en fisk som har funnits i miljontals år, på den här planeten, som vi på några årtionden utraderar, när det finns lösningar på det.
Nu ska vattenkraften Sverige miljöprövas, efter krav från EU.
Gamla villkor för kraftverken förhandlas om i domstol.
En process på minst 20 år. Med oklar utgång.
Frågan är: kommer ålen finnas kvar då?
Bild: Hertingforsen i Falkenberg
I Falkenberg valde man att inte vänta.
Här beslutade politikerna – påhejade av sin kommunekolog Ingemar Alenäs – att återställa forsen. Samtidigt som kraftverket finns kvar och producerar el.
Ingemar Alenäs, biolog och ekolog
Nu när vi har öppnat så kommer alla åluyngel upp de kan växa till och de kan vandra vidare till Saragassohavet och fira bröllop där!
Och projektet har dessutom – trots minskad elproduktion – varit samhällsekonomiskt lönsamt, enligt Länsstyrelsen, tack vare ökad turism och fiske.
Olle Calles, professor Karlstads universitet
Man har ju satsat stort. Istället för en död fors så har man en levande fors.
Vi har sett att av de vuxna ålarna som är på väg nedströms mot havet, där har vi uppnått en överlevnad på 100 procent.
Ingemar Alenäs, biolog och ekolog
Jag tycker att det här är ju fantastiskt att man nu fått en måttstock på att det går att restaurera en älv.
Reporter:
Om vi ska genomföra såna här åtgärder på många håll blir det inte orimligt dyrt då?
Jag skulle vilja säga att vi har inte råd, varken för naturen eller för ekonomin, att inte göra de här åtgärderna.
Bilder: stora vågar bryts mot sandstranden på ålakusten söder om Åhus
Ingen myndighet har ansvar för att kontrollera åldöden i vattenkraftverken.
Ålfiskarna däremot, de ska rapportera varje ål. Ringa två timmar innan de vittjar sina redskap, så att statens kontrollanter kan hinna dit.
Live: Ålfiskare Mats Svensson får besök av fiskerikontrollanter från HAV
(Mats) Och ni förstår varför jag inte kommer ut dit, haha. Synd att ni fick komma hit i onödan...
(Kontrollant) vi får komma nästa gång då
(Mats) ni får komma nästa gång ja. Ring innan! (Skratt)
Fisket påverkar förstås också ålbeståndet.
Men Ingemar och Mats är kritiska till skillnaderna, i hur ålfiskarna regleras och kontrolleras – medan kraftbolagens insatser är frivilliga , och åldöden i kraftverken tillåts fortsätta.
Scen: fiskare Mats Svensson och biolog Ingemar Alenäs
(Ingemar) Jag har frågat länsstyrelsen efter data på de här ålarna som körs till tippen men det finns ingen tillsyn på det tydligen.
(Mats) Nej, så visst är det skillnad i de här konsekvenserna för oss ålafiskare och andra.
Bild: ålabod i mörkret, tända ljus och sång hörs ut
Här på ålakusten är det bara fem fiskare som fortfarande håller ålagille. Alla utom en är över 70 år.
Ålfisketillstånden får inte längre ärvas, eller lämnas vidare. De försvinner när fiskaren dör.
Mats Svensson, ålfiskare
Jag brinner för att nästa generation och nästa generation igen ska kunna fiska ål, så att kulturarvet både ålafisket, ålagillerna, kan fortsätta. För ålagillerna är ändå grunden till hela ålakusten och ålakulturen.
Bild: flygbild över Bodsjöbygden och Vålesån Jämtland
Bild: Gammelålen fångad på bild i Länsstyrelsens fiskkamera
Under sommaren nås vi av en historia, från jämtländska Bodsjöbygden. Om gammelålen.
Ännu en gåta. För i Norrlands inland, ska ju inga ålar finnas kvar. Här är deras livscykel sen länge bruten.
Men här är den. En stor gammal ålhona, fångad på bild, när hon passerar en fiskräknare, i Vålesån.
6 stora vattenkraftverk upp från havet.
Ingen vet säkert.
Men troligen sattes hon ut som ung ål här nån gång på 80-talet.
Ingemar Alenäs biolog och ekolog
Ålen är instängd, ålen kommer inte längre.
Trots att historien är väldigt sorglig så ger den mig ett hopp.
Den lever ju fortfarande.
Gör vi bara rätt åtgärder så finns det ålar som kämpar för sitt liv för att komma tillbaks till Sargassohavet.
Och då blir inte vi den sista generation som får se de här ålarna och som utrotar ålen, utan vi kan bli den generation som räddade ålen. Det är vad jag tänker.
När vi varit ute och filmat har vi flera gånger tänkt: det finns ju ål. Är ålen verkligen utrotningshotad?
Ålfiskarna, de som finns kvar, får ju ål i sina redskap.
Men faktum är att idag kommer bara 1% av antalet ålyngel som nådde våra kuster på 60-talet.
Och för naturfilmarna krävdes det otaliga försök, under tre års filmande, för att till slut lyckas fånga det ögonblick då naturligt invandrade ålyngel tar sig an sluttampen av sin långa resa från Sargassohavet.
Bilder: ålyngel klättrar i fukten på kraftverksdamm
Ålen, en av världens äldsta och tåligaste fiskar, som kan övervinna nästan vilka hinder som helst.
I timmar klättrar ålynglen lodrätt upp, i fukten.
Tills de når den övre, torra, delen av kraftverksdammen.
Här tar deras resa slut.
SLUT REPORTAGE