UG-referens: Ericsson och IS

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Ta del av manus till reportaget ”Ericsson och IS”.


TITELSKYLT: Ericsson och IS 

GRAFIK: 2014 

Juli 2014 – den heliga fastemånaden ramadan. Terrorsekten IS har just utropat Islamiska staten i Mosul. Under ett par år har svenska Ericsson byggt nya mobilnät här. Hundratals master och antenner skall upp. I det som IS nu kallar kalifatet. 
 
För att få mobilsystemen att fungera måste montörerna köra runt med mätutrustning. Inget man gör obemärkt i den Islamiska staten.  
Ericssons montörer blir kidnappade. 

Det ringer hos projektledaren för Project Peroza, hos Ericsson i Irak.  

Han befinner sig på Ericssons kontor i Jaff Tower. Mannen som ringer talar arabiska med tydligt irakiskt ursprung. 

När projektledaren hör vem det är drar han med sig fyra av de närmsta kollegorna in i ett konferensrum.  
 
Ur mobilens högtalare hör de fem Ericssoncheferna en av Islamiska statens befälhavare, en “sheik”, han säger att IS vill ha betalt om Ericssons skall arbeta i Mosul.  

Den spända situationen i konferensrummet finns återgiven i en hemlig internrapport. Ett 79-sidigt dokument upprättat och sannolikt förvarat någonstans i den här byggnaden. Ericssons huvudkontor i Kista. 

Där har den legat sedan 2019, tills någon, okänt vem, gav den till oss journalister. 

 
Gerard Ryle, VD journalistnätverket ICIJ:  

Anklagelsen var allvarlig. Ett av världens mest välkända företag påstods ha mutat en terrororganisation. Det väckte min uppmärksamhet. 

Vad säger Ericssons internutredning? Kan de ha gjort affärer med terrorsekten IS?  

 
Vi sätter oss ner med advokaterna Kjell Jönsson och Sten de Geer. Några av Sveriges kunnigaste folkrättsjurister. De har båda arbetat med mycket uppmärksammade fall. 

Sten de Geer, advokat: 

Kjell är framför allt känd för att ha försvarat asylrätten och representerat asylsökande. När man arbetar med den typen av fall så är man ju automatiskt inne på frågan om mänskliga rättigheter. 

Kjell Jönsson företrädde en av de två asylsökande egyptier som svenska regeringen lät CIA hämta på Bromma flygplats efter den elfte september. De två torterades i Egypten och fick skadestånd från svenska staten efter att Jönsson drivit ärendet i åratal. 

Kjell Jönsson, advokat: 

Sten var ju den person som gjorde anmälan till polis och åklagare när det gäller det så kallade Lundinmålet. 

SKYLT: SVT Nyheter, 11 november 2021 

Nyhetsuppläsare: 

Två av Lundin Oils chefer åtalas för medhjälp till folkrättsbrott i Sudan. Carl Bildt ... 

Åtalet är unikt – en företagsledning som utkrävs på ansvar för folkrättsbrott. 

GRAFIK:  SvD-artikel, faksimil 

För juristerna Jönsson och de Geer är det självklart att Sverige skall utreda och döma de som har ansvar för den Islamiska statens brott. Lagen är tydlig och här finns också resurserna att utreda de ansvariga. 

Vi överlämnar Ericssons internutredning som vi fått av en hemlig källa. Vi vill att de två juristerna gör en analys av vad Ericssons internutredning egentligen berättar och vilka konsekvenser den kan få. 

GRAFIK: 2003 

Ericsson har en lång historia av att sälja i Irak. Efter över 20 års diktatur faller 2003 deras förra kund Saddam Hussein när USA invaderar. 

Efter Saddams fall privatiseras marknaden och Ericsson blir leverantör till alla de stora mobiloperatörerna. Men Irak är en marknad där man behöver goda rådgivare. 


GRAFIK 4: KARTA 

För tio år sedan rådde ett ordnat lugn i regionen, men här bryter snart helvetet löst.  
Och där ska Ericsson bygga mobilnät. 

SKYLT: reklamfilm för Project Peroza, Ericsson 2016 

Reklamspeaker: 
Asiacell, Iraks största mobiloperatör hade över 12 miljoner kunder och 96 % täckning, men gammal teknik. Deras mobilnät behövde moderniseras, men det krävde rätt samarbetspartner. 
 
Ericssons reklamfilm om Project Peroza, ett 3G-nät åt mobiloperatören Asiacell. Ett viktigt projekt åt en storkund: det qatariska bolaget Ooredoo.  

Reklamspeaker: 
De ville erbjuda sina kunder en bättre upplevelse genom att ersätta 2G med 3G för att hantera en ökande mängd data. 

 
Nyckeln till Ericssons framgångar heter Jawhar Al Sourchi, Ericssons agent i Irak. Sedan 1980 har han byggt upp familjeföretaget Alawsath och skapat goda kontakter med de växande mobiloperatörerna och de styrande i Irak. 

 
Sourchi kom att bli Mr. Ericsson i Irak. 

GRAFIK: 2013 

Inbördeskriget i Syrien övergår i ett sällan skådat skräckvälde. Snart regerar islamiska staten i hela norra Irak och Syrien. 

GRAFIK: KARTA   

Nu ökar den islamiska statens makt. De sprider sin propaganda över nätet och bygger upp sin militära förmåga.  

Men här bygger också Ericsson mobilnät åt Asiacell. 

Michael Krona, forskare Malmö universitet: 

IS flyttade väldigt mycket män in i Syrien och dom kopplade ihop sig med olika militanta grupper där vilket gjorde att dom växte på en bredare front, och därmed lades också fundamentet för det kalifat som sedan utropades 2014.  

