UG-referens: Sjuksköterskebluffen: Del 2

Publicerad

UPPDRAG GRANSKNING · Ta del av manus och källor till reportaget Sjuksköterskebluffen: Del 2. Du hittar källhänvisningar både i texten och längst ner på sidan.

Reporter: Excuse me, can I ask you something?

Reporter: Are you studying at this university?

Andreas: Yea, yea, yea, yea. 

Reporter: We made a documentary, one year ago, about nursing schools...

Andreas: Alright.

Reporter: ...where actually students never went. You know?

Andreas: Yea, yea. 

Reporter: Like they paid for the results, for the exam, for the tests and so on. 

Matei: Alright.

Reporter: You´ve heard about that?

Matei: Yea, we know about this kind of people.

En högskola i centrala Bukarest. Vi stannar till och pratar med några studenter – alla har hört rykten om fejkade utbildningar, skolor utan elever, betalningar under bordet för rätt svar till proven.

Andreas: There are definitly rumors going around, that that is happening. 

Mihnea: There are some rumors, but we don´t know if its true. 

Reporter: Ok. 

Mihnea: There are som rumors but we don´t know for sure.

Reporter: Okej.

Mihnea: You never know. 

Antonia: I don´t know anything for sure. Like I haven´t seen any proof.

Reporter: You haven´t seen any proof? But you have heard the rumors?

Antonia o Joanna: Yea.

Antonia: Everybody hears the rumors. 

Reporter: Everybody?

Antonia: Rumors on social media.

Joanna: On internet.

Antonia: But you can´t be sure. 

Det är rykten – som är svåra att bevisa.

Men vi hade bevis för falska sjuksköterskor och redan samma dag som vårt reportage sändes spreds nyheten i rumänsk media.

Ur Antena 1:

De falska diplomernas maffia i Rumänien sätter européernas hälsa i fara. 

En före detta lastbilschaufför, rumän, tog jobb som sjuksköterska på ett sjukhus i Sverige. 

Ur Digi 24 

Det är bara en av de chockerande intervjuerna från den skandinaviska televisionens granskning. De svenska myndigheterna kan dock inte identifiera bluffarna.

Och strax efter vår publicering kom ett löfte från den dåvarande utbildningsministern:

Ecaterina Andronescu, fd utbildningsminister Rumänien: Vi kontrollerar allt som finns att kontrollera. Noggrannheten, hur väl studieplanen stämmer överens med det som skolorna gör samt studieintygen (betyg, examensintyg etc). Jag har som avsikt att se till att saker blir rätt/bra och “straffa” det som inte har gått rätt till. Tro mig.  

Nu sägs det att regeringens granskning ska vara klar – och frågan är vad dom hittat och hur de ska komma åt ett så utstuderat fusk – för samtidigt som eleverna varit inskrivna på skolorna så har de arbetat i Sverige eller Rumänien. 

“Mirela”: Vem är det?

Reporter: Jag hoppas jag kommit rätt. Jag heter Karin Mattisson och ringer från Sveriges television. Men är du utbildad då, du är utbildad i Rumänien till sjuksköterska?   

“Mirela”: Eh... Eftersom jag är lite försiktig, varför ska jag svara till dig?   

Reporter: Ja, varför inte tänker jag? Vad är problemet? Om du har utbildat dig utomlands?     

Hon är en av de falska sjuksköterskorna som vi avslöjade. Det visade sig att hon jobbade heltid på ett lager i Skåne – under samma period som hon ska ha suttit i skolbänken.    

Trots det bekräftade skolan hennes närvaro:  

Telefonare:

Skolan: Ja, hon gick ut här hos oss, på eftergymnasiala skolan. 2014 gick hon ut. 

Ja, å så ser det också ut på examensbeviset från skolan. I alla de legitimationer vi granskade finns äkta handlingar – betyg, intyg på praktik – som sen gett rumänsk sjuksköterskelegitimation. Och som i sin tur har fått svenska Socialstyrelsen att göra detsamma. 

”Petru”: Jag jobbade på internmedicin alltså typ palliativ om man säger så. 

Reporter: Så du var där på heltidsstudier hela tiden?  

“Petru”: Ja. 

Reporter: Jaha. Var jobbar du då?  

“Petru”: Jag är produktion och ansvarig på...jag jobbar med höns om jag säger så. 

Reporter: Med höns? 

“Petru”: Ja med produktion och höns. Jag har mycket mer betalt än vad jag hade som sjuksköterska. Jag redan jobbar på arbetsplatsen som jag är på idag, jag har jobbat i elva år.  

Reporter: Jaha!  

”Jag har jobbat i elva år” säger han. I Sverige – med hönsuppfödning.  

Men – man kan ju inte vara på två ställen samtidigt: jobba heltid i Sverige och samtidigt plugga tre år på heltid till sjuksköterska i Rumänien.    

I hans ansökan för att få svensk legitimation ligger betyget från skolan i Rumänien.  

Där står att han studerat dagtid och tagit examen 2009. Alltså samtidigt som han varit här.    

Vi jämför de år han ska ha pluggat i Rumänien med hans inkomst samma år i Sverige.    

I snitt har han tjänat cirka 19 000 i månaden på hönsuppfödning under de år han ska ha suttit i skolbänken.    

2007: 158 000 i årsinkomst  

2008: 271 000   

2009: 245 000    

Vi hittade flera fall: För Socialstyrelsen har de uppgett att de har gått i skola i Rumänien – men vi såg att dom samtidigt har varit skrivna här och haft årsinkomst här. 

Vi granskade alla legitimationer som Socialstyrelsen beviljat från Rumänien de senaste fem åren genom att jämföra med information från Skatteverket, CSN, Landstingsarkivet, Folkbokföringsregistret, anställningsavtal, offentliga och privata arbetsgivare – så fick vi fram vad de egentligen hade gjort när de påstod att de pluggat till sjuksköterska.   

Reporter: We would like to speak do someone, like the headmaster of the school, or some....

När vi inför det förra reportaget åkte till Rumänien besökte vi myndigheter och skolor för att kontrollera att våra uppgifter stämde. 

Skolor som påstod att eleverna varit där på heltid – dagtid.

Vi hittade fem sjuksköterskeskolor som alla examinerar hundratals elever varje år – och väl på plats blev det uppenbart hur svårt det här är att genomskåda.

Camelia Ţăran, rektor för sjuksköterskeutbildningen: 

Reporter: Så han har gått här helt säkert enligt den här boken? 

Camelia Ţăran: Ja, såklart. 

Reporter: Men kan man jobba i Sverige på heltid och läsa här samtidigt? 

Camelia Ţăran: Nej, nej något sådant går inte. 

I Bukarest ligger organisationen som utfärdar rumänska sjuksköterskelegitimationer. Med den kan man sen få en legitimation från Sverige eller vilket annat EU-land som helst.  Ansvarig på plats var inte så förvånad över våra uppgifter. 

Beatrice Nimereanu, stf generaldirektