“Det är 25 000 personer. Alla har en diagnos.”
“Det jag såg var att det var ju egentligen friska människor.”
“Oj, men den här personen har ingen funktionsnedsättning”
Varje år får dom miljarder för att ge jobb till dom som står längst från arbetsmarknaden.
“Vem godkänner alla dom här skattepengarna, alla sex miljarderna”
“Vi skapar nya möjligheter och mervärden för våra kunder varje dag”
Men bakom marknadsföringen och det goda arbetet, döljer sig en annan verklighet.
“Fokus har varit att sälja, inte att ta hand om människan”
“Det är mer affärerna som styr vem man tar in, än personens behov”
“Sveriges viktigaste företag”
“Det är lur det, alltså att dom säger att dom är Sveriges viktigaste företag”
I 40 år har Samhall erbjudit jobb åt personer med funktionsnedsättningar. Men vittnesmål inifrån beskriver en verklighet där företaget ställer allt högre krav på dom som anställs.
Och där affärerna går före människan.
Dimitri Lago
Hade vi inte en tavla förut där, som hängde där?
Lena Lago
Ja, men den var för ful.
Dimitri Lago:
Jag är en rätt speciell kille som har vissa lever i en värld som är svårare än andra.
Dimitri Lago är 24 år och bor i Södertälje. Han har en intellektuell funktionsnedsättning och adhd med uppmärksamhetsproblematik. Det gör att han bland annat inte kan läsa och skriva.
Efter att ha fått rätt hjälp under sina skolår, ville han försöka fixa ett jobb, som kunde erbjuda honom den struktur och det stöd som han behöver.
Lena Lago:
Då får vi erbjudandet om Samhall. I det då. Och vi blir jätteglada. Alltså Samhall. Med det som vi känner till om Samhall, så tänker vi att det är ju fantastiskt för våran son att få komma in och vara en del av det sammanhanget och få det här stödet och bli sedd för det man är och få hjälp med att verka och vara i ett arbete fullt ut.
Dimitri Lago:
Jag förväntade mig på jobbet att det skulle bli bra arbetsmiljö och att det skulle bli en bra jobb där man skulle kunna känna sig trygg, där man skulle kunna lära känna lite mer vänner och sånt, och lära känna, där här är en bra arbetsplats och här kan jag trivas och sånt.
Lena Lago:
Så Dmitri blir kallad till arbetsintervju och det som jag, jag är med för att han vill att jag ska följa med honom. Och det jag upplever där är liksom det att det är löpande band, det är jättemånga som intervjuas, det är lokaler, stora lokaler, många där, och det går ganska snabbt. Man intervjuar honom ganska snabbt och man springer ut och in och det liksom löpande band med intervjuer, och min första reaktion var så här men Dimitri har stora behov, jag var inte med inne på intervjun, DImitir gör det själv, men har dom verkligen hunnit uppfatta vilka behov han har och vad det är för funktionsnedsättningar han har och vad det för stöd och hjälp han behöver i en arbetsledning.
Dimitri såg fram emot sitt nya jobb, där han skulle börja städa för Samhall i Södertälje. Men han upplevde att otydliga instruktioner gjorde att jobbet inte var anpassat för hans funktionsnedsättningar.
Dimitri Lago:
Direkt när jag kom så kände jag att oj vilket stressmoment, vi fick inte ens lämna in våra grejer, vi fick inte ens lägga in våra matlådor där vi skulle lägga in dom ens, var ska man lägga in sin matlåda? Han bara den kan du låta ligga kvar i väskan och det är inte så, då blir den ju förstörd? Och det är det, när man känner så innan, det är så man inte ska känna i livet egentligen.
För Dimitri är det extra viktigt med struktur och en arbetsledning som tydligt förklarar vad och hur han ska sköta sitt arbete.
Dimitri Lago:
Det kändes jobbigt. För man så här, dom leder mig i en grupp som jag skulle vara med i, och i den gruppen så var det ni ska till den skolan, och ni vet exakt vad ni ska göra, fast vi inte ens visste, eller skickar iväg mig till Coop som till exempel n tjej som inte prata svenska och då ska dom mig placera mig för att jag ska lära henne grejer fast hon inte ens pratar svenska, och det tycker jag att man skickar inte iväg någon som inte kan prata det språket som hon kan, och det blir väldigt jobbigt för mig, för et blir så här jag kan inte hennes språk, jag kan inte visa henne vad hon ska göra., då kan det den som kan prata hennes språk får visa henne då och inte skicka iväg mig för jag kan inte sånt där. Och det blir också jobbigt.
Dimitri Lago:
Jag försökte prata med på Samhall men ingen hade tid, alla var bara upptagna och sa så här att vi måste bara bli klara med en viss tid annars om vi inte blir klara blir dom sura där, så jag försökte ju prata amen det gick inte så bra. Alla hade ju bråttom, alla var stressade och sånt, det gick inte så mycket.
Samhall gav honom andra arbetsuppgifter – nu skulle han istället sitta i källaren tillsammans med en medarbetare och hantera tvätt.
Lena Lago:
Han mådde inte bra. Det gjorde han inte. Han var frustrerad. Han var. Han kunde komma hem och var ledsen, och just att han eftersom han fått så mycket fint stöd i sin under sin skoltid att vara sedd och bekräftad, få stöd. Bli uppbackad, coachad i sin att vara i just sitt sin funktionsnedsättning och ha kontakt i det och sen här. Inte bli det.
Idag har Dimitri en daglig verksamhet på kommunen, där han trivs med att tvätta bilar. Men hans historia väcker frågor.
Dimitri upplever att han inte fick det stöd och den anpassning som han behöver för att få en meningsfull sysselsättning på Samhall.
Trots att det är just detta som Samhall, sedan flera decennier – har i uppdrag att göra.
Samhall skapades 1980 och var en grupp regionala stiftelser som hade tillverkning i egna lokaler.
Arkiv:
“Möblerna som tillverkas här på fabriken är av mycket god kvalité och dom säljs på varuhus och i möbelaffärer.
Sedan 90-talet är man ett statligt aktiebolag, och har i stort sett lämnat den egna produktionen,
Huvuduppdraget är att erbjuda jobb åt personer med såpass omfattande funktionsnedsättning, att dom inte kan få något annat arbete.
Grafik: “erbjuda arbeten i god arbetsmiljö till personer vars arbetsförmåga är så nedsatt att de inte kan få annat arbete”
Och jobben ska vara anpassade till medarbetarnas nedsatta arbetsförmåga.