ARKIV: al-Baghdadi video 

SKYLT: propagandafilm från IS 

Abu Bakr al-Baghdadi: 

Guds frid på er, och hans barmhärtighet och välsignelser. 

 
Michael Krona,  

Den dåvarande kalifen Baghdadi i Mosul Irak. Han går in i den stora moskén och utropar kalifatet inför IS egna propagandakameror och det skapas en film och en video, där han då predikar kring det här kalifatet, han lägger ut planen för det, idén för det. Så när dom intog Mosul så är det egentligen startskottet på den faktiska tillämpningen av statsprojektet som sedan kom att hålla i ungefär fem år. 

SKYLT: propagandafilm från IS  

Ett av de mest vidriga inslagen i propagandakampanjen var en film där IS ceremoniellt brände en jordansk pilot levande. 

Ashraf Atraqchi, kulturarbetare från Mosul: 

Också här, dom bombar och folk under och så.  

Jag heter Ashraf Atraqchi, jag kommer från Mosul i Irak. 

Och jag har ritat en pappa som har en dotter. Han försöker skydda henne, men det finns ingenting – bara paraply.  

Det är hemskt, när IS kommer. 

Reporter: 

Vad var du mest rädd för? 

Ashraf Atraqchi:  

Att ska döda folk på gatan. De ska komma och döda oss, alltså jag jobbade med konst, jag har jobbat som journalist. 

Sen började jag tänka på mina barn och jag ville skydda mina barn och ta dem till ett bättre ställe. 

När IS kom till Mosul flydde Ashraf Atraqchi och hans familj. Efter nästan ett år i Turkiet kom dom till Sverige. 

Ashraf Atraqchi:  

Jag vill inte att mina barn ska höra eller se det här kriget där, jag vill rädda dem och skydda dem från kriget. Jag vill inte träffa dom här folken liksom på gatan. 

SKYLT: propagandafilm från IS 

Så här såg det ut på gatan i kalifatets Mosul. 

IS-krigare: 

Alhamdulillah ... 

Under bara fyra år av sitt terrorvälde genomförde Islamiska staten över fem och ett halvt tusen avrättningar. 

Att sätta skräck i befolkningen och fienden var en uttalad strategi. På en mur i Mosul målade IS själva upp namnen på sina offer.  

När kalifatet tog över flydde över en halv miljon människor från Mosul. Men där fanns också utländska företag. Ericsson var ett av dem. 

Att bygga 3G master åt Asiacell i Project Peroza pågick ju för fullt. Det kom att bli utmanande. 

Affan, Ericssons arbetsledare:   

Vi var i Mosul och arbetade på ett projekt för Asiacell som Ericsson hade fått. Jag jobbade för underleverantören Orbitel som gruppledare över fem, sex grupper. Vi arbetade både inne i staden och utanför, alltså i hela provinsen. 

Affan är arbetsledare och jobbar med sina montörer i frontlinjen. Ericssons reklamfilm berättar om deras verklighet. 
 

SKYLT: reklamfilm för Project Peroza, Ericsson  

Reklamspeaker:  

Att byta ut basstationer på farliga platser 

måste gå snabbt. Att åka tillbaka igen var inget alternativ. 

Bakom den glättade bilden finns verkligheten. Affan och hans montörer möter beväpnade IS-krigare på gatorna. En av montörerna kidnappas. 

Affan, Ericssons arbetsledare: 

Vi pressades av företaget. Av både Orbitel och Ericsson. De pressade oss i ett par dagar. ”Ni måste fortsätta. Vill ni inte fortsätta så är ni ute.” Så vi tvingades se till att arbetet flöt på. 

Affan lyckas förhandla loss montören, men nu går det inte längre, han behöver Ericssons stöd.  

Reporter:  
Vad var Ericssons roll i det läget? 

 
Affan, Ericssons arbetsledare:

Ingen, just då. De vidtog inga åtgärder utan sa bara: ”Fortsätt med ert arbete.” De brydde sig inte om ifall nåt hände oss som människor, om vi råkade ut för nåt. Man kunde bli gripen, skadad, misshandlad, till och med dödad.  

Jag beslöt att stoppa arbetet. Det var mitt ansvar. Jag hade sex arbetsgrupper – ingenjörer, förare och tekniker. Tre män i varje bil, som hade familjer. Hur skulle jag kunna skicka ut dem dit när jag visste med 90 procents säkerhet att nåt skulle hända dem?  

Ericsson och underleverantören pressar Affan att uppsöka IS för att få terrorsektens tillstånd att fortsätta Project Peroza. 

IS expanderar obönhörligen, på marken och på nätet. Propagandan får tusentals västerländska islamister att resa till kalifatet. 

”Angelica” är en av hundratals svenskar som valde att ansluta sig till IS, som krigare, eller medföljande. 
 
”Angelica”, fd IS-anhängare: 

Mitt första fotsteg in i Syrien, alltså fy fan vad jag ångrar det. 

”Angelica” och hennes man bosatte sig i Mosultrakten. De fick med tiden två barn och det blev vardag i kalifatet. 

 
”Angelica”: 

Alltså som kvinna jobbade man inte där, man satt mest och var hemmafru. Så ja, så var det. 

SKYLT: propagandafilm från IS 

IS-speaker: 

Det här är kalifatets rike. 

IS spred en propagandabild av den perfekta staten över nätet. Ett samhälle där finansministern tog upp skatt från företagen. 

IS-speaker: 

Finansförvaltningen. 

