UG-referens: Pandemibankomaten

Publicerad
Uppdrag granskning ·

Ta del av manus och källor till reportaget ”Pandemibankomaten”. Du hittar källhänvisningar både i texten och längst ner på sidan.

Reporter:

Ah, nu är vi ju inne i Skövde, nu ska vi se det här företaget som vi pratade med och mejlade frågor för tre veckor sedan de lovade att svara men det har de inte gjort.

Tillväxtverket har betalat ut runt 38 miljarder i statligt korttidsstöd till företag runt om i landet.

Reporter:

Det är så många som säger att de har jobbat mer än vad avtalet tillåter och i sådana fall är det ett ganska stort fusk.

Vi är på väg mot ett av många företag, som Tillväxtverket fått tips om av visselblåsare. 

Reporter:

Ja, de har ju fått åtta miljoner av skattebetalarna i korttidsstöd.

TITEL: PANDEMIBANKOMATEN

Skylt:

Richard Källstrand, avdelningschef Kvalitet och kontroll på Tillväxtverket

Richard Källstrand:

Vi granskar alla ärenden som kommer in. Vi tittar på ansökningar, vi tittar på avstämningar och vi utreder alla tips vi får in. 

Skylt:

Före detta handläggare på Tillväxtverket

Anonym Tillväxtverket 2:

Man har inte resurserna, man har inte kompetensen. Som skattebetalare vill jag inte ha det så här. Rakt av. 

Hur har Tillväxtverket kontrollerat att pengarna man betalat ut inte hamnat hos bidragsfuskare?

Skylt:

Jonas Svanfeldt, vice chefsåklagare Ekobrottsmyndigheten

Jonas Svanfeldt:

De hade egentligen inget begrepp om... Om brottslighet över huvud taget, så som det var mitt intryck så att säga. Det verkade inte finnas någon erfarenhet, det verkade inte heller finnas någon kunskap. 

Tillväxtverket påstår att de utreder alla tips de får in. 

Här är de – sammanlagt 3 000. Maskerade med hänvisning till sekretess.

Varken företag eller tipsare syns.

”De uppmanar sin personal att säga att de jobbar deltid på grund av corona men jobbar mer än 100%. Fiffel och båg

”Man kräver att personalen jobbar 100% men 40% är man korttidspermitterad för”

Ett jädra sätt att utnyttja systemet”

”Ledningen säger att det inte är någon betald semester, att om vi inte jobbar 100% har vi inga jobb att gå tillbaka till”

Vi ska granska vad Tillväxtverket gjort med tipsen.

Skylt:

SVT, mars 2020

Taxichaufför:

Det var ju som över en natt så bara stannade det nästan helt.

Kioskbiträde:

Nittio procent kundtapp kan man säga.

Bagare:

Allting går på sparlåga.

I mars förra året – coronan slår hårt mot stora och små företag.

Småföretagarförening:

Vi är på väg mot en väldigt allvarlig massarbetslöshet om ingenting görs, och det måste göras nu.

Det var bråttom och riksdagen beslutade om ett historiskt stort stöd, där staten täcker upp lönekostnader för företag som drabbats av pandemin. 

Skylt:

Riksdagsdebatt 2 april 2020

Skylt:

Fredrik Olovsson (S)

Fredrik Olovsson:

Det här är ett omfattande stöd som staten, medborgarna i Sverige, ställer ut till det svenska näringslivet. 

Uppdraget att hantera stödet gick till Tillväxtverket som fick mindre än tre veckor på sig att förbereda sig. 

Richard Källstrand:

Vår ambition är ju att hjälpa de företagen så snabbt som vi bara kan. Och att i det läget tränga sig före i kön eller att försöka fuska till sig ett stöd som man inte har rätt till, det tycker jag är väldigt allvarligt. 

Tillväxtverket hade tidigare en undanskymd roll, med uppdrag att främja affärsutveckling för små och medelstora företag. 

Nu fick de utöka antalet anställda från cirka 500 till över 1 300.

Och pengarna betalades ut i ett rasande tempo.

Skylt:

Presskonferens, 30 april 2020

Skylt:

Magdalena Andersson, finansminister

Magdalena Andersson:

Och det utbetalade stödet, redan nu är, uppgår till 15 miljarder kronor.

Och det kom tidigt varningar om omfattande fusk.

Skylt:

SVT 8 april 2020

Magdalena Andersson:

Och där får vi nu larmrapporter från visselblåsare att företag tänker att man ska utnyttja det här på ett otillbörligt sätt.

Men Tillväxtverkets budskap var tydligt.

Skylt:

Dagens Industri 10 april 2020

Tim Brooks, DI 20 200 410:

”aktiv plan för att motverka bedrägeri och fusk.”

”vi har de verktyg som behövs”

Tillväxtverket har en ”aktiv plan för att motverka bedrägeri och fusk”, förklarade Tillväxtverkets avdelningschef.

“Vi har de verktyg som behövs.”

Skylt:

SVT 8 april 2020

Skylt:

Tim Brooks, avdelningschef Tillväxtverket

Tim Brooks:

Det bör alla företag vara medvetna om att det är ett aktivt arbete så försök inte fuska. Påföljden av misstänkt bedrägeri är polisanmälan från Tillväxtverkets sida.

GPS-röst:

Destinationen ligger till höger.

Bland Tillväxtverkets närmare 3 000 tips finns några om Grönsakshuset i Skövde som omsätter över en halv miljard.

Förra året i april sökte de korttidsstöd på över 7,9 miljoner och det beviljades efter bara 48 timmar.

Reporter:

Hur kommer man till kontoret?

Kvinna (anonym):

Det vågar jag inte svara på... 

Tillväxtverket har polisanmält företaget och gjort ett återkrav av stödet på grund av att företagets omsättning ökade under pandemin.

Men det vi är intresserade av är tipsen om fusk med arbetstider.

Reporter:

Var det någon här?

Kvinna (anonym):

Ja, där inne.

Reporter:

Hallå! Hej! Richard Aschberg... Är det Håkan Larsson?

Skylt:

Håkan Larsson, VD Grönsakshuset

Håkan Larsson:

Ja, det är jag. Tjena!

Reporter:

Jag är från Sveriges television, Uppdrag granskning...

Håkan Larsson:

Hej...

Reporter:

Vi mejlade ju en massa frågor till dig och du lovade att svara på det. Nu har det gått tre veckor.

Håkan Larsson:

Richard lovade att svara på dem eller hur?

Reporter:

Nej, du lovade att han skulle svara.

Håkan Larsson:

Har han inte gjort det då?

Reporter:

Han har inte gjort det nej.

Håkan Larsson:

Han är inte här idag, Richard, tyvärr…

Personalen korttidspermitterades, alltså de gick ner i arbetstid och fick behålla nästan hela sin lön genom det statliga korttidsstödet. 