För detta får man årligen cirka sex miljarder kronor i statligt stöd.
Men det statliga stödet kommer med ytterligare krav. Samhall måste erbjuda medarbetarna riktiga jobb, som man tjänar pengar på. Därför måste Samhall erbjuda tjänster som kunder är villiga att betala för.
Idag kallar man sig för Sveriges största serviceleverantör, där man bland annat erbjuder tjänster inom städning, lager och logistik.
Cecilia Schelin Seidegård, styrelseordförande Samhall
Vi har fått lägga om våran verksamhet, vi har tagit bort dom här skyddade verkstäderna och är ute på den konkurrensutsatta marknaden. Och det ger oss en väldig stolthet att våra medarbetare trots funktionsnedsättningar faktiskt kan vara ute på marknaden och göra riktiga jobb och delta i samhället.
Men när det gäller vilka som ska anvisas till Samhall ligger ansvaret hos Arbetsförmedlingen. Detta som en del av myndighetens uppdrag från staten att ge stöd åt personer med funktionsnedsättning.
Maria Kindahl, biträdande chef för Verksamhetsområde arbetssökande.
Arbetsförmedlingen gör en utredning om personen har en funktionsnedsättning, och då har vi till exempel psykologer och arbetsterapeuter som jobbar för, med just den här utredningen.
Och när man får en kod för funktionsnedsättning eller det finns en funktionsnedsättning dokumenterad då har man också tillgång till dom särskilda stöd som Arbetsförmedlingen har. Och det kan också för dom som står längre ifrån arbetsmarknaden och har en funktionsnedsättning som gör att man behöver mycket specifikt stöd, vara möjligt att få en anställning på Samhall.
Cecilia Schelin Seidegård, styrelseordförande Samhall:
Det är väldigt viktigt att komma ihåg att det inte är vi som utser dom som ska börja jobba hos oss utan det gör Arbetsförmedlingen.
Idag, ungefär 40 år efter starten, har Samhall cirka 25 000 anställda.
Man syns över hela landet och anordnar till och med galor som gästas av kungafamiljen och kändisar.
Men bakom kulisserna sker det saker, som väcker frågor om hur Samhall sköter sitt grunduppdrag. Finns det verkligen plats för dom med funktionsnedsättningar som står längst från arbetsmarknaden?
2015 vinner Samhall, i konkurrens med andra städbolag, upphandlingen att få städa på Arlanda. Sveriges största flygplats.
Det är ett prestigeuppdrag, en utmärkt reklampelare för företaget och ett uppdrag som skapar 120 anställningar åt Samhall.
Men jakten på stora prestigefyllda uppdrag ska visa sig ha en baksida.
Jimmy Wallmo:
Det är lek med människor och skattepengar. Man döljer sanningen.
En som vet mer om konsekvenserna av uppdraget på Arlanda är Jimmy Wallmo. Han var i flera år områdeschef i Stockholm. En position som innebar att han jobbade direkt med Samhalls målgrupp – personer med funktionsnedsättning. På hans enhet fanns det fortfarande kvar egen produktion.
Jimmy Wallmo:
På den här enheten jobbade det människor som hade riktigt funktionsnedsättningar som är grövre, rullstol, det är proteser, you name it, dom har svårt att stå och gå.
Och sen byggde jag upp det tillsammans med medarbetarna att känna att dom gjorde viktiga saker fast det var enklare saker, men såg till varenda funktionsnedsättning, anpassa sig dom, fick lära sig på grupp, och tittade verkligen på hur kan vi använda den, vad kan vi göra så.
Men efter en tid känner han hur Samhall börjar pressa honom, till att få hans medarbetare att göra mer slitsamma jobb.
Jimmy Wallmo:
Möte efter möte efter möte efter möte, handlade att vi måste ha starka medarbetare, vi måste släppa dom bästa arbetarna, vi måste ta in dom på nya affärer, vi får inte låsa fast. Och då om du inte kunde leverera och börja sätta emot och säga men jag har inte personal, mina medarbetare klarar inte det här.
Städningen på Arlanda ställer höga krav. Personal ska inte bara städa, utan behöver även klara säkerhetsklassning av Säpo, och hjälpa till att utrymma flygplatsen vid nödläge.
Samhall, med sin personal som har lägre arbetsförmåga, har under sin tid på Arlanda haft problem med att lösa bemanningen, och uppdraget.
Jimmy Wallmo:
Det var klara tydliga budskap: bästa personalen ska dit. Har du starka personer, allt från driftledare, teamledare men där kom också dom kraven om att dom ska gå kanske flera mil om dagen, ska städa och såna saker och dom kan inte gå med rullator, och dom kan inte det här, dom måste klara svenska språket, säkerhetsklassas och allting.
Då hade dom hade också olika funktionsnedsättningar att jobba socialt eller att dom inte klarade stora grupper. Men det togs inte hänsyn till någonting.
När Samhalls uppdrag började på Arlanda, valde företaget att ta till en akutåtgärd: Man direktanställde 28 personer från ett städbolag som tidigare hade städat på flygplatsen.
Samhall utnyttjade ett undantag i kollektivavtalet som gör att dom under “särskilda omständigheter”, under en begränsad tid, kan anställa personer utan funktionsnedsättning, och utan att behöva gå via Arbetsförmedlingen.
Men det kommer visa sig att det inte är enda gången som Samhall anställer personal som arbetat på städbolag som Samhall konkurrerat ut från Arlanda.
Enligt Jimmy händer något med Samhall i och med uppdraget på Arlanda.
Jimmy Wallmo:
Förändringen som hände där var att rekryteringarna ifrån Arbetsförmedlingen förändras.
Samhall är känt för att erbjuda jobb åt personer med funktionsnedsättning. Men runt om i landet finns det arbetsgivare, som inte är lika kända, men som upplever att dom tar hand om människor – som Samhall har i uppdrag att ge sysselsättning.
Åke Hedblom, vd Koopus:
Har man både orsaken och viljan på plats då finns det alltid en plats öppen och så börjar vi därifrån.
I Hedemora finns ett företag som monterar hörselskydd. Det är som vilken verksamhet som helst, som säljer en produkt och måste få ekonomin att gå runt. Men det finns en skillnad.
Åke Hedblom:
Att vi hela tiden skruvar på arbetsuppgifter, på kravställningar, alla dom bitarna, att ingen ska behöva misslyckas hos oss. Det är nog den viktigaste grejen. Ingen ska behöva komma hit och misslyckas. Här får man vara den man är och utifrån det så skapar vi förutsättningarna tillsammans.