Kalifatets rättsväsende upprätthöll sharialagen. Som hemmafru i Mosul fick ”Angelica” se det på nära håll. 

 
”Angelica”: 

En väldigt stark upplevelse var typ när dom bad alla människor som var på en jättestor marknad komma och samlas för dom skulle avrätta en man som hade lurat folk på pengar. Och sen satte de mannen på stolen. Berättade vad han hade gjort för fel så att vi alla skulle ta lärdom av det och inte göra samma sak. Och sen sköt dom honom med två skott i huvudet. Det var hemskt alltså. När det var färdigt gick allihopa tillbaka till marknaden som inget hade hänt. 

Michael Krona, forskare Malmö universitet:  

Dom kontrollerade cirka 30 stycken olika administrativa enheter i Irak och Syrien, kopplat till geografisk plats, ungefär som ett kommunstyre i Sverige. 

SKYLT: propagandafilm från IS 

IS-speaker: 

Förvaltningen för samhällsservice ansvarar för vatten och elektricitet samt underhåll av vägar... 

Islamiska staten var en våldssekt men alltså också ett fungerande samhälle med allt vad det innebar av infrastruktur och social service. 
 

SKYLT: propagandafilm från IS 

IS-speaker: 
Vi är er digitala armé... 

IS-anhängarna hade också tillgång till internet, i olika former, Angelica ringde ofta hem till mamma i Sverige över nätet och IS-männen på fältet hade tillgång till mobiler. 

Michael Krona:  

Så när dom formade det här samhället då var just den digitala infrastrukturen oerhört central. För annars hade dom inte riktigt kunna exponera bilden av kalifatet på det sätt som dom behövde göra. 

Mobilnäten hade täckning ibland och ibland inte. Med ett kontantkort köpte sig invånarna kontakt med internet. Ett SIM-kort som hade täckning kunde gå för 100 dollar. 

Angelica: 

Jag köpte en ny mobil där. En Samsung en gammal Samsung-mobil. Det var på nåt stånd i Mosul, ett litet stånd, vagn. Alltså han sålde Iphones, Samsung och allting. Så jag köpte en där. Annars så köpte man det inne i internetcaféerna. Dom hade SIM-kort där också. 

När Project Peroza rullade ut mobilt internet exploderade Asiacells inkomster, och även för Ericsson gick det bra. Mellan 2011 och 2019 sålde dom för 17 miljarder kronor i Irak. Men vinsterna hade ett pris. 

Agneta Wadenholm, chef för Ericssons internutredningar låter sitt team gå igenom 22 miljoner mail och dokument och intervjuar de inblandade. Underlaget tar upp fyra terabyte på Ericssons servrar. 

SKYLT: ur Uppdrag granskning Panamadokumenten 2016  

Tipset om att utredningen fanns på Ericsson kom till oss på International Consortium of Investigative Journalists. 

En organisation kanske mest känd för avslöjandena om Panama-, Paradise- och nu senast Pandora Papers – som alla ledde till omfattande publiceringar över hela världen om internationellt skattefusk.  
 
Inom ICIJ sätter vi nu ihop ett team av över 100 journalister som på olika sätt försöker kontrollera påståendena i tipset.  
 

Gerard Ryle:   

Vi utgår aldrig enbart från vad nån säger, utan vi dubbelkollar allt mot andra källor. Med anonyma tipsare är det extra noga att kolla om uppgifterna stämmer. 

Inget av de inblandade företagen vill svara på frågor från oss. Och de som jobbade på fältet är fortfarande rädda för att berätta. 

 
Amir Musawi, vår kollega på tyska NDR, reser runt i Irak och förmår till slut arbetsledaren Affan att berätta hur han pressades av Ericsson.  

Affan, Ericssons arbetsledare: 

”Ta det här intyget och vänd dig till dem, och se vad de svarar. Om de godkänner det fortsätter ni bara att arbeta, och annars åker ni därifrån. Då får vi se hur vi ska lösa situationen.”  

Reporter 
Men ni kunde ju bli gripna eller dödade?  

Affan 
De tänkte inte på det.  

Reporter 
Stod det Ericsson på intyget, eller bara Asiacell?  

Affan 
Högst upp fanns Asiacells logga, och även Ericssons namn framgick.  

Som arbetsledare står han mellan ansvaret för sina montörer och arbetslöshet. 

En IS-befälhavare, Haji Saleh, ringer Affan och tvingar honom att möta upp under en motorvägsbro i Mosul. 

Affan, Ericssons arbetsledare:  

Precis när jag körde in under bron möttes jag av en pickup. Två personer fram och två bak. Alla var beväpnade och maskerade. De lade mina händer bakom ryggen, band mig och satte en påse över mitt huvud.  

Reporter 
Täckte de ditt huvud?  

Affan 
Ja. Jag fick hoppa in baksätet mellan två beväpnade män med varsin kalasjnikov. Och så var det han, Haji Saleh, och chauffören. Och så åkte vi.  

Affan  

Vi åkte ut i skogen. Jag kände inte igen mig, för det var träd överallt. Han sa: ”Vi vill ha kontakt med den som har ansvaret, som står över dig i rang.” De satt fortfarande med varsin kalasjnikov bredvid mig, så jag kunde inte röra mig. Jag fick ta fram mobilen och hitta numret till projektledaren på Ericsson. Han antecknade numret, men han ringde inte från sin mobil. Han ville att jag skulle ringa, så att mottagaren såg vem det var.  

Reporter 
Från din mobil?  

Affan 
Ja. Han ringde projektledaren på Ericsson. 

Affan ringer upp sin kontakt på Ericsson. 