Men flera anställda larmar om fusk med arbetstiderna.

Skylt:

Fd anställd Grönsakshuset

Anonym Grönsakshuset: 

Att större företag direkt börjar fuska med det för att tjäna pengar på det, det är för jävligt. 

Vi träffar en lastbilschaufför som var anställd av Grönsakshuset. 

Anonym Grönsakshuset:

Vi ifrågasatte ju alla varför vi skulle köra längre än vad vi skulle, eller hade betalt för. Eller var permitterade till. Men att, det var liksom att bara ta det eller annars så skulle det bli varsel. Och att det är ju vi skattebetalare som får betala tillbaka allt detta, till företag som lurar till sig pengar. 

Reporter:

Men Tillväxtverket då, när man, vad har dom sagt om det här då, att det har varit fel? 

Anonym Grönsakshuset:

Dom har fått anmälningar, men jag har inte hört nånting om det. 

Reporter:

Dom har fått anmälningar om att det har varit fusk, eller?  

Anonym Grönsakshuset:

Ja.  

Reporter:

Ja, men är det...  

Anonym Grönsakshuset:

Flera stycken. Men vi har inte hört nånting. 

Tillväxtverkets anmälan mot Grönsakshuset har nu legat hos polisen i 1,5 år och när det gäller återkravet befinner sig myndigheten i en tvist med företaget. 

Den före detta anställde är kritisk mot att Tillväxtverket inte gjort mer.

Reporter:

Hade man kunnat upptäcka nåt om man hade gjort ett besök på arbetsplatsen då, när de här anmälningarna kom in? 

Anonym Grönsakshuset:

Ja, absolut. 

Reporter:

Vad hade man kunnat se då?  

Anonym Grönsakshuset:

Dom hade ju sett att det var full styrka. Eller, full styrka var det ju inte hela tiden utan, men att hade dom begärt ut chaufförernas förarkort, eller förartider, så hade dom ju sett det direkt.

Två fackförbund – Unionen och Handels – har var för sig kallat Grönsakshuset till förhandling efter att medlemmar vittnat om fusk med korttidspermitteringen.

Skylt:

Martin Nyberg, andre vice ordförande Handels 

Reporter:

Hur många anställda var det som sa att dom hade jobbat för mycket?   

Martin Nyberg:

Det är fem stycken som har kontaktat oss, utav dom som jobbar där, om att dom har jobbat för mycket då. 

Men ledningen för Grönsakshuset förnekar att man låtit personalen arbeta mer än avtalat. Och när det gäller den ökade omsättningen hävdar företaget att det beror på att man köpt upp andra företag.

Håkan Larsson:

Vi hade tio bilar när pandemin kom så ställde vi fem. Vi ställde fem.

Reporter:

Jag har pratat med ledningen för Handels och de hävdar ju att det är så här. 

Håkan Larsson:

Ja, men då får de ju... Det är ju en förhandling som vi har.

Den andra veckan av korttidspermitteringen skickade Grönsakshusets platschef ett mejl till personalen.

Skylt:

Mejl till personalen 26 mars

”Tjena!

Nästa vecka skulle jag vilja ha er alla på plats igen som vanligt.

Lön löser XXX så ni får full lön som vanligt såklart.

Ok för alla?”

Reporter:

Jag vill ha er på plats igen som vanligt. Lön löser... Så ni får full lön som vanligt. Hur kan man säga det när man är kortidspermitterad till personalen.

Håkan Larsson:

Det är inte jag som skrivit något mejl... 

Reporter:

Nej, men det är ju er platschef som har skrivit det.

Håkan Larsson:

Ja, men... Om du tar han ut ur situationen då, när folk sitter hemma, det har gått en, två veckor... Han vill ju ha hit alla för att prata igenom... Hur ska vi göra? 

Reporter:

Ja, men han säger att de ska få full lön som vanligt... 

Håkan Larsson:

Ah, ja...

Reporter:

Det står ju så här. 

Håkan Larsson:

Fråga hur de har jobbat. 

Reporter:

Ja, men det står så här. 

Håkan Larsson:

Har de jobbat som vanligt då? Tror du att de har gjort det? Det här är skrivet i mars när pandemin har börjat. 

Reporter:

Det här är skrivet 26 mars.

Håkan Larsson:

Ja, i mars.

Reporter:

Alltså, man kan ju inte samtidigt vara korttidspermitterad och sedan lovad full lön? 

Håkan Larsson:

Man kan väl kalla in personalen i en dag och sedan kan de vara lediga... Hur stod det att det skulle regleras detta då? Det går att ta upp under tiden om någon var inne i en vecka, eller en dag och då satt alla och pratade igenom detta. Du kan inte påstå att det var rätt eller fel. 

Martin Nyberg:

Vi gör ju vad vi kan för att uppmärksamma Tillväxtverket när det då har varit felaktigheter, så vi gör allt vad vi kan. Men därefter har vi inte fått någon återkoppling från dom. 

Reporter:

Så Tillväxtverket har inte hört av, dom har inte velat ha fler uppgifter från er om det här? 

Martin Nyberg:

Nej, det har dom inte velat ha. 

Reporter:

Är inte det konstigt att dom inte hör av sig när dom får såna besked? 

Martin Nyberg:

Ja, dom får ju jobba enligt deras rutiner naturligtvis, och vi hoppas ju att dom tar våran anmälan på allvar och agerar utifrån det. Det är ju dom som är ytterst ansvariga för det här stödet som sen betalas ut.

Reporter:

Har Tillväxtverket kontaktat er om det här att folk har jobbat för mycket? 

Håkan Larsson:

Nej. 

Reporter:

De har inte sagt någonting om det? 

Håkan Larsson:

Nej. Ingenting.

Det är Tillväxtverkets presschef som svarar på frågor för myndighetens räkning och han får våra frågor i förväg.

Skylt:

Niklas Kjellberg, presschef Tillväxtverket

Reporter:

Hade det inte hjälpt om ni även gick till botten med de här tipsen och vittnesmålen om... från personal att de har fått arbeta för mycket?

Niklas Kjellberg:

Vi har ju gjort ett återkrav på hela, på hela summan och stoppat en vidare utbetalning så jag vågar inte spekulera om det hade gjort någon skillnad. Företaget har ju överklagat vårt återkrav och det är inte avgjort ännu. 

Reporter:

Polisanmälan gjordes för nästan ett och ett halvt år sedan mot företaget. Vad gäller den? 

Niklas Kjellberg:

Det vet jag faktiskt inte exakt vad den handlar om. 

Reporter:

Men det tycks ju inte som att det händer så mycket med den utredningen. Vet ni varför? 

Niklas Kjellberg:

Nej, det vet jag inte alls.

Reporter:

Har ni gett ett tillräckligt underlag i polisanmälan? 