Dom är ett så kallat arbetsintegrerat socialt företag, och tar in personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. För personalen för dom lönebidrag från Arbetsförmedlingen. Stödet täcker en viss procent av den anställdes lön, nivån är helt beroende av hur nedsatt arbetsförmåga den anställde har, och vilka anpassningar som måste göras.
Ju mindre anpassningar, desto mindre stöd.
Till skillnad från Samhall, som får sex och en halv miljarder kronor om året, oavsett hur mycket eller lite funktionsnedsättningar personalen har.
Mats Mårtensson, HR-samordnare:
Utan.. Ska jag svara?
Åke Hedblom:
Gör det.
Mats Mårtensson:
Utan att ha alltför stor inblick i Samhalls verksamhet så det jag får höra är ju att den är missvisande den bilden du målar upp. Vi har ju, som jag sa tidigare, några medarbetare här som varit på Samhall som inte platsar, för att dom har inte så stor arbetsförmåga som krävs för att jobba på Samhall.
Reporter:
Hur menar du att dom inte platsar:
Mats Mårtensson:
Dom klarar inte jobbet där, det ställs för höga krav på Samhall. På medarbetarna där.
Monicka Due-Ödegaard:
Det var många gånger som jag kom hem från jobbet och satt och gråt. Alltså man orkade inte.
Jag har problem med ryggen och jag har en kotförskjutning med pålagringar så att det känns ju när man ska ligga på alla fyra en hel dag, så det är väl där jag sitter.
Reporter:
Fick du städa trots dom här funktionsnedsättningarna du hade?
Monicka Due-Ödegaard:
Ja.
Reporter:
Men då måste du ha haft ont varje dag?
Monika:
Ja jag hade det.
Reporter:
Men sa du till dom att du fick ont?
Monika:
Ja, men då tyckte chefen att jag bara skulle vara tyst och glad att jag hade ett jobb att gå till.
Cicki Öhman:
Jag har också jobbat på Samhall har jag.
Reporter:
Hur skulle beskriva den tiden där?
Cicki Öhman:
Den var inte så rolig, tyckte jag, Jag tyckte om mina jobbarkompisar, jag trivdes väldigt bra med dom. Men jobbet och sen ledningen, man kände sig verkligen inte lyssnad på. Det var det spelade ingen roll hur man mådde man skulle bara göra sitt jobb.
Reporter:
Fick du dom här anpassningarna när du var på Samhall?
Monika: Nej. Det fick jag inte. För då var det sex eller åtta timmar som gällde och det klarar inte jag av med min kropp.
Reporter:
Det var ingen individuell anpassningsplan eller utvecklingsplan?
Cicki Öhman:
Nej det var det inte. Det vara bara att jobba på, så länge det funka.
Reporter:
Vi har också träffat personer som jobbade på Samhall och sagt att det har varit för tufft för dom. Att dom inte har fått några anpassningar för sina funktionsnedsättningar.
Cecilia Schelin Seidegård
Det är otroligt tråkigt och jag tror vi allihop upplever att arbetsmarknaden blir tuffare och tuffare. Det blir hårdare därute. Men varje människa som upplever detta och som inte får tillräckligt stöd av sin chef vare sig man jobbar på Samhall eller någon annanstans är ju ett misslyckande. Vi måste ta i det här.
I Vara träffar vi Urban Nyman. Han jobbade som chef på Samhall i arton år. Bland annat som affärschef, men också som områdeschef, med direkt ansvar över målgruppen med funktionsnedsättningar.
Reporter:
Hej Urban. Samir. Vi får hälsa så här då.
Urban Nyman:
Så bara vaknar jag klockan tre en morgon och kände nu får det räcka. Jag gick upp och satte på kaffe och sen åkte jag till jobbet och sa upp mig. Så ringde jag frugan på vägen till jobbet som sa var är du. Nej men jag är på väg till jobbet och säga upp mig. Är du inte klok eller. Nej, men nu får det räcka. Och det har jag inte ångrat en sekund.
När Urban började under tidigt 2000-tal hade Samhall fortfarande kvar egen produktion, och han upplevde att det då fanns plats för personer med olika typer av funktionsnedsättningar.
Urban Nyman:
Vi hade ganska enkla arbetsuppgifter som väldigt många klarade. Vi hade folk som använde rullator, vi hade några döva, väldigt varierande funktionshinder, man kunde sitta ner och jobba, så hade man problem med benen så var det inga bekymmer.
Han har med sina egna ögon sett Samhalls utveckling från egen produktion, till att jobba ute hos kund med städning eller lager.
Urban Nyman:
Det var väldigt väldigt mycket fokus runt ekonomin, och det var något som jag saknade då att man pratade aldrig om funktionshinder eller funktionsvariationer, utan det var ständiga diskussioner om nya affärer och ekonomi. Det var liksom det stora fokuset dom sista tio åren så ökade det undan för undan.
Så man försökte från Samhalls sida hitta personer som har egentligen så lite funktionshinder som möjligt som klarar jobben så bra som det går.
Så det har väl skett en förflyttning att dom som kanske fick en anställning på Samhall för 20 år sedan kanske idag hamnar på någon form av daglig verksamhet eller kanske försörjs av bidrag eller så, men har väldigt svårt att få en anställning på Samhall idag.
Idag har över 4000 kunder valt att anlita Samhall. Några tillhör landets mest kända företag.
Samhall är ett statligt bolag, men avtalen man har med privata företag, är inte offentliga.
Det är helt enkelt information som stannar mellan Samhall och kunden.
Men vi får kontakt med tidigare anställda som själva haft insyn – och som kan berätta hur långt Samhall är villiga att gå i jakten på nya affärer.
Jasmine Lindkvist:
Då arbetade jag som key account manager på ett av dom nationella avtalen. Det var det egentligen från Ystad ända upp till norr, till Haparanda då
Reporter:
Vad var ditt huvuduppdrag då?
Jasmin Lindkvist:
Mitt huvuduppdrag var framförallt att följa upp och säkerställa leverans gentemot kund.
Jasmine Lindkvist, jobbade med ett av Samhalls största avtal – det med Axfood koncernen. Ett uppdrag Samhall fick ungefär samtidigt som Arlanda.
Här skulle Samhall bland annat städa Willys och Hemköp runt om i landet.
Jasmine är kritisk till hur Samhall har utvecklats.