Det är nu Ericssons projektledare här i Jaff Tower får klart för sig att IS inte utfärdar tillstånd lättvindigt. Affan, men också hela Project Peroza är i fara. 

Haji Saleh ställer krav. Ericsson ska betala DJISIJA, en skyddsskatt för alla icke-muslimer. IS vill ha tusentals shedd – irakisk slang för buntar med 100 dollarsedlar. 
 

Sheiken hotar projektledaren med att IS kan få tag i honom var som helst. I Irak, Libanon eller till och med Oman.  
 

Affan, Ericssons arbetsledare:  

Han sa till honom: ”Ni har arbetat här i sex månader.” Det hade jag berättat.  Han sa: ”Ni har arbetat i sex månader utan att informera oss. Ni har inte betalat det ni ska.” De tar ut en skyddsskatt för icke-muslimer som kallas al-Jizya. För sex månader ville han ha jättemycket.  

Reporter 
Minns du hur mycket?  

Affan 
Om jag minns rätt. Det var så länge sen. Det var ungefär 400 000 dollar.  

Reporter 
400 000 dollar?  

Affan 
Ja, för varje månad. Gånger sex månader.  

 
Projektledaren i Jaff Tower är väl medveten om att Project Peroza står för tre fjärdedelar av Ericssons verksamhet i regionen. Stora pengar. Och stora kunder som står på spel om projektet stannar. 

Han bestämmer sig för att lägga på luren och stänga av telefonen. Nu gäller det att rädda Project Peroza. 

Affan, Ericssons arbetsledare:  

När som helst hade han kunnat skjuta mig och slänga mig i floden. Vi var nära floden. Han ville ha pengar. ”Ni kommer hit och jobbar och jobbar utan att betala.”  

Reporter 
Så de krävde ingen lösesumma för dig?  

Affan 
Nej, pengarna var inte för mig. ”Ni kommer hit och arbetar utan att ge oss vår andel.” Det var så han menade. Projektledaren lade på i örat på Haji, och sen stängde han av sin mobil. Jag ringde och ringde, som Haji bad mig, men mobilen var avstängd. Då sa han: ”Okej, jag har hans nummer. Jag sköter det med honom.” Så, efter det...  Klockan var ungefär elva på förmiddagen när det hela började och nu var klockan fem eller sex på kvällen. 

De andra montörerna grips och blir avtvingade adress och namn på anhöriga. 

 
Sheiken hotar Affans familj och han sätts i husarrest, skräckslagen. Efter en månad lyckas han ta sig ut ur Mosul.  
 

Ericsson löste problemen för Project Peroza. I juli 2019 intervjuar internutredarna Jawhar Al Sourchi, Ericssons agent i Irak. Enligt utredningen har han spelat en nyckelroll. 

CITAT i FAKSIMIL, ur Ericssons internutredning: 

Jawhar AI-Sourchi, main shareholder of supplier AI-Awsat, claimed he supported Ericsson in this incident. 

Jawhar Al-Sourchi, huvudägare i företaget Al-Awsat sade sig ha hjälpt Ericsson att lösa situationen. 

Jawhar Al Sourchi har en hög timpeng för att vara Ericssons problemlösare.  

 
Lösningen blev att gå till kunden, Asiacell, som fick tillstånd av vad de kallar “de lokala makthavarna” – Islamiska staten. 

CITAT i FAKSIMIL, ur Ericssons internutredning: 

(Namn på Ericssons projektledare, maskerat i bild) said that Asiacell made arrangements to obtain the release of the hostage and to let Ericsson continue their work in Mosul. 

 
Enligt projektledaren såg Asiacell till att gisslan släpptes och att Ericsson kunde fortsätta arbetet i Mosul. 

HUR Asiacell fick IS godkännande, det väljer Ericssons interna utredare att inte fråga om. 

 
En ny firma, godkända av terrorsekten tas in för att fullfölja Project Peroza.  
 

Och internutredningen konstaterar att nu har, också alla Ericssons kunder, de tre stora mobiloperatörerna, kommit överens med den Islamiska staten.  
 

Kjell Jönsson och Sten De Geer har nu ägnat en månad åt att analysera Ericssons hemliga internrapport. 

 
Kjell Jönsson, advokat: 

Ja, det är ju korruption, ekonomisk brottslighet kors och tvärs. Alltså uppgifterna om den om ekonomisk brottslighet finns ju väldigt väl dokumenterat i den här rapporten. 

Sten de Geer, advokat: 

Man konstaterar i utredningen att det har betalats inte mindre än 27 miljoner dollar till Alawsat från Ericsson utan att man har något bevis för utfört arbete. 

Reporter: 

27 miljoner dollar. 

Sten de Geer: 

27 miljoner dollar. 

Reporter: 

250 miljoner kronor eller någonting sånt där. 

Sten de Geer: 

Precis. 

 
Det är en omfattande utredning, med många anmärkningsvärda detaljer. 

Miljoner har hamnat på konton i Jordanien som visar sig tillhöra Sourchi. 

Utredarna finner också att han hjälper Ericsson och dess kunder att skattefuska. 

Tisdagarnas cigarrkvällar med Asiacell kostar Ericsson över 100 000. 

Teknikchefen fick en klocka för 17 000 och VD:n en tavla för lika mycket.  
 
Men allt har sin förklaring och vi gjorde ett bra jobb, hävdar Sourchi.  

Enligt internutredningen krävde hela Projekt Peroza mutor. 

Kjell Jönsson:  

Alltså, det var två betalningar om 250 000 dollar vill jag minnas för att få kontraktet. 

Reporter: 

Till vem? 