Niklas Kjellberg: 

Det vet jag inte, jag vågar inte svara på det, jag vet inte exakt vad den här polisanmälan handlar om.  

38 miljarder från skattebetalarna.  

Utbetalningar till storföretag som gått med vinst och delat ut pengar till aktieägarna.  

Utbetalningar till företag misstänkta för ekonomisk brottslighet.

”Alla som har jobbat med stödet på myndigheten har gjort fantastiska insatser”, kommenterade Tillväxtverkets överdirektör efter att regeringen beslutat att Skatteverket ska ta över korttidsstödet nästa år.

Men vi träffar före detta anställda som har en helt annan bild.

Skylt:

Fd anställd Tillväxtverket

Reporter:

Är du förvånad att Tillväxtverket fråntas den här uppgiften att ha hand om korttidsstödet? 

Anonym Tillväxtverket 2:

Nej, egentligen inte. Tillväxtverket har inte resurserna, man har inte kompetensen. Och om man har behövt börjat plocka in så otroligt många människor som inte haft att göra med det förut. 

Reporter:

Så du menar att Tillväxtverket har gett en förskönad bild av hur man hanterat det här stödet? Vilka kontroller man har haft? 

Anonym Tillväxtverket 1:

Det är min bestämda uppfattning. Det kanske inte är säkert att alla de personer som har suttit och fattat beslut om det här till fullo har förstått hur handläggningsprocessen har sett ut och de kryphål som har funnits. 

I våras kunde Uppdrag granskning avslöja hur en man som var efterlyst för att avtjäna ett fängelsestraff i Rumänien sökte korttidsstöd till sitt bolag på 1,8 miljoner.

Skylt:

Uppdrag granskning 31 mars 2021

Skylt:

Karin Svensson, advokat  

Karin Svensson:

Jag tycker det är lite märkligt om man ser på själva bakgrunden så har dom gett in en ansökan den 28 april i år, eller förra året. Och dagen därpå så har man beslutat att betala ut 1,8 miljoner till ett bolag som dels var på obestånd, och dels kontrollbalanspliktigt. Och ja, också restförda för skatter sedan mer än ett år tillbaka. 

Mindre än tre månader efter att ha fått miljonstödet ansökte bolaget om konkurs och advokat Karin Svensson har jobbat med konkursförvaltningen.

Karin Svensson:

Ja, man ska inte få stöd om det går till på det sättet. 

Mannen är dömd till fem års fängelse för narkotikabrott och deltagande i kriminell organisation och sitter nu i häkte i Uleåborg i norra Finland. 

Skylt:

Företagare  

Rumänske mannen: 

I am convicted in Romania but in my opinion I am not guilty of any crime.

Mannen nekar till att han gjort något fel eller brottsligt i sitt bolag eller vid ansökan om korttidsstödet. Och han har inga planer på att betala tillbaka de 1,8 miljoner som Tillväxtverket har krävt.

Rumänske mannen:

It’s not my debt, it’s the company´s debt and the company is in bankruptcy procedure. It´s the company debt and the company is in konkurs. How I can pay the debt when the money was used to pay salaries for the company. It was not used for my personal gain.

Vi ringer upp konkursförvaltaren.

Skylt: 

Ulf Andersen, konkursförvaltare

BILD: Bild på Ulf Anderson

Reporter: 

Tillväxtverket gjorde ett återkrav på hela det där korttidsstödet på 1,8 miljoner i mars , har de fått någonting av de där pengarna eller?

Ulf Andersen:

Nej, nej, de kommer inte få någonting. De kommer inte få en krona för det.

Reporter:

Och varför kommer de inte få någonting?

Ulf Andersen:

Bolaget är tömt och plundrat innan i samband med konkursen.  

Tillväxtverket har alltså fått in nästan 3 000 tips om fusk med korttidstödet. 

Högtalare:

Ding dong.

Skylt: 

Tingsrätten i Umeå

Men hittills har bara ett enda fall av fusk som Tillväxtverket utrett lett vidare till åtal, enligt statistik från Åklagarmyndigheten i oktober.

En hantverkare som angett för hög lön och fått för stort bidrag.

Anonym hantverkare: 

Ja, man blir ju lite chockad, på nåt vis. För man har ju hört så mycket om alla storbolag som får stöd och samtidigt som cheferna tar ut aktieutdelning. Och så då jag ansöker om ett stöd med lite okunskap om regelverket, det är det som blivit fel på 69 000, då väljer man att åtala.

Skylt: 

Annelie Lipskog, extraåklagare

Annelie Lipskog:

Det här är ett bolag som har ansökt om korttidsstöd, och den här företrädaren som har ansökt har menat att bolaget har svåra ekonomiska problem, och han har angett en lön som han då skulle haft under en viss period. Och sen har det visat sig i efterhand, efter att Tillväxtverket har gjort en utredning, att dom här uppgifterna helt enkelt inte stämmer.

Anonym hantverkare:

Då jag i ett ganska tidigt skede påpekade att, har jag gjort ett fel, vilket jag kan ha gjort men inte medvetet, i ansökningen. Och sa jag... jag... skicka ett inbetalningskort, jag betalar tillbaka om det har blivit fel.

Men den åtalade hantverkaren dömdes – till villkorlig dom och dagsböter för bedrägeri, i september i år.

Reporter:

Varför finns det inte fler såna här mål? Det här är ju det enda hittills nu alltså, i september, som har lett till åtal av dom som Tillväxtverket har drivit?  

Annelie Lipskog:

Ja, i just det här målet så är det ju Tillväxtverket själva som har uppmärksammat att det har funnits felaktigheter då, i den här ansökan. Och sen får nog Tillväxtverket helt enkelt svara på varför det inte är fler.  

Vi ska undersöka EN faktor som enligt polisen kan förklara många nedlagda utredningar.

Redan i april förra året innan betalningarna var igång gjorde polisens bedrägerirotel en analys av bristerna med kontrollsystemet.

Vi har begärt ut den analysen från Tillväxtverket.

Reporter:

Problemet är ju bara att här har man ju maskerat väldigt mycket. Det är liksom... Det är svårt att se vad man egentligen varnat för.

Men Patrik Lillqvist som är chef för bedrägeriroteln ger oss hela analysen utan överstrykningar.

Skylt:

Patrik Lillqvist, chef för polisens bedrägerirotel

Reporter:

Men då tog ju du med dig, vilket jag är väldigt tacksam för, den omaskade versionen. Så då kan vi ju kolla vad ni gav för råd. 

Skylt:

Polisens analys

Det är en genomgång av ansökningsfrågorna för stödet.

Punkt 8. 

Har du som företrädare för företaget eller någon med betydande inflytande i företaget näringsförbud?

Tillväxtverket har strukit över polisens kommentar med motiveringen att det skulle avslöja hur myndigheten gör sina kontroller. 

Nu ska vi se vad Tillväxtverket vill dölja.