Jasmine Lindkvist:
Det är affärer och det är pengar in till företaget som gäller. Och man säljer på alla nivåer i Samhall. Man säljer som kontraktsansvarig, du säljer som distriktschef, du säljer som affärschef, du säljer som områdeschef. Alla har ett säljande direktiv i sin måluppfyllnad, så oavsett vilken nivå du sitter på har så har du ett vinstdrivande perspektiv som du ska uppnå i din personliga uppföljning.
Reporter:
Hur stor andel har man också i arbetsuppgifterna omhändertagande av personal, utveckling av personal?
Jasmine Lindkvist:
Det är den som tar stryk då helt enkelt.
Hon berättar att när Samhall fick det nationella avtalet med Axfood-koncernen, så innebar det att företaget på kort tid plötsligt fick väldigt många lokaler som skulle städas, och att Samhall inte kunde göra jobbet dom sålt in.
Jasmine Lindkvist:
Jag skulle inte säga att dom prisdumpar, för det tycker jag inte dom gör när dom väl lägger avtalet, men när man då fått avtalet och det visar sig att man inte kan leverera enligt avtal, då får man välja mellan att få vite eller prisdumpa i efterhand. Eller göra rabatter på något sätt så att kunden får vara nöjd.
Viten är sällan bra att få som ett statligt företag och då kanske det är mer gynnsamt att ha en kommunikation och dialog där man gör någon form av kundrabatt.
Reporter:
Man säljer sina tjänster billigare helt enkelt?
Jasmine Lindkvist:
Ja, ja.
Jasmine menar att Samhall, från start, ibland räknade med att inte klara uppdraget. Och att det därför skrevs in rabatter i avtalen.
Reporter:
Så om man går in utifrån och granskar priset som Samhall tar för sin personal hos sin kund, så är inte det hela sanningen eftersom priset sedan blir billigare för man klarar inte av uppdraget?
Jasmine Lindkvist:
Ja.
Jasmine säger att ibland kunde Samhall inte ens leva upp till det mest grundläggande kravet – att se till att det fanns personal som kunde städa hos kunden som köpt deras tjänster.
Jasmine Lindkvist:
Det man löste var att ta in underentreprenörer som då hjälpte till, och då hade man ju framförallt i Stockholmsregionen så plockade man in en underentreprenör som fick väldigt många butiker.
Reporter:
Det innebär ju egentligen att Samhall tar betalt för sina tjänster, men kan inte sätta in egen personal, så dom betalar ett annat städföretag för att göra det jobbet. Samhall kan inte tjäna pengar i dom affärerna då? Om dom är tvungna att ta in en annan aktör för att göra det jobbet?
Jasmine Lindkvist:
Nej, så är det.
Reporter:
Så det är en minusaffär egentligen?
Jasmine Lindkvist:
Ja.
Samhall vars uppdrag är att erbjuda jobb till personer med funktionsnedsättningar, betalar alltså vanliga städföretag för att göra deras jobb.
Jasmine Lindkvist:
Ja. Och med tanke på att det är dina och mina skattebetalarpengar så är det ju rätt tokigt att vi kanske betalar dom pengarna till ett annat företag.
Om gemene man får reda på att Samhall tar in underentreprenörer för att lösa leverans som dom lagt avtal på. Det blir inte bra. För det betyder att man gått en felaktig väg egentligen.
Reporter:
Den här bilden av Samhall. Det är inte den som förmedlas utåt?
Jasmine Lindkvist:
Nej.
Man har glömt människorna utan det är affärerna som gäller.
Samhall anser att kritiken att dom prioriterar affärerna – är kraftigt missvisande, och säger att uppdragen är viktiga för att kunna erbjuda riktiga jobb.
Källor och avtal som Uppdrag granskning tagit del av bekräftar Samhalls anlitande av underleverantörer och användning av rabatter.
Cecilia Schelin Seidegård:
Om man inte lyckas med det uppdrag man har kontrakterats för så kanske det är så att man får, precis som vilken handelsvara som helst, att man får lite rabatt under den tiden.
Reporter:
Hur tänker ni att det är nåt ni har, det tillvägagångsätt?
Cecilia Schelin Seidegård:
Det är normala affärsverksamhet. Kunden ska vara nöjd och få den vara dom får betala för.
Samhall nekar till uppgifterna att man går in i uppdrag som man på förhand vet att man inte kommer att klara av.
Reporter: Ni har också vid flera tillfällen tagit in underleverantörer för att klara ett uppdrag som ni har tagit er an. Hur ser du på det?
Cecilia Schelin Seidegård:
Det kan vara så att vi kommit in i ett nytt stort uppdrag, vi pratade Arlanda, eller på en ny ort där vi inte varit tidigare. Och så kan det behövas att vi under en kort period tar in en underleverantör för att klara av det som vi kommit överens om med kunden och leverera. Sen är inte det en permanent lösning utan så småningom så ska det ske med våra medarbetare enbart. Och det är målsättning och så fungerar det i dom allra flesta fall.
Reporter:
Är det något uppseendeväckande det här tycker ni med att ni tar in underleverantörer?
Cecilia Schelin Seidegård:
Nej.
Reporter:
Hur kommer det sig då att ni enligt tidigare anställda skrivit sekretessavtal med underleverantörer att dom inte får yttra sig att dom har ett samarbete med er?
Cecilia Schelin Seidegård:
Det vet jag ingenting om måste jag erkänna.
Reporter:
Vad tycker du om det då?
Cecilia Schelin Seidegård:
Det låter inte bra. Vi har en kultur i Samhall att vi ska ha en öppenhet och då ser jag inte det här framför mig. Jag har aldrig hört talats om det och jag får titta på det helt enkelt.
Från Samhall: “Hjärtligt välkomna allihopa. Nu kan vi väl äntligen säga att hela Arlanda är rosa. Och det känns jättebra”
Tillbaka till Arlanda.
2018. Tre år efter starten vinner Samhall även upphandlingen om städningen på terminal fem, Arlandas stora internationella terminal. Nu ska cirka 450 medarbetare jobba på flygplatsen.
Men precis som tidigare får Samhall svårt att klara bemanningen.
Denna gången tvingades man flyga in sex Samhall-medarbetare från andra delar av Sverige, och låta dom bo på hotell i nästan två månader.
Jasmine Lindkvist:
När vi diskuterade i vår key account-grupp så pratade vi många gånger att jag har fått vite på det här, och jag har fått vite på det här, och Arlanda var, dom vann ju den leken kan man väl säga.