Kjell Jönsson: 

Om jag kommer ihåg rätt så är det till Asiacells VD som begärde att få pengarna. 

Men, att Ericsson kan ha finansierat IS, det väcker advokaternas uppmärksamhet. 

Sten de Geer: 

Men sen och kanske ännu mer uppseendeväckande tycker jag är den delen som handlar om Erikssons aktivitet på områden som har varit under IS kontroll. 

Att bygga Project Peroza kräver transporter med lastbilar över hela området. 2000 antenner skall monteras. Från Sverige flygs de till Erbil, men sen ska de ut på lastbil – bland annat genom IS territorium. 
 

Michael Krona, forskare Malmö universitet: 

Vad IS gjorde var ju att bygga ett välfärdssamhälle i någon mån. Dom taxerade ju befolkningen, handeln osv i kalifatet så dom fick in skatteintäkter hela tiden. 

Att kunna försvåra när det till exempel handlar om transporter, kunna kontrollera. Det var ju IS också tyvärr väldigt skickliga på att dra ekonomisk vinning av. 

IS blev ju den rikaste terrororganisationen i historien. 

Vägspärrarna blir fler för varje dag. Och lastbilarna fastnar. 

Ett effektivt transportföretag – Cargo Iraq hyrs in. Deras lösning kallas Speedway och löser två problem: att undvika irakisk tull OCH ta sig igenom vägspärrarna. 

 
Men Speedway kostar. Mycket. 60 000 kronor istället för normala 10 000, och ibland många gånger mer.  

CITAT I FAKSIMIL, ur Ericssons internutredning: 

The timeframe and geographic areas covered by these transportations indicate 

that areas controlled by local militias, including ISIS, has been passed. 

Tid och plats för transporterna tyder på att områden som kontrolleras av lokala 

milisgrupper såsom IS har passerats. 

Ericssons affärskultur har många märkliga inslag. En av dem vi får tag i på företaget berättar att när nytt kontrakt skulle tecknas med Asiacell ville de lösa in ett presentkort på en halv miljard – lika mycket som Ericsson fått för Project Peroza. 

Källa A: 

Det fanns en voucher inblandad på någonstans runt 50 miljoner dollar strecket. Vem fan har beslutat att ge en så pass stor voucher till kunden. Ur aktieägarperspektivet så är ju egentligen allt det vi gjort innan liksom helt bortkastat. Det finns en kommersiell logik i att ge en voucher sen på andra sidan kan man säga att ge en voucher på 50 miljoner dollar är nästintill tjänstefel. 

Kontrakten med agenterna var känsliga, och hanterades i särskild ordning. 

Källa A: 

Åke Mårtenssons roll var relativt oklar.  Mystisk person med eget rum och dokument som låg i ett kassaskåp. Kassaskåp innehållande dokument som förmodligen aldrig var tänkta att komma utanför Ericsson. 

Vi söker Åke Mårtensson som skrev under kontraktet med agenten, Jawhar al Sourchi. 

Reporter: 
God kväll. Maria heter jag, reporter från Sveriges television. Hej, jag sökte Åke Mårtenson. 

Åke Mårtenson: 

Du sökte Åke Mårtenson, det är jag det. 
 

Reporter: 

Är det du det? Jo, jag undrar visst är det så att du jobbade i Mellanöstern för Ericsson under många år. Stämmer det? 

Åke Mårtenson:  

Ja, det är längesen. 

Reporter: 
Hur längesedan är det? 

Åke Mårtensson: 
xxx 
 

Reporter: 

Och du hanterade agentkontrakten, förstår jag? Med enorma summor pengar? 
 

Åke Mårtenson:  

Gjorde jag?  

Reporter: 

Ja. 

Åke Mårtensson: 

Nähä. Det tror jag inte.  

Reporter: 

Det tror du inte? 

Åke Mårtensson: 

Nämen, det är så pass länge sedan att jag tycker du får ta kontakt med Ericsson. 
 

Reporter: 

Jawar Al Sourchi – Ericssons man i Irak. Kan du säga något om honom? 
 

Åke Mårtenson:  

Nä, det är faktiskt ingen som jag lagt på minnet  
 

Reporter: 

Men om du reagerar. När du hör att Ericsson kanske misstänker sig själva för att ha mutat IS i Irak, vad tänker du om det? 

Åke Mårtenson:  

Nej, jag tycker du tar kontakt med Ericsson, det får dom svara på. 

Efter att Ericssons hemliga internutredning blir klar i december 2019 avslutar dom den mångåriga och mycket lönsamma relationen med agenten Jawhar al Sourchi  

Jawhar al Sourchi, Ericssons agent i Irak: 

”Sammanfattning av utredning...”   

 
Vår kollega från Washington Post möter honom på ett hotell i London. 

Jawhar al Sourchi: 

Mitt jobb är att bidra med personliga relationer och lokalkunskap. När det gäller tekniken håller Ericsson högst kvalitet.  

I Irak kan inga utländska företag jobba utan en lokal agent säger Sourchi. 

Reporter 

Kan du bemöta anklagelsen om att ditt företag Al-Awsat betalat mutor å Ericssons vägnar i Irak?  
 

Jawhar al Sourchi 

Anklagelsen är fullständigt osann. Vi har aldrig betalat mutor för att få kontrakt åt Ericsson.  

Reporter 

Du har aldrig hört talas om Cargo Iraq?  

Jawhar al Sourchi: 

Aldrig. Det här är första gången. Jag talar sanning. Jag har aldrig hört talas om det.  

Reporter 

Känner du till företaget SLS?  

Jawhar al Sourchi: 

Nej.  