Är företrädaren och sökanden samma person?

Det handlar om att polisen har hittat en lucka och tycker det är viktigt att det är firmatecknaren som ligger bakom ansökan.

Patrik Lillqvist:

Och då kommer vi till det här med att då de måste vi veta – vem gjorde ansökningarna? Vilken fysisk person? Och då vill vi ha en person som inte kan skylla ifrån sig på någon annan. 

Reporter:

Så det här viktiga som du talade om att identifiera den som faktiskt är ansvarig. Det gjordes inte då?

Patrik Lillqvist:

Nej, det kom inte med.

Skylt:

Utbetalningar av korttidsstöd  

Bara under de två första månaderna med stödet betalade Tillväxtverket ut 25 miljarder.

Det var också under den här tiden som kontrollen var som mest bristfällig.

Även här på Ekobrottsmyndigheten ville de hjälpa Tillväxtverket, något som ingår i deras brottsförebyggande uppdrag. 

Skylt:

Jonas Svanfeldt, vice chefsåklagare Ekobrottsmyndigheten

Jonas Svanfeldt:

Vårt uppdrag är egentligen att ge dem input på risker, hur man skulle kunna göra, för att motverka brottsligheten eller om den ändå inträffar utreda den och vad som i så fall behövs.

I juni förra året samlades representanter för polisen, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten i polishuset i Stockholm, i ett möte med Tillväxtverket. De största stödbeloppen hade redan betalats ut men nu ville Tillväxtverket stärka kontrollen inför kommande ansökningar.

Jonas Svanfeldt:

Vi sitter då i ett sammanträdesrum på polishuset här på Kungsholmen och med på mötet är då Tillväxtverket via en videolänk.

Återigen fick Tillväxtverket rekommendationen att bara låta firmatecknaren ansöka om stödet.

Jonas Svanfeldt:

Den största risken som jag såg, det var att den person som skulle skriva under stödansökan elektroniskt. Det fanns inget krav på att den personen skulle vara firmatecknare i det här bolaget eller företaget som sökte stöd, utan det kunde vara vem som helst. 

Reporter:

Vad innebär det då för möjligheten att utreda brott? 

Jonas Svanfeldt:

Det innebär ju att det kommer vara väldigt svårt att få... att liksom binda en viss person till en gärning. 

Reporter:

Vad sa de till dig när du sa att du ville att det skulle vara firmatecknaren bara? 

Jonas Svanfeldt:

Reaktionen jag fick... Svaret jag fick var att det skulle inte vara möjligt, därför att de hade redan byggt sina datasystem för det här. De menade i stort sett som jag uppfattade det att de hade inte tid.

Än idag har inte Tillväxtverket infört krav på att det bara ska vara firmatecknare som ska kunna söka stödet.

Reporter:

Hade Tillväxtverket en annan syn på brottsbekämpandet än vad ni hade som satt i polishuset? 

Jonas Svanfeldt:

Ja, alltså. Min uppfattning av det när jag hörde beskrivningen då av som Tillväxtverket hade, det är att de hade egentligen inget begrepp om... Om brottslighet över huvud taget, så som det var mitt intryck så att säga. Det verkade inte finnas någon erfarenhet, det verkade inte heller finnas någon kunskap.

Det finns ett fall till där åtal väckts. I det fallet handlar det om grovt bedrägeri.  

Men det var inte Tillväxtverket som upptäckte det misstänkta fusket.

Reporter: 

Ja, nu är vi på väg till Göteborg här, för att träffa en åklagare på Ekobrottsmyndigheten. Han har nämligen, han har åtalat en företagare då för grova, grovt bedrägeri med korttidsstödet. Jag ska se om han står här utanför...

Det handlar om en företagare som misstänks för att ha vilselett Tillväxtverket och fått stöd trots att företaget gick dåligt redan innan pandemin.

Skylt:

Gustav Nyström, kammaråklagare Ekobrottsmyndigheten

Reporter:

Hur rubriceras det här, eller vad är...?  

Gustav Nyström:

Det är grovt bedrägeri och försök till bedrägeri. 

Reporter:

Hur har fusket gått till då?

Gustav Nyström:

Det... Man ska uppge om man är skyldig att upprätta en kontrollbalansräkning eller inte när man gör den här ansökan, och då har den här företagaren fyllt i fel, så att säga.

Aktiekapitalet var i stort sett förbrukat i mannens bolag och de var tvungna att upprätta en kontrollbalansräkning, en slags redovisning av den ekonomiska situationen. 

Men när mannen ansökte om stöd kryssade han istället i att företaget INTE behövde upprätta en kontrollbalansräkning.

Reporter: 

Ja, nu skulle vi alltså... Den här killen nu som är åtalad, vi hade bestämt möte här vid centralstationen i... i Alingsås, skulle han stå där, men då har han ändrat sig. 

Tillväxtverket godkände stödet på 308 000 kronor inom ett dygn. 

Varför fastnade inte företagaren i Tillväxtverkets kontroller?

Gustav Nyström:

Tillväxtverket hade betalat ut pengarna, det hade inte upptäckts i förkontrollen, så att säga. Men det var revisorn då som uppmärksammade. Han kände till bolagets ekonomiska situation och insåg att bolaget inte hade rätt till dom här pengarna. 

Reporter:

Men det här framgick väl i årsredovisningar och sånt, att han var kontrollbalanspliktig?  

Gustav Nyström:

Ja, det framgår av årsredovisningar.

Reporter:

Men dom kan ju få tag i en årsredovisning, det kan ju inte vara några problem? 

Gustav Nyström:

Jo, men, det kan dom, men dom inhämtar inte det regelmässigt utan systemet bygger på att man ska fylla i den här ansökan korrekt, så att säga.

Vi ringer den åtalade företagaren vid ett annat tillfälle.

Reporter:

Att det här är skattebetalarnas pengar som du då felaktigt har fått, enligt åklagaren... 

Skylt:

Företagare

Anonym företagare:

Jag men jag har betalat tillbaka alla pengar. Sedan har jag inte medvetet fuskat. Utan det var sådan kris då när det här kom. Så det var bara att överleva då va. Och jag har använt alla pengar jag fick till löner. Det var kris. 

Reporter:

Ja, men vad då... 

Anonym företagare:

Jag har inte medvetet fuskat med det, det har jag inte gjort, utan det var stressen.  

Vi får kontakt med flera personer som larmar om misstänkt fusk i ett transportföretag.

Skylt:

Fd anställd transportföretag

Anonym transportföretag:

Nej, som jag sa så var det väldigt diffust hur vi skulle jobba. Vi skulle jobba... Vi skulle visa framfötterna och jobba 100 procent ändå uttalades det tydligt från ledningen.  

Reporter:

Hur gick det till när det uttalades?

Anonym transportföretag:

Ja, VD:n sa det muntligen på kontoret och sedan spreds det runt om i... bland de anställda.