Reporter:
Du menar att Samhall fått böta mycket på Arlanda?
Jasmine Lindkvist:
Ohyggligt mycket pengar
Reporter:
Varför då?
Jasmine Lindkvist:
Man kunde inte leverera. Man gjorde rena rama kontraktsbrott.
Samhall bekräftar för Uppdrag granskning att man betalat cirka en miljon kronor i viten för att man under åren inte uppnått kvalitetskraven på Arlanda.
Men det stora och krävande uppdraget på Arlanda innebar att Samhall fick ställa större krav på vilka som kunde jobba hos dom.
Jimmy Wallmo:
Förändringen som hände där var att rekryteringarna ifrån Arbetsförmedlingen förändras.
Enligt regelverket så ska Samhall erbjuda jobb till personer med en så pass omfattande funktionsnedsättning, att dom inte kan få något annat arbete.
Och att det är Arbetsförmedlingen som anvisar vem som ska få jobb på Samhall.
Reporter:
Formellt sett är det Arbetsförmedlingen som anvisar till Samhall?
Jimmy Wallmo:
Ja.
Reporter:
Det är det som hela tiden sägs?
Jimmy Wallmo:
Ja. Och jag tror att utåt sett kommer Samhall säga att det är Arbetsförmedlingen som till 100 procent.
Cecilia Schelin Seidegård
Ja. Det är väldigt viktigt att komma ihåg att det inte är vi som utser dom som ska börja jobba hos oss utan det gör Arbetsförmedlingen.
Det är Arbetsförmedlingen som anvisar vilka som har rätt till en anställning på Samhall, men myndigheten säger att det sker i dialog med företaget. Arbetssökande måste uppfylla Samhalls krav och dom arbetsuppgifter som finns.
Enligt dom vittnesmål som Uppdrag granskning tagit del av leder det till att dom svagaste sållas bort.
Jimmy Wallmo:
Vi fick klarar tydliga budskap som områdeschefer i Stockholmsområdet. Att åka på rekryteringsträffar till Arbetsförmedlingen.
Budskapet var att vi turades om, fem-sex chefer beroende på hur många dom var. Vi skulle intervjua personer, vi skulle kartlägga dom.
Vi hade en lista som vi skulle bocka av på förbehåll. Och vi hade budskapet. Bara starka stå och gå. Inga svaga medarbetare för dom här måste matchas in i dom här uppdragen. Tänk på det här.
Sen satte man sig med hr-ansvarig så förklarade man för varje person som dom la ett pussel. Tror du att dom här kommer? Dom här kommer inte, ja men dom tror jag och såna saker, lämnade över papprena och så skötte hr resten med Arbetsförmedlingen. Och några veckor senare så tilldelades nio av tio av dom man sagt ja, och så slank det in någon annan som man sagt nej, och då fick man egentligen tillbaka och sagt att den måste komma med för syns skulle eller för att det skulle se bra ut, och inte bara välja.
Så här skulle jag vilja säga att Samhall väljer sina medarbetare som man inte får göra.
Jimmys bild att Samhall själva kan välja vilka som ska få jobba på företaget delas av flera andra tidigare anställda som Uppdrag granskning har haft kontakt med.
Vittnesmål 1
“Man måste kunna gå i varje fall. Och så kom folk med rullatorer. Man diskuterade med Arbetsförmedlingen att det inte går. Vad ska jag göra med den personen? Officiellt sett kan du inte neka, men man resonerar med Arbetsförmedlingen.”
Vittnesmål 2
“Områdeschefen gör snabbintervjuer. Satt dom där och sa att dom inte kan gå eller stå då hade vi inte arbetsuppgifter. Då sa man nej, för vi kunde inte ta in folk som inte orkade gå och stå och städa.”
Att Samhall ställer krav på vilka som ska anställas är ett något som regeringens utrednings- och utvärderingsmyndighet , Statskontoret, kom fram till i en rapport 2017.
*andelen personer med stora behov av stöd och anpassning blivit färre och att kraven generellt har skärpts.
*det har skett en gradvis förskjutning i arbetssätt från att Arbetsförmedlingen mer eller mindre självständigt har anvisat personer till skyddat arbete, till att Samhall förmedlar tydliga krav.
* Att Samhall har fått ett ökat inflytande över vilka som anvisas till insatsen innebär att bolaget i mindre utsträckning behöver ta emot personer som är svåra att sysselsätta i kunduppdragen.
Reporter:
Hur kändes det att göra den utsållningen. Du satt som medarbetare på Samhall och sållade ut svaga människor?
Jimmy Wallmo:
Man måste säga så här att, med facit i hand. Och det är väl alltid lätt att säga efteråt, fan varför gjorde jag så här. Men sedan ska man komma ihåg det här att ,om vi satt där på rekrytera och vi skulle ta ut fel medarbetare, exempelvis svagare personer, så skulle vi ju skicka dom till en kollega, som skulle få, inte skulle klara sitt uppdrag, vilket gjorde att du satt där med ett ansvar.
Reporter:
Vi har vittnesmål från tidigare anställda som säger att dom aktivt själva har gått till Arbetsförmedlingens rekryteringsträffar och valt ut vilka dom vill ha.
Cecilia Schelin Seidegård:
Så ska det inte fungera. Det är Arbetsförmedlingen som har uppdraget att välja ut.
Reporter:
Vi har till exempel ett vittnesmål, en tidigare områdeschef som säger att han har gått tillsammans med andra chefer och bockat av på lista med uppmaningen att ta dom starkaste för dom måste klara av uppdragen.
Cecilia Schelin Seidegård:
Så ska det inte gå till. Det känner jag inte igen.
Reporter:
Vad tänker du när du får höra det här?
Cecilia Schelin Seidegård:
Ja att det är mycket olyckligt och vi har ett väldigt bra samarbete med Arbetsförmedlingen, och detta får vi naturligtvis ta upp med Arbetsförmedlingen. För så ska det inte försiggå. Och jag är, tror inte att det försiggår i många fall, men ett fall är ett för mycket.
Reporter:
Är det här något du känner igen?
Maria Kindahl:
Nej, det är det inte. Rekrytering. När man får en anställning på Samhall så är det inget rekryteringsförfarande utan Arbetsförmedlingen anvisar dom personer som har en funktionsnedsättning och som har stora behov och har svårt att hitta en annan plats på arbetsmarknaden. Rekryteringsträffar finns därfor inte, det skulle inte vara förenligt med det arbetssätt och den överenskommelse som vi har med Samhall.
Reporter:
Men tidigare anställda berättar för oss att dom har varit på såna träffar och själva valt ut individer .Ställt frågor vad dom klarar av och inte klarar av och sen tagit dom som är starkast.
Maria Kindahl:
Jag vill inte spekulera i hur det i så fall har gått till, och om det du beskriver stämmer för jag känner inte till det.
Däremot så kan det vara informationsträffar. När Arbetsförmedlingen har personer som är lämpliga för en anställning så är det viktigt att dom personerna får information om hur det är att jobba på Samhall, vad tackar jag ja till om jag tackar ja till en anställning.
Reporter:
Men då har ju Samhall möjligheten att påverka. när dom sitter där med personen och säga, nej det kommer inte funka. Har du ont i ryggen, nej men det kommer inte funka för du måste kunna göra det här och det här. Då kan man ju sålla.
Maria Kindahl:
Det är klart att det är viktigt att det blir arbetsuppgifter som också passar den arbetssökande där man kan få ett bra arbetsliv och där man kan utvecklas.
Reporter:
Men ja eller nej. Då har Samhall en möjlighet att kunna påverka det beslutet?
Maria Kindahl:
Arbetsförmedlingen anvisar. Det är personer med funktionsnedsättning, men det är också viktigt att det blir bra arbetsuppgifterför den här individen.
Arbetsförmedlingen säger att en anvisning till Samhall sker i dialog med företaget. Och det är här tidigare medarbetare som Jasmine, Jimmy och Urban menar att Samhall har möjligheten att sålla bort personer.
Reporter:
Vi har flera tidigare anställda som vittnar om att Samhall idag egentligen vill ha personer med så lite funktionsnedsättningar som möjligt. För man måste ha folk som klarar dom tuffa uppdragen. Bland annat städningen. Vad tänker du kring det?
Cecilia Schelin Seidegård:
Då går vi tillbaks till det här att det är Arbetsförmedlingen som utser vilka som ska komma som medarbetare till oss. Det är dom som klassificerar vilka funktionsnedsättningar dom har, dom har uppdraget precis som vi har uppdraget att det är prioriterade grupper, det vill säga såna som ofta har flera funktionsnedsättningar än en, som ska komma till oss. Och vi vet ju att vi lever upp till detta mål som är 40 procent och vi levererar 60 procent, eller dom ser till att det är 60 procent av dom som kommer till oss, som tillhör en prioriterad grupp.
Reporter:
Tycker du att dom personer som behöver Samhall mest kommer till Samhall?
Jimmy Wallmo:
Inte en chans. Dom kommer aldrig in på Samhall nu för tiden.
Jimmy Wallmo:
Vem godkänner dom här skattepengarna, alla sex miljarder för att sedan själva få stå och välja ut vilka som jobbar på Samhall och sen konkurrera mot privata marknaden. Dom människorna som är ämnade åt det uppdraget Samhall får betalt för att göra. Dom är inte där på Samhall längre.
Jasmine Lindkvist:
Man plockar egentligen in dom som klarar av avtalen, och dom inte klarar av avtalen vill man helst inte ha in och dom hänvisar man tillbaka till Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan.
Reporter:
Tycker du att dom som platser på Samhall idag är dom som historisk har platsat på Samhall?
Maria Kindahl:
Samhalls uppdrag har ju förändrats, och jag skulle säga att det kanske inte är i alla stycken samma personer som får en anställning på Samhall idag som längre tillbaka där det kanske mera arbetsuppgifterna kanske mer lämpade sig för andra personer.
Det är Arbetsförmedlingen som utreder om en arbetssökande har en funktionsnedsättning, och i så fall vilken typ.
Men det finns kritik kring hur myndigheten gör den bedömningen.
Mikael Klein:
Anvisning till Samhall sker från Arbetsförmedlingen, Arbetsförmedlingen gör en bedömning vilka som ska anvisas till Samhall. Och grunderna för hur det sker och hur man gör den bedömningen är rätt otydlig och rätt oklar.
Mikael Klein är intressepolitisk chef för Funktionsrätt Sverige, en samarbetsorganisation som består av 46 medlemsförbund som representerar olika grupper av funktionsnedsättningar.
Mikael Klein:
Den kodning då man får är diagnosbaserad, alltså vilken typ av funktionsnedsättning, men det är väldigt trubbigt och säger egentligen ingenting om vilket stöd den personen, eller väldigt lite i varje fall om vilket stöd en person behöver.
Mikael Klein:
Vi har inte bra koll vilka är det som arbetar på Samhall idag och hur ser deras behov ut. Det är så stora oklarheter i hur anvisningarna går till och eftersom vi vet att Arbetsförmedlingen har varit väldigt dåliga på att identifiera vem som faktiskt har funktionsnedsättning eller inte och vad den personen behöver för stöd.
Så utan att veta som finns där så ser vi absolut stora risker för att det inte är rätt personer som hamnar där.
Det är inte ens säkert att dom har en funktionsnedsättning.
Reporter:
Tror du alla har en funktionsnedsättning?
Jasmine Lindkvist:
Nej. Jag vet att alla inte har en funktionsnedsättning. Det ser väldigt olika ut i dom olika distrikten. Där finns alltid olika procent hur mycket det är så klart, men nej det tror jag inte.
Det är ju människor som har kanske varit i ett utanförskap, men dom har ingen funktionsnedsättning.
Jag vet också att man har tagit in friska utan funktionsnedsättning från Arbetsförmedlingen för att man har inte människor som klarar av arbetet i Samhall. Det är ganska stressigt för medarbetarna.
Reporter:
Det är en rätt allvarlig anklagelse?
Jasmine Lindkvist:
Ja.
Reporter:
Men det var det du såg?
Jasmine Lindkvist:
Jag såg det ja, absolut.
Urban Nyman:
Jag har uppfattat vid ganska många tillfällen att dom här koderna sätts ganska godtyckligt.
Reporter:
Hur menar du då?
Urban Nyman:
Jag har själv varit med om exempel där, Samhall ska ju också anställa en viss andel personer som man kallar prioriterad anställning och då ska man ha vissa koder eller flera. Och det kan komma in en person, nej vi måste ta in en prioriterad anställning här. Och helt plötsligt kommer den personen tillbaka, samma person, med två koder istället för en. Och jag tror inte att underlagen för dom här koderna tror jag inte är helt tillförlitliga.