Reporter 

Det är ett företag som Ericsson anlitar för att tillhandahålla lastbilar. De kör lastbilar från Erbil  

till Mosul och andra ställen...  

Jawhar al Sourchi: 

Varför då?  

Reporter 

Med utrustning.  

Jawhar al Sourchi: 

–Vad då för utrustning?  

Reporter 

Till mobilmaster, 3G, 2016.  

Jawhar al Sourchi: 

När IS fanns i Mosul?  

Internutredningen är dock tydlig. Det var mellanhänder från Sourchis bolag som ordnade dom miljonbelopp i kontanter som behövdes för att passera vägspärrarna. 

Samtidigt som vi tillsammans med våra internationella kollegor på ICIJ kontrollerar uppgifterna i Ericssons rapport kommer det ett annat mail till Uppdrag granskning. Också detta om Ericssons affärer i mellanöstern.  

Axel Björklund, projektledare Uppdrag granskning: 

Vi har ju en tipsrutin på Uppdrag granskning som årligen får in 30 000 tips, väldigt mycket, väldigt mycket är inget vi går vidare med. Den här gången kom tips till tipstjänsten men också till mig personligen, och då kunde jag se ganska snabbt att det här var något vi ville veta mer om. 

GRAFIK, epost: 

I have former employee with access to documents, agreements and emails related to the corruption. 

”Jag har en tidigare anställd med tillgång till dokumentation som rör korruptionen.” 

Axel Björklund: 

Det är extremt värdefullt när visselblåsare av den här sorten vågar höra av sig och dela med sig av sin kunskap till oss. 

 
Vår nya källa kommer inifrån företaget och berättar om en kultur där agenter och mutor är vardag sedan decennier och hur Ericssons ledning vet vad som pågår men skyller på enskilda medarbetare. För att skydda våra källor återger vi dem, men ordagrant. 

Reporter: 

Varför kontaktade du oss på Uppdrag granskning?  

Källa B, Ericsson:  
Jag blev förbannad när jag hörde att vd:n Börje Ekholm skyllde på enskilda rötägg i frågan om Ericssons mutor i Djibouti. Att det bara skulle röra sig om några få rötägg inom företaget är skitsnack. Man använder konsultbolag och betalar  

pengar till bankkonton i Schweiz och på engelska kanalöarna. Misstänkta  

utbetalningar, som ledningen kände till.  

 
Mellanhänder, eller agenter som de heter hos Ericsson, är bra att ha när beslutsfattare skall mutas. En faktura på “provision” lämnar inga misstänkta spår i företagets bokföring. 

Agenter med provisioner som räcker till att mätta många munnar har en lång tradition hos Ericsson

GRAFIK: 1996 

GRAFIK: Faksimil, DN 

 
1996 avslöjas hur Ericsson stämts på två miljarder av sin agent i Saudi.  
 

SKYLT: ur polisförhör 1996  
 
Lars Ramqvist, f.d. VD Ericsson  

Om vi tar Saudiarabien. Det talar ju då kungadömet om vem skall hantera som agent den och den affären. Det är väl Kungens sätt att fördela välståndet i landet, så då får naturligtvis Ericsson finna sig. 

GRAFIK: 2014 

2014 har Ericsson slutat med agenter säger dåvarande VD:n efter att Ekot avslöjat 150 miljoner till ännu en mellanhand i en affär från 1999. 
 

SKYLT: SR Ekot 2014 
 
Hans Vestberg, f.d. VD Ericsson  

För våran del är det ju faktiskt att titta framåt jobba med dom frågorna som är idag. Vi har inte agenter idag. Vi Jobbar med en helt annat sätt att följa upp och regler på det här. 
 

GRAFIK: 2019 

SKYLT: SVT nyheter, 7 december 2019 
 

Nyhetsuppläsare: 

Välkomna tillbaka, telekomjätten Ericsson håller en presskonferens med anledning av att dom betalar nu böter i motsvarighet till 10 miljarder kronor. 

Men historien går igen. 2019 tvingar amerikanska myndigheter Ericsson att betala rekordböter på tio miljarder efter att företaget och dess agenter återigen ertappats med fingrarna i syltburken. 

Börje Ekholm, VD Ericsson  

Det är fullständigt oacceptabelt, vi har en nolltollerans mot det här och har haft det under lång tid. Vi har haft medarbetare som, tidigare medarbetare kan man säga nu, som har utnyttjat de brister som har varit i systemet. 

Att följa reglerna, eller COMPLIANCE som det heter på affärsengelska är numera ordet för dagen hos Ericsson. 

 
SKYLT: Bolagsstämma, våren 2021 

Börje Ekholm, VD Ericsson: 
Ett viktigt inslag är att stärka kulturen så att compliance är helt integrerad i det sättet vi arbetar. 

SKYLT: Presskonferens, hösten 2019 

Börje Ekholm, VD Ericsson: 
Etik och compliance är hörnstenar i vårt sätt att göra affärer. 

 
 
SKYLT: Kvartalsrapport, hösten 2021 

Börje Ekholm:  

Vårt arbete för att stärka etik och compliance fortsätter. Det är ett långsiktigt arbete 

att förändra kulturen i vårt företag. 

Börje Ekholm: 

Hej då. 

GRAFIK:  2021 

Mutaffären med Saudi och Kina och en Rolex till presidenten i Afrikanska Djibouti kostade Ericsson 10 miljarder i böter i USA. 

Högtalare: 

Muntlig förberedelse mellan Åklagaren och (piiip), part och ombud kallas till sal 15. 

 
Nu har affären hamnat i rätten även här i Sverige. Juristerna samlas till förberedande förhandling inför muträttegången som börjar i vår.  