Reporter:

Till vem sa han det, VD:n?

Anonym transportföretag:

Ja, VD:n sa det, på... vi har ett öppet kontorslandskap.

Reporter:

Han sa det till alla där?

Anonym transportföretag:

Ja, alla som var där.

Personen var anställd på ett transportföretag som har fått drygt 3,5 miljoner i korttidsstöd och tipsade Tillväxtverket om fusk.

Bolagsledningen uppmanade till fulltidsarbete under permitteringen, och personalen tystades med hot om uppsägning, enligt tipset.

Reporter:

Ni ska jobba för fullt alltså?

Anonym transportföretag:

Ja, han förväntade sig att alla jobbade 100 procent och skulle visa framfötterna.

Reporter:

Men varför skulle de söka korttidsstöd om alla ändå skulle jobba för fullt?

Anonym transportföretag:

Ja, det var väl en extra inkomst. Eller vad man ska säga.

I ytterligare ett tips om transportföretaget varnas för ”omfattande fusk med korttidspermittering” och att personalen informerades att ”om man inte var lojal och jobbade på som vanligt skulle det få konsekvenser”.

Skylt:

Tips till Tillväxtverket

”omfattande fusk med korttidspermittering”

”om man inte var lojal och jobbade på som vanligt skulle det få konsekvenser”

Vi har kontakt med ytterligare en person som arbetat på företaget och som berättar om samma problem.

Vi ringer företagets VD.

Reporter:

Hallå? Hallå? 

Skylt:

VD transportföretag

Anonym VD (telefon):

Hallå?  

Reporter:

Ja, Richard Aschberg, Sveriges Television, Uppdrag Granskning, hej.  

Anonym VD (telefon):

Ja, men hejsan. 

Reporter:

Hej, vi hade ju kontakt tidigare du och jag.  

Reporter:

Ni hade korttidspermitterat 35 personer, och dom skulle bara jobba 40 procent då, eller hur? Enligt tips då så hade vi flera, från flera håll, så jobbade anställda mer än det här. Och det säger du att det inte var så?  

Anonym VD (telefon):

… Ja, det stämmer. 

Han vill inte ge någon intervju men hävdar via mejl att bolagets jurister har kommit fram till att de inte agerat felaktigt.

Vi söker upp VD:n.

Reporter

Så att du får reda ut det här. Jag menar det är flera anställda som berättat att de jobbat för mycket. Det måste du väl ändå kunna svara på när vi står här nu.

Anonym VD:

Det har jag svarat på till dig redan.

Enligt VD:n har Tillväxtverket inte kontaktat honom med anledning av de båda tipsen om fusk med arbetstider, något han menar bekräftar att företaget inte gjort något fel.

I ett mejl till Uppdrag granskning skriver han:

”Om det har rapporterats in och Tillväxtverket valt att inte gå vidare stärker det ju bara vårt argument varför vi inte bör medverka.”  

Transportföretaget och Grönsakshuset är två av sammanlagt 1 200 företag som Tillväxtverket har fått tips om. Vilka alla andra företag är som finns i högen vet vi inte.

Richard Källstrand:

Vi granskar alla ärenden som kommer in. Vi tittar på ansökningar, vi tittar på avstämningar och vi utreder alla tips vi får in.

Men när vi begär fram närmare uppgifter får vi en annan bild. Att de har gjort en fördjupad kontroll av knappt hälften av företagen. 

Det har lett till återkrav på sammanlagt 280 miljoner kronor, enligt Tillväxtverket. 

Men tips om cirka 660 företag har man läst och sedan lagt åt sidan. 

Reporter:

Funderar du någonsin på hur mycket fusk det kan finnas i den högen?   

Niklas Kjellberg:

Det finns ju alltid saker som man skulle vilja gjort mer och som skattebetalare så vill man ju säkerställa hela tiden att rätt stöd går till rätt företag. Sen exakt vad de där tipsena skulle kunna ha lett till är det svårt att bedöma tycker jag.

Reporter:

Är inte det ett problem?

Niklas Kjellberg:

Hur menar du?

Reporter:

Ja, men just det att ni har svårt att bedöma vad de kunnat lett till. Det kanske kunde ha lett till att ni hade kunnat förhindra en del fusk? 

Niklas Kjellberg:

Men så kan det ju vara, men samtidigt så ser man ju att vi har gjort ett stort antal återkrav. 

Reporter:

Fast nu talar vi om det som är baksidan, fusket, bedrägerierna. Där vet ni ju inte hur mycket som, som det handlar om? 

Niklas Kjellberg:

Det är ingenting jag vågar spekulera i vad det skulle kunna handla om alls. 

Enligt Patrik Lillqvist på bedrägeriroteln bör en myndighet i princip alltid höra av sig till tipsaren och det utpekade företaget.

Patrik Lillqvist:

Ja en sådan kontakt. Definitivt. Flagga upp att vi ser er. Jättebra. Det ska det vara i princip alla tips... anmälningar.

Reporter:

Så någon form av åtgärd i alla tips? 

Patrik Lillqvist:

Ja.

Men Tillväxtverket uppger att de i normalfallet inte hör av sig till tipsaren eller företaget när man lagt ett tips åt sidan.

Vi visar ett av tipsen om transportföretaget för honom.

Reporter:

Vi förstår att man har inte hört av sig till tipsaren här. 

Patrik Lillqvist:

Nej, i det fallet skulle man verkligen behövt göra det för att ha en dialog kring vad personen har sett, och nu var det väldigt tydligt tips. Redan där så finns många sätt att komma vidare. Men man skulle kunna diskutera med den här personen hur den hen skulle ställa sig till att vara vittne i en framtida anmälan. För att kunna inhämta just den bevisning som behövs för en brottsutredning.  

Tillväxtverket vill inte avslöja sina metoder.

Men vi får kontakt med före detta handläggare som kan berätta mer om kontrollerna. De vill inte bli igenkända.

Skylt: 

Fd handläggare på Tillväxtverket

Anonym Tillväxtverket 2:

Vi gör ju inte några jättedjupa kontroller på den ansökan som kommer in, utan det är automatiska kontroller. Och vi tittar inte på arbetsplatserna till exempel.

Reporter: 

Men men, man kollar inte tillräckligt noga och tillräckligt ofta alltså? 

Anonym Tillväxtverket 2: 

Nej, inte på de ansökningarna som kommer in, utan det är enstaka ansökan som kan ge någon form av avvikelse på någonting som vi skickar till fördjupad kontroll. Vi kollar ju långt ifrån allihopa. 

Reporter:

Vad är det man inte gör?

Anonym Tillväxtverket 2:

Ja, främst är det att kolla på djupet, kanske i vanlig ansökan utifrån vårt handläggarperspektiv. Vi vet ju inte om de är på arbetsplatsen, det har vi ju ingen möjlighet att kolla.