Reporter:
Så du menar att den personen kom tillbaka och fått den funktionsnedsättningen?
Urban Nyman:
Då hade man liksom intervjuat och då hade man väl hittat något mer.
Både Samhall och Arbetsförmedlingen tillbakavisar uppgiften att personer utan funktionsnedsättning skulle jobba på Samhall.
Reporter:
Vi har också personer som säger att dom har sett personer utan funktionsnedsättningar på kärnuppdraget på Samhall.
Maria Kindahl:
Det är ju den förordning som styr hur man anvisar till Samhall. Den är ju tydlig och där är kravet att man har en funktionsnedsättning, däremot behöver den inte vara en registrerad kod, utan det kan finnas dokumentation som visar att man har en funktionsnedsättning.
Reporter:
Vi har folk som jobbat i verkligheten som sagt att vi har haft folk inte haft en funktionsnedsättning.
Maria Kindahl:
Mm
Reporter:
Men det ska inte gå egentligen säger du?
Maria Kindahl:
Nej, det ska det inte. Och när vi anvisar så är det ju personer som har en funktionsnedsättning.
Jimmy, Jasmin och Urban, alla med flera år inom Samhall, vittnar om en verklighet som inte syns utåt. Att Samhall väljer bort dom svagaste.
Men dom har ytterligare en upplevelse av Samhall som dom delar. Och återigen är Arlanda ett bra exempel.
För Samhall har ju fått betala vite för att man inte klarade av uppdraget på Arlanda.
Men det berodde inte bara på brister i städningen. Utan även på att personalen inte kunde tillräckligt bra svenska.
Jimmy Wallmo:
Det som var väldigt tydligt på slutet var det som vi reagerade på och tyckte var konstigt, i stort sett på alla rekryteringsträffar som vi kom så var dom flesta mellan 20-35, 40 år. Och nio av tio hade en utländsk bakgrund. Vi tänkte på det sättet det man reagerade på att det kan inte vara så att alla med utländsk bakgrund har en funktionsnedsättning i den här åldern.
Urban Nyman:
Det är väldigt många med invandrarbakgrund som börjar på Samhall, och många är språksvaga och då är de kanske svårt att säga är du dyslektiker eller är det så att du bara inte lärt dig svenska.
Men jag tror att det handlar mycket om Samhalls uppdrag att, nej vi har städuppdrag och det krävs mycket fysik. Du kanske själv har sett när samhall drar kundvagnar på Ikea, det är verkligen inte jättelätta jobb. Nej, men vi måste ha personer med fysik, och så får liksom personer som saknar fysik stå tillbaka.
Statskontorets utredning från 2017 kom fram till att cirka 42 procent av medarbetarna på Samhall var utrikesfödda.
Och i en tidigare utredning slås det fast att överrepresentationen av utrikesfödda, är anmärkningsvärd, och att språkproblem snarare än funktionsnedsättning kan ha varit det huvudsakliga skälet till anvisningen till Samhall.
Mikael Klein:
Det finns naturligtvis en koppling mellan till exempel bland nyanlända vet vi att andelen som har en funktionsnedsättning är större än infödda svenskar så. Så det kan finnas orsaker som gör det motiverat. Men i och med det här att kartläggningen som Arbetsförmedlingen gör är så osäker och inte kvalitetssäkrad då blir det lätt att spekulera att personer kanske inte har en funktionsnedsättning som den första, största utmaning utan det kanske är svenska språket som är utmaningen.
Cecilia Schelin Seidegård:
Det är säkert så att Arbetsförmedlingen ser att dom här grupperna har olika funktionsnedsättningar och att det här är ett bra sätt för dom att utvecklas och komma vidare ut på arbetsmarknaden i Sverige.
Reporter:
Det är väldigt många utrikesfödda på Samhall. Varför tror du at det är så?
Maria Kindahl:
Det är en intressant fråga och det är en fråga som också vi tittar på Arbetsförmedlingen. Vi ser ju också att det finns många utrikes födda som anvisas till Samhall.
Reporter:
Ni vet inte just nu, egentligen?
Maria Kindahl:
Vi kan inte svara fullt ut på varför det är så. De vi vet är att dom personer som anvisas till Samhall och är utrikesfödda har behov av en anställning på Samhall och har också en funktionsnedsättning.
Reporter:
Kan dålig svenska tolkas som en funktionsnedsättning av Arbetsförmedlingen idag?
Maria Kindahl:
Nej, dålig svenska är ingen funktionsnedsättning utan man ska ha en funktionsnedsättning utifrån dom kriterier som finns uppsatta för det och där är inte dålig svenska en utan dom.
Samhalls uppdrag är att anställa personer med funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden.
Men i samband med att Samhall vann upphandlingen på Arlanda 2018, tvingades ett städbolag som städat på Arlanda i många år att sparka sin personal.
Enligt källor till Uppdrag granskning ska flera av dom senare blivit anställda – av Samhall.
Personalen ska alltså ha gått från vanliga anställningar – till att anses ha en funktionsnedsättning med ingen möjlighet att få annat arbete, och därmed rätt till en plats på Samhall.
Cecilia Schelin Seidegård:
Vi ska ju få våra medarbetare via Arbetsförmedlingen och det har vi säkert gjort i det här fallet också. Hur det har gått till kan jag inte svara på.
Reporter:
Men hur tänker du då?
Cecilia Schelin Seidegård:
Det är en uppgift som jag inte har, och det får jag i så fall titta närmare på.
Samhall säger att dom inte kan ta reda på var deras anställda tidigare jobbat, och att det är Arbetsförmedlingen som bestämmer vilka som ska få jobb.
Man återkommer senare och säger att det:
“nu framkommit att det finns ett fåtal personer som tidigare har arbetat inom städbranschen. En av dessa har en förslitningsskada i axeln, en annan är blind på ena ögat. Vi känner inte igen att vi skulle ha anställda med en bakgrund inom städbranschen som inte har någon funktionsnedsättning inom skyddat arbete”
Maria Kindahl:
När man kommer till Arbetsförmedlingen och skriver in sig som arbetssökande så kan man också haft en anställning sedan tidigare. man kan ju också haft en anställning med lönebidrag i ett annat företag.
Reporter:
Men det ska inte ha varit så i det här fallet utan dom ska ha haft vanliga anställningar
Maria Kindahl:
Mm. Ja, det låter väldigt märkligt och jag vill inte spekulera för jag har inte kunskap kring vad som har skett utifrån det du säger.
Arbetsförmedlingen säger att dom, av sekretesskäl, inte kan säga ifall dom anvisat personal från städbolaget till Samhall.
Mikael Klein:
När samhall bildades på 1980 talet beskrevs Samhall som grindvakten mot förtidspension.
Mikael Klein:
Problemet idag är att den rollen har inte Samhall, man är inte längre en grindvakt mot förtidspension, och dom som står längst ifrån arbetsmarknaden på grund av funktionsnedsättning, dom får inte hjälp av Samhall.
Mikael Klein:
Jag tycker ansvaret faller tillbaks på Samhalls ägare, det vill säga att man från statens sida inte riktigt har brytt sig om vad Samhall gör och hur Samhall utvecklas.
Samhall har krav från staten att vara affärsmässiga, och erbjuda riktiga jobb som efterfrågas av marknaden. Företaget måste också gå med vinst, där kravet från staten är att man ska gå fem procent plus på det stödet man får.
Något man inte lyckats med på länge.
Statskontorets utredning från 2017 visar hur statens krav påverkat Samhalls arbete:
“Statskontoret bedömer att styrningen mot försäljningstillväxt kan ha bidragit till att bolagets verksamhet har vuxit kraftigt inom branscher där det ställs relativt höga krav på medarbetarna, exempelvis lokalvård. Därmed har bolagets möjlighet att ta emot medarbetare med vissa typer av funktionsnedsättningar minskat”
Eva Nordmark:
Jag tycker att Samhall klarar sitt uppdrag bra. Vi ska komma ihåg att Samhall är ju en jätteviktig verksamhet som skapar meningsfulla jobb för ungefär 26 000 personer runt om i vårt avlånga land och jag är väldigt stolt över Samhalls verksamhet.
Eva Nordmark är arbetsmarknadsminister med ansvar över Samhall.
Reporter:
Samhall har ju ett avkastningskrav och ett krav på att vara affärsmässiga. Varför då?
Eva Nordmark:
Det är viktigt att Samhall är affärsmässiga av det skälet att det här ska vara riktiga och meningsfulla jobb, som det finns behov utav. Samhall ska inte vara något hittepåjobb och det finns ibland en diskussion om att gå tillbaka till skyddade verkstäder. Så ska det inte vara. utan Samhall har en viktig uppgift att skapa meningsfulla riktiga arbeten och göra det i konkurrens med andra så att det på riktigt är så att man bidrar till det som vårt samhälle och vår arbetsmarknad behöver.
Reporter:
Men tidigare medarbetare säger till oss att Samhalls krav på affärsmässighet gör att man tar personal som funkar till arbetsuppgifterna man säljer till kunder. Påverkar inte det rätt mycket Samhalls huvuduppdrag som egentligen är erbjuda jobb till dom som inte kan få annat arbete?
Eva Nordmark:
Samhall ska ju just kombinera dom här riktiga jobben, att människor som har en funktionsnedsättning har ett meningsfullt och riktigt arbete som det finns en efterfrågan på och det ska gå att kombinera med affärsmässigheten. Jag tycker att Samhall visar att det går på ett väldigt bra sätt.
Vi ser inga belägg för att det är fel målgrupper som anvisas till Samhall. Sen har det funnits en diskussion till och från och ibland så lyfts olika specifika exempel fram när man säger att det här är fel, men vi har inga, det finns inga belägg för att det skulle vara fel målgrupper som anvisas till Samhall.
Reporter:
Men vad skulle vara belägg för er? Vi har tidigare medarbetare som tillsammans jobbat över 30 år på Samhall som säger att det här funkar inte. Vad skulle krävas för belägg?
Eva Nordmark
Det är klart att vi måste ta allt kritik som kommer på allvar och det här är berättelser som ni har fått till er från personer som varit anställda på Samhall och det är klart att det är viktigt att lyssna till, samtidigt finns det risk att det blir anekdotiskt och regeringen måste fatta beslut på så att säga rapporter som vi kan lita på att det också är generella beskrivningar och inte bara är anekdotiska berättelser även om dom också är viktiga givetvis.
Reporter:
Vi har vittnesmål från tidigare medarbetare, bland annat chefer, att Samhall väljer personal man vill ha från Arbetsförmedlingens anvisningar. Att man går dit med uppgiften om att ta dom som är starka, och klarar uppdraget, Och att man sållar bort dom svaga. Det är individer som själva gjort det här. Vad tänker du kring det?
Eva Nordmark:
Så ska det inte gå till. Det får inte gå till så därför att det är Arbetsförmedlingen som anvisar personer till Samhall. Samhall har inte rätt att själva välja och vraka.
Och jag förutsätter om det är så att det stämmer att Samhall och Arbetsförmedlingen i dialog ser till att det här inte upprepas. Så här ska det inte gå till.
Regeringen har nu gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att utreda ifall det är rätt människor som hamnar på Samhall och hur anvisningar egentligen går till.
Resultatet ska redovisas inom ett år.
Eva Nordmark:
Vi vill vara helt säkra, och det är också viktigt, att den här frågan följs hela tiden och av det skälet har vi gett uppdragen till Arbetsförmedlingen för att kunna vara helt säkra.
Naturligtvis finns det personer med funktionsnedsättningar, som tack vare Samhall, fått en meningsfull sysselsättning.
Men det finns också en annan sida. Där tidigare anställda vittnar om en verklighet, där dom Samhall är till för, prioriteras bort. Där affärer, går före människan.
Och kanske är det så att det alltid kommer finnas en konflikt, mellan Samhalls krav på affärsmässighet, och uppdraget att erbjuda jobb – åt dom som står långt från arbetsmarknaden.
För kritiken att Samhall sållar bort dom svaga, fanns redan för nästan 20 år sedan.
Ur Uppdrag Granskning, 2003:
Mer än hälften, eller 55 procent, av Arbetsförmedlingens handläggare, uppger att Samhalls chefer försöker sortera i Arbetsförmedlingens köer. Det är inte dom svagaste som Samhall vill rekrytera säger man, man vill ha dom mest arbetsföra.
Urban Nyman:
Det finns väldigt många som har ett behov av en skyddad anställning på olika sätt Men när man läser att Samhall ska anställa dom med störst behov. Och det gör man absolut inte. Det är mer affärerna som styr vem man tar in, än personens behov.
Jimmy Wallmo:
Tittar vi idag på dom medarbetarna som idag behövs i Samhall, så är det inte dom som finns kvar från grunden eller dom som har verkligen behov av Samhall. Det har helt bytts ut.