Såvitt känt håller Ericsson internutredningen hemlig fram till nu. Det innebär en affärsrisk eftersom Ericsson 2019 lovade amerikanerna att vara öppna med nya korruptionsmisstankar. Om inte, väntar ännu mer böter och kanske till och med åtal för cheferna.  

SKYLT: SVT nyheter 7 december 2019 
 
Bankanalytiker UBS: 

Finns det fler korruptionsutredningar i andra länder? 

Xavier Dedullen, chefsjurist Ericsson: 

Tack för din fråga. I nuläget känner vi inte till några utredningar i andra länder. Men vi följer utvecklingen noga. 

Bankanalytiker UBS  
Varför utreder man inte alla länder? 
 

Xavier Dedullen, chefsjurist Ericsson: 

En bra fråga, och en teknisk fråga. 

Johanna Cervenka, kommentator SVT 
Det här är ju marknadsanalytiker som sitter och bevakar aktien noggrant, de är oroliga för att finns det fler utredningar i andra länder? Vad kan vi vänta oss av det? Och då säger Ericsson att nej inte just nu. Inga som vi vet om. Och det är ju intressant att höra så klart. 

-------------- 

Kjell Jönsson, advokat: 

Man har uppenbarligen hemlighållit att man håller på och utreder samma sak i Irak som man har så att säga åkt dit för i de andra länderna i det här området. Men man mörkar det. 

Riskerna med Ericssons affärer i Irak var väl kända för vår källa. 

Källa B, Ericsson: 

Hur kan ett företag vilja ta risken att låta IS kontrollera mobilnätet? 

Det IS gör sig skyldiga till heter Brott mot mänskligheten.  

Brottet finns i den svenska lagboken. Det tillkom efter andra världskriget när segrarmakterna dömde nazisterna för deras brott. 

Men att betala för IS kulor, är också ett brott. Medhjälp till Brott mot mänskligheten. 

Kjell Jönsson: 

Det är två delar i det här som intresserar mig. Dels den ekonomiska brottsligheten som sådan, men inte minst då kopplingen till den islamiska staten. Och det finns ett aktuellt rättsfall ifrån Frankrike. 

ARKIV: France 2, Lafarge les sombres affaires d'un géant du ciment, 23 mars 2018 

Skylt: ur dokumentär om Lafarge, France2 

Chaufför, dubbad till franska:  
En dag fick jag ett samtal från den säkerhetsansvarige på fabriken. Jag sa att jag var rädd för att passera vägspärren. ”Oroa dig inte”, sa han. ”Vi har ett avtal med IS. Du kör dina lastbilar, så ordnar vi resten.” 

 
Lafarge är ett globalt storföretag med tusentals fabriker. 2007 byggde man för sju miljarder en modern fabrik i det då stabila Syrien. 

Skylt: ur dokumentär om Lafarge, France2  

Fransk speaker: 

Oktober 2012: På väg hem från jobbet kidnappas nio anställda av en väpnad grupp. 

 
Liksom Ericsson hade Lafarge stora problem med sina transporter.  

Och när chaufförerna fick ha med sig säckar med dollarsedlar för att kunna passera de allt fler vägspärrarna ordnade också Lafarge en speciallösning. 

Skylt: ARKIV FRANCE2, Lafarge les sombres affaires d'un géant du ciment, 23 mars 2018  

Reporter: 

Känner ni igen det här dokumentet? 

Chaufför: 

Javisst. Alla mina chaufförer som fraktade råvaror hade ett sånt papper. 

 
 
ARKIV: NRK, DAGSREVYEN/KVELDSNYTT 

Nyhetsuppläsare: 

Norrman misstänkt för terrorfinansiering. 

Nyhetsuppläsare: 

Vad säger företaget som Waerness arbetade för? 

Korrespondent: 

Man försöker distansera sig från både Waerness och andra personer som knyts till aktiviteterna i Syrien. Man säger att man inte kände till några detaljer. Efter terrorattentaten i Paris är indirekt finansiering av IS en mycket allvarlig sak. 

Lafarges ledning har redan dömts för att ha mutat IS, men det räcker inte konstaterar Högsta domstolen i Frankrike. Ledningen, och den norske säkerhetschefen Waerness, skall prövas för ytterligare ett brott. Medhjälp till brott mot mänskligheten.  
Gör om, gör rätt. Målet väntar nu på ny rättegång. 

Kjell Jönsson: 

Man stödjer i det här fallet IS med stora belopp och det i sig visar att man är likgiltig inför det hela. Man bryr sig inte. Det viktigaste det är att göra affärerna, och det innebär då enligt Frankrikes högsta domstol att man kan vara skyldig till brott mot mänskligheten. 

Frågorna hopar sig. I månader söker vi alla inblandade som vi kan hitta.  

En del är pensionärer, många jobbar kvar, några väntar bittert på rättegång.  

Alla är nyfikna på vad vi har, men få vill prata. 
Agneta Wadenholm är chef på internutredning. Hon vet vad det står i de 22 miljoner dokumenten. 

Reporter: 

Ja hejsan jag heter Maria och jag sökte Agneta Wadenholm, jag kommer från Sveriges television. 
 

Mannen: 

Jag tror att det här måste gå via företagets kommunikationsavdelning. 

Reporter: 

Så det går inte att få ett telefonnummer till henne liksom? 

Vi anmäler också en fråga till presskonferensen efter kvartalsrapporten. Men vår fråga får inte plats så vi ber om en ny intervju. 

Kristoffer Edhage, kommunikationschef Ericsson 

Det... Det får vi titta på så återkommer vi till er.   
 

Reporter: 

Han måste få chans att bemöta de här frågorna. 

Kristoffer Edhage: 

Nu skall jag in i en intervju, precis nu 

Reporter: 

Tack så mycket Hej. 
 
Efter tre månaders försök skickar vi till slut ett rekommenderat brev med 36 detaljerade frågor om vad som står i internrapporten, och vad som INTE står. 

Vi låter Ashraf Atraqchi se delar av det här reportaget, och Ericssons hemliga utredning med uppgifter om betalningar till Islamiska staten. 

Ashraf Atraqchi:  

Och det är under 20… när är det här? 

Reporter: 

Ja det här är 2014 när dom intar Mosul, ett stort svenskt företag. 

Ashraf Atraqchi:  

Herregud…, oh. 

 
Ja, jag tänkte... De tänker bara på pengarna inte på människor. Det kommer nu liksom flashback när jag tog mina barn och springer här och där. Och det här liksom, folk som bor på andra hållet, ger pengar till en radikal grupp som tog vårt liv där. Ouff.  

Sten de Geer: 

Ericsson har inte haft någon önskan eller uppsåt att det ska begås brott mot mänskligheten, men man har betalat till IS i medvetande om att man betalar det här till en organisation som i stort sett uteslutande sysslar med kriminell verksamhet och brott mot mänskligheten. Och man har gjort det för att affärsverksamheten ska löpa på. Men då har man haft ett indirekt uppsåt till medhjälp till brott mot mänskligheten.   

Kjell Jönsson: 
För att i likhet med Lafarge-fallet så har Ericsson uppenbarligen varit likgiltiga för att de ekonomiska stöd som har hamnat hos IS att det möjliggör och stärker IS som den organisation som vi känner till har gjort sig skyldig till brott mot mänskligheten. 

Sten de Geer: 

Så länge IS behärskar området så menar jag att och kan, då kan man inte fortsätta med sin ekonomiska verksamhet där, eftersom man i så fall är tvungen att betala till IS. Och det kan man inte göra om man vill hålla sig på rätt sida om lagen.  
 

Kjell Jönsson: 

Riskerar man att begå så allvarliga brott om man fortsätter. Då måste man lägga ner eller dra sig ur. Och det finns ju andra stora företag som har dragit sig ur i Islamiska statens område så länge våldsamheter pågick.  

Sten de Geer: 

Min bedömning är att en åklagare som får den här rapporten i sin hand inte kan fatta något annat beslut än att inleda en förundersökning om eventuella brott. Medhjälp till brott mot mänskligheten.  

 
När IS tog över Mosul ville Ericssons jurist stoppa Project Peroza. Men regionchefen Rafiah Ibrahim vägrade eftersom det skulle “förstöra affärerna”.
 

CITAT i FAKSIMIL, ur Ericssons internutredning  
Rafiah Ibrahim, Head of RMEA, decide not to invoke force majeure because it would be ”premature” and ”destroy our business” 
 

Rafiah Ibrahim beslutade att inte bryta kontraktet på grund av force majeur då det vore förhastat och skulle skada företaget. 

Efter att ha gjort ännu en affär med Asiacell blev hon befodrad till rådgivare åt Börje Ekholm. 
 

En vecka efter vårt rekommenderad brev med frågor kommer ett pressmeddelande där Ericsson erkänner.  
 
SKYLT: ur Rapport 15 februari 2022 

Nyhetsuppläsare: 

… korruption och misstänkta mutaffärer med terrororganisationen IS i Irak. 
 
Åklagarmyndigheten vill nu att Ericsson själva anmäler misstanke om brott. 

 
Arbetsledaren Affan gömmer sig fortfarande på hemlig ort många mil från sin familj i Mosul. Han är arbetslös och han har fortfarande mardrömmar. 

 

Reporter: 

Om jag var högsta chefen på Ericsson, vad skulle du säga till mig då? 

Affan, Ericssons arbetsledare: 

Jag skulle inte tilltala honom som chef eller nån med högre rang, utan som människa. Jag skulle säga: Ni övergav en människa i händerna på skoningslösa människor. Han hade vapen riktade mot mig när han talade med er, och ni lade på. Hur hade du tillbringat resten av ditt liv om de hade skjutit mig? Om jag hade dött? Hade du sovit som vanligt? Hade du bara tänkt, helt lugnt, ”han är borta nu”? Ser du mig som en maskin som man bara kan ersätta?  

Ekholm skickade också ett personligt brev till oss. Han vill inte att vi publicerar utredningen. 

CITAT i FAKSIMIL, ur Börje Ekholms mail  

…en sådan publicering skulle medföra allvarlig risk för de omnämnda individernas säkerhet. 
Vänliga hälsningar, 
Börje Ekholm 

En sådan publicering skulle medföra allvarlig risk för de omnämnda individernas säkerhet.  

Vänliga hälsningar, 
Börje Ekholm 

Kjell Jönsson: 

Jag vill ju hemskt gärna lämna dokumentet till er. Jag vill inte ha det i min hand efter det vi avslutat den här intervjun.  

Reporter: 

Varför det?  

Kjell Jönsson: 

Jag vill inte att det sker en husrannsakan hemma hos mig för att. Jag vill inte ha det här mer, utan jag hoppas att det här dokumentet kommer överlämnas till polis och åklagare när det kommer fram att det här finns av Eriksson självmant. 

 
Aktieägarna i Telefonaktiebolaget LM Ericsson träffas varje år på stämman. Den 29:e mars är det dags igen. Då kan ägarna ställa dom frågor vi inte fått svar på om Ericssons affärer med Islamiska Staten. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.