Reporter:

Varför kollar man inte det?

Anonym Tillväxtverket 2:

Bra fråga. Det skulle behövas tror jag. Vi vet ju att det förekommer fusk. Sen om det är för att det går snabbare att handlägga ärenden om vi inte tittar. Det är mycket möjligt. 

Vi träffar ytterligare en före detta handläggare, som bland annat arbetat med överklaganden.

Även han är kritisk till att Tillväxtverket inte gjort fler arbetsplatskontroller för att se om de anställda verkligen är korttidspermitterade eller om de arbetar som vanligt.

Skylt: 

Före detta handläggare på Tillväxtverket

Anonym Tillväxtverket 1:

Jag upplever att det är anmärkningsvärt att det är så pass få kontroller som har gjorts.

Reporter:

Det borde vara rätt svårt alltså om man inte är på plats och liksom undersöka... Hur många är de som jobbar? Hur mycket jobbar de?

Richard Källstrand:

Ja, det är klart det kan vara svårt så. Men samtidigt så är det också så att de här avtalen kan ju vara så att man kanske har fyrtio timmars arbetsvecka en vecka och sedan jobbar man tio timmar veckan därpå, så platsbesök det kan ju bli... Det skulle i sådana fall kunna bli väldigt, väldigt omfattande. 

Anonym Tillväxtverket 1:

Det är klart att det är en tidskrävande process att vara ute på ett företag på plats och faktiskt göra de här kontrollerna. Men däremot så att faktiskt kunna se hur någonting är i verkligheten, så måste de ut och se hur det är. Även om man kanske inte har kunnat kontrollera alla företag så klart så skulle det ändå ha en avskräckande effekt mot de som försöker fuska. 

Men en annan myndighet – Skatteverket – har enligt egen uppskattning gjort mellan 3 000 och 4 000 besök på arbetsplatser under pandemin, för att kunna avslöja exempelvis svart arbetskraft.

Chefsåklagare Henrik Fagher jobbar nära Skatteverkets utredare.

Skylt:

Henrik Fagher, chefsåklagare Ekobrottsmyndigheten

Henrik Fagher:

Skatteverket är ju en myndighet som är van att utöva kontroll och tillsyn. Där ingår det i den ordinarie verksamheten att man bland annat genomför revisioner. Så i mitt perspektiv så känns det ju väldigt naturligt att, när man får indikationer, att man jobbar vidare med dom. Till exempel genom ett kontrollbesök eller en revision, då. Och det låter väl rimligt att det skulle även gälla för Tillväxtverket, om dom nu hanterar permitteringsstödet. 

Reporter:

Hur många arbetsplatsbesök gör ni?

Richard Källstrand:

Vi gjorde ett par stycken, jag har inte den exakta siffran, men det var inte många när vi drog igång med det i slutet på förra sommaren. Sedan fick vi lov att stoppa dem på grund av pandemin. 

Reporter:

För att ni inte ville sprida smitta? 

Richard Källstrand:

Ja, precis. 

Vi kontrollerar uppgiften och får fram den exakta siffran. Det visar sig att Tillväxtverket gjort sammanlagt två kontrollbesök, ett i september och ett i oktober förra året.

Reporter:

Vad tänker du när du hör den siffran?  

Henrik Fagher:

Nej, men jämfört med Skatteverket så är det ju en låg siffra. Det är ingen tvekan om det.

Skylt:

Utbetalningar av korttidsstöd

Det har funnits fler luckor i kontrollerna.

Företag har kunnat registrera personal i efterhand bara för att få korttidsstöd. 

Reporter: 

Då har man kunnat få ersättning för personal som man inte haft helt enkelt? 

Anonym Tillväxtverket 1:

Precis. Och det här har varit känt sedan sommaren 2020 att det här har varit möjligt. Det har inte vidtagits åtgärder för att få stopp på det här och komma till rätta med det.

Företag har kunnat ansöka om korttidsstöd och registrera arbetsgivaravgifter hos Skatteverket i efterhand för personal de inte haft. 

Bluffen kan fungera tack vare att Tillväxtverket inte kontrollerat när arbetsgivaravgifterna har varit betalda, enligt vår källa.

Anonym Tillväxtverket 1:

Och en sådan här kontroll... Det är bara att knappa in ett organisationsnummer, kolla arbetsgivaravgifter så det kanske tar 2-3 minuter eller någonting för en handläggare att göra en sådan kontroll.

Reporter:

Varför tror du att Tillväxtverket inte har vidtagit de här åtgärderna?

Anonym Tillväxtverket 1:

Tidspress har utan tvivel varit en viktig del. Att man har legat långt efter med handläggning och ett krav på sig att det här ska gå snabbt.

Bristen på underlag har gjort det svårare att utreda misstänkta bedrägerier.

Jonas Svanfeldt:

I den här ansökningsprocessen så borde man begära in ytterligare uppgifter. Och det kan ju då handla om att skattedeklarationer, till exempel, kontoutdrag, registreringsbevis, uppgift om företaget. Uppgift om vilka de anställda... ja, kanske lönespecifikationer... Helt enkelt ett mera fylligt underlag.

Reporter:

Redan i ansökan?

Jonas Svanfeldt:

Redan i ansökan, ja. Redan det kommer att avhålla en del då från att begå brott, för de har inte det här underlaget,

Reporter:

Och vad sa Tillväxtverket då? 

Jonas Svanfeldt:

Nej, det hade de inte data lagringsutrymme för och kunde inte göra just då.

Inte förrän i mars i år, när nästan 90 procent av allt korttidsstöd betalats ut, började Tillväxtverket begära in vissa underlag i samband med ansökan.

Jonas Svanfeldt:

Det är lätt att begå brott i det här systemet. 

Reporter:

Uppmuntrar det till brott tror du? 

Jonas Svanfeldt:

Jag skulle säga så här att det i alla fall lågt hängande frukt för den som är intresserad av att komma åt skattemedel på brottsligt sätt, så att i någon mån gör det, ja. 

Patrik Lillqvist:

Med sämre kontroll och sämre dokumentation så är det ju lättare att vi inte kan bevisa att brott har blev begånget eller vem som har begått brottet. Det säger sig självt och det är ju en situation som vi har brottats med.  

För förra året visar polisens statistik att av 120 anmälningar som bygger på uppgifter från Tillväxtverket lade polisen ner 115 av ärendena. 

Det är 96 procent. 

Reporter:

Men med tanke på att det är sådana  enorma summor med skattepengar så är ju det här ja, vad ska man säga om det här resultatet? 

Patrik Lillqvist:

Jag kan ju inte sitta och säga att det är bra. Det skulle ju vara att man far med osanning för att den andelen nedlagda är inte bra.

Reporter:

Vad är ert ansvar för att det har gått så dåligt under förra året med polisanmälningarna? 

Patrik Lillqvist:

Jamen, det vi har att göra är att försöka att se fanns uppsåtet vid ansökningstillfället och bedöma det. Men resultatet? Ja, det har du rätt i. Det är dåligt och det kan man ju liksom inte sticka under stol med.

Reporter:

Men just de anmälningarna som lämnades in förra året där har nästan allt lagts ner. Är inte det ett problem? 

Niklas Kjellberg:

Självklart är det bekymmersamt om det är så att det finns fall där vi upptäckt försök till fusk och bedrägeri. Att då inte kunna leda till åtal... 

Reporter:

För polisen säger att ni har lämnat för dåligt underlag, det är en förklaring. En av förklaringarna. 

Niklas Kjellberg:

Ja, och exakt vad som... vad det innebär det vågar jag inte svara på, men det är ju så att vi är lika bekymrade som alla andra, att inte de här försöken till fusk med det här stödet har gett fler åtal och skickat en signal till dem som försökt fuska att det straffar sig.

Patrik Lillqvist:

Vi gav de råd som vi tyckte var lämpliga. Sen så är det ju så att allting införlivades inte och det var ju synd, för då hade siffrorna sett helt annorlunda ut tror jag.

Fram till september i år var det 130 pågående utredningar, enligt polisens statistik.

Patrik Lillqvist:

Jag kan se att utvecklingen går till att de utredningar vi fått in på senare tid är av högre kvalitet. Där kommer fler gå till åtal och fällande domar. Sen kan man fortfarande tycka att det är för få.  

Högtalare i tingsrätten:

Ding dong.

Men trots tusentals tips från visselblåsare och myndigheter så är det enligt Åklagarmyndighetens statistik hittills bara ett enda fall som Tillväxtverket har utrett som har lett till en fällande dom. En hantverkare i Umeå som fått 69 000 kronor för mycket.

Jonas Svanfeldt: 

Ja, alltså det är ju självklart att brottsligheten måste ju vara mycket större i den här bulken av pengar som har betalats ut. Det är ju självklart.   

Skylt:

Stefan Strömberg, utredare och f d rikspolischef  

Han är före detta rikspolischef och fick uppdraget av regeringen att utreda hur man skulle hindra att de statliga coronastöden gick till fusk. 

Stefan Strömberg: 

Jag tror att om man ser så att säga Tillväxtverket som organisation och den uppgift dom hade tidigare så var detta en för dom främmande uppgift. 

Redan innan utbetalningarna började skriver en risksamordnare på Tillväxtverket till Ekobrottsmyndigheten.

Skylt:

Mejl till Ekobrottsmyndigheten 23 mars 2020

“Kan vi höras på telefon i morgon om möjligheterna att få en brottsförebyggande information. Vi ser ju uppenbara risker med enorma belopp, en för oss ny målgrupp att hantera och krav på snabbhet från omvärlden inklusive Regeringen…”

Stefan Strömberg: 

Ja, jag tycker ju att man skulle ha lagt ut den här uppgiften på en annan myndighet. Dom fick ju liksom börja en helt ny verksamhetsgren, va. Det kräver ett annat sätt och annan teknik som... som såna som Skatteverket har inbyggt, och Försäkringskassan, ska vi inte bara säga. Dom vet ju att hantera såna här saker.

En av slutsatserna i hans utredning är att Tillväxtverket inte ansåg sig ha tid att lyssna på råden från polisen innan stödet drog igång och att det straffade sig.

Stefan Strömberg:

Sen, längre fram i maj så, så hade dom börjat ta kontakt med polisen för att se vad man skulle göra. Men jag skulle vilja säga att dom var för länge sen, så att säga, lämnade efter, om du förstår vad jag menar. Alltså att, dom hängde inte med. 

Även regeringen har genom en otydlig styrning ett ansvar för de bristande kontrollerna, hävdar han.

Stefan Strömberg:

Sen är det ju naturligtvis ett stort ansvar, menar jag, för uppdragsgivaren att förvissa sig om att den myndighet man lägger ut en sån här uppgift på har förutsättningar att klara av den. 

Uppdragsgivaren är regeringen – och näringsminister Ibrahim Baylan.

Skylt:

Ibrahim Baylan, näringsminister (S)

Ibrahim Baylan: 

Tillväxtverket fick uppdraget därför att man var van vid att just hantera bidrag till näringslivet. 

Reporter:

Men inte med så här stora... så mycket pengar. Och de hade ju inte resurser heller med personal. Eller? 

Ibrahim Baylan:

Det hade ju ingen annan heller, varken den omfattning vi sedermera har sett. När det började så fanns ju ingen, varken på Skatteverket eller för den delen på Tillväxtverket som jobbade just med detta. 

Stefan Strömberg:

Det är ju ingen tvekan om hur det var i det läget, att Skatteverket hade bättre förutsättningar, väsentligt bättre förutsättningar, att hantera detta. Dom borde ha förstått att det här skulle bli väldigt besvärligt. 

Reporter:

Har du inte fått några signaler om att det inte har fungerat? 

Ibrahim Baylan:

Vi har ju haft en kontinuerlig dialog med Tillväxtverket och också som sagt undan för undan, både sett till att förnya föreningen regelverk, men också sett till att de får resurser så att det fungerar allt bättre. 

Reporter:

Men har det inte fått några signaler om att det inte har fungerat? 

Ibrahim Baylan:

Ja, vi har ju fört dialog, kontinuerlig dialog med Tillväxtverket och fått reda på om det finns brister och försökt åtgärda dem tillsammans. 

Reporter:

Men du svarar inte på min fråga. Har du fått signaler om att det inte har fungerat? 

Ibrahim Baylan:

Ja, vi har ju fått signaler eftersom vi har haft kontinuerliga möten med från departementets sida med Tillväxtverket så har vi ju både när det har brustit man inte får ut mer resurser, sett till att de har fått dem i form av pengar för att kunna anställa mer människor, men också gjort förändringar av regelverken kontinuerligt under den här pandemin. 

Reporter:

Men vad har du för ansvar om det inte har fungerat här riktigt? Vad är ditt ansvar? 

Ibrahim Baylan:

Ja, alltså om man tittar på om man tittar på den, den första utvärdering som har gjorts som Ekonomistyrningsverket presenterade förra veckan så menar man på att i stort har utifrån de omständigheter... ganska svåra omständigheter som har funnits har har de här systemen fungerat väl och myndigheten har skött det efter omständigheterna väl.

Men vad säger egentligen rapporten Ibrahim Baylan hänvisar till om hur Tillväxtverket skött kontrollerna?

Skylt:

Patrick Freedman, utredare Ekonomistyrningsverket

Reporter:

Kan man säga att när det gäller Tillväxtverket att de skött kontrollen av fusket bra? 

Patrick Freedman:

Vi har inte riktigt gått in och tittat på enskilda kontrollåtgärder, utan vi har tittat på har myndigheterna bedömt vilka risker som finns och när de sett att det funnits risker och risker som de bedömt att de inte kan acceptera, har de tagit fram de åtgärder som de har tyckt varit lämpliga?   

Reporter:

Så att om de har en stor mängd felbeslut eller liten mängd får man inte reda på i rapporten? 

Patrick Freedman:

Det får man inte reda på i rapporten, nej. 

När vi läser rapporten ser vi att det är en myndighet som sticker ut.

”För ett enstaka stöd har en myndighet accepterat mycket högre risker än för annan verksamhet.”

Skylt:

Ekonomistyrningsverkets rapport

Reporter:

För ett enstaka stöd har en myndighet accepterat mycket högre risker än för annan verksamhet. Vilken myndighet är det?  

Patrick Freedman:

Jo, det är Tillväxtverket. 

Vi begär fram hela Tillväxtverkets svar som utgör underlaget i rapporten. 

Tillväxtverket hänvisar där till stor tidspress. 

”Detta medför med automatik en högre risknivå och högre riskacceptans än normalt vad gäller många aspekter av kvalitet, rättssäkerhet, likabehandling, handläggning, kontroller och tillförlitlig redovisning.”

Skylt:

Tillväxtverkets svar

Skylt:

Tommy Anjevall, enhetschef Fördjupad kontroll på Tillväxtverket

Det är en relativt liten myndighet som gjorde en stor rekryteringsinsats som på kort tid utvecklade både rutiner, information och tekniska stödsystem. Och då kan man säga att man tar en högre risknivå, det är inget man gör i normala fall.

Anonym Tillväxtverket 2: 

Men det är väl känslan som förmedlas nedåt skulle jag säga personligen, att gör så lite kontroller som möjligt. 

Reporter:

På vilket sätt har du fått den känslan liksom? 

Anonym Tillväxtverket 2:

Nämen, vi kan ta avtal som exempel. Vi tittar inte på allt underlag om ett företag söker stöd för tio anställda. Vi nöjer oss med att titta så att en anställd av de tio i ansökan har ett formellt korttidsavtal. Sedan om det är en annan som inte har det tittar vi inte ens på. Vi kollar heller inte om lönenivåer stämmer med avtalet på den personen vi har. Den kan ju vara korttidspermitterad på en grad i ansökan och en annan i avtalet, men det tittar inte vi på. Vi betalar ut enligt ansökan. 

Reporter:

Du, nu sitter du som handläggare nu och ser de här bristerna. Hur känner du dig som skattebetalare när du ser det här? 

Anonym Tillväxtverket 2:

Nej, men som skattebetalare vill jag inte ha det så här. Rakt av. 

Det är hård kritik inifrån Tillväxtverket.

38 miljarder har betalats ut, det mesta på bara ett par månader och då med bristfällig kontroll.

Och Tillväxtverket har alltså fått cirka 3 000 tips om fusk.

Reporter:

Litar du på att de har granskat tipsen ordentligt? 

Ibrahim Baylan:

Ja, alltså det är ju så jag förväntar mig att man gör det. Sedan är det ju en grannlaga uppgift att som du själv nämner, när det är så många... Men jag förväntar mig att man går igenom var och en av dem.

Reporter:

Tillväxtverkets kontroller har lett fram till ett enda åtal. En hantverkare i Umeå som som genom Tillväxtverkets försorg och det är 69 000 kronor. Här öppnade man en kassakista som man delat ut över 37 miljarder. Tror att det är det enda fusket som har förekommit? 

Ibrahim Baylan: 

Det är mycket svårt att tro med tanke på att vi pratar om 600 000 människor som omfattas av det här stödet i över 70 000 företag.

Vi har under lång tid granskat Tillväxtverkets hantering av korttidsstödet och har nu frågor till generaldirektör Gunilla Nordlöf eller någon annan i högsta ledningen om kritiken som förts fram.    

Men ledningen vill inte vara med på någon intervju nu. Istället skickar de alltså fram myndighetens pressansvarige, Niklas Kjellberg, som veckorna innan intervjun befordrats till presschef.

Niklas Kjellberg:

Det finns väldigt mycket saker som ska kontrolleras och vi gör mycket kontroller och nu önskar alla vi som skattebetalare att man kunde göra mer och kontrollera mer. 

Reporter:

Men att en av era före detta handläggare då säger att som skattebetalare vill jag inte ha det så här rakt av. 

Niklas Kjellberg:

Nej, men det är ju såklart bekymmersamt att det finns den typen av kritik och den känslan. Men vi har ju jobbat väldigt systematiskt med kontrollerna och försökt få dem på plats snabbt, så att de ska göra så stor nytta som möjligt, samtidigt som stödet ska kunna gå ut snabbt till de företag som är i stort behov av det. 

Reporter:

Ja det låter ju som att det funnits stora luckor. Håller du med om det? 

Niklas Kjellberg:

Jag vill inte lägga någon värdering i det. Jag vet att det finns en önskan om att man alltid skulle vilja kontrollera allt till hundra procent samtidigt som man behöver få ut det här stödet snabbt. Och så ska jag kunna göra nytta för företagen. Men det är självklart så att när ett stöd kommer på plats så här så finns det en risk förknippat med det. Där har vi också tagit in väldigt mycket stöd och hjälp från andra myndigheter, som Skatteverket, för att säkerställa att de risker vi har identifierat att vi ska kunna åtgärda dem så bra som möjligt. 

Reporter:

Så hur mycket tror du har gått till fusk av de här 38 miljarderna som ni har betalat ut? 

Niklas Kjellberg:

Det vågar inte spekulera i alls.   

Reporter:

Nu sitter ju du är och svarar på frågor. Men vad tror du att generaldirektör Gunilla Nordlöf säger till skattebetalarna apropå att det kan vara så att det är väldigt mycket pengar som då har gått till fusk på grund av bristfälliga kontroller? 

Niklas Kjellberg:

Jag tror att våran generaldirektör, precis som alla andra som jobbar med det här stödet är jättemåna om att skattepengarna ska hanteras ansvarsfullt och att rätt företag ska få rätt stöd. 

Reporter:

Men det är inte så att hon har uttryckt någon oro för att här har skattepengar gått till fuskare? 

Niklas Kjellberg:

Men det är ju för alla som jobbar med det stödet väldigt viktigt att pengarna används på rätt sätt. Så hennes oro delas ju av alla som jobbar med stödet och så klart. 

SLUTTEXT

Det finns ingen utredning av hur mycket skattemedel som har gått till fusk med korttidsstödet.

Regeringen har tillsatt en kommitté som bland annat ska utreda behovet av strängare regler ”för att förhindra felaktiga utbetalningar och missbruk samt för att öka möjligheterna att lagföra misstänkta brott”.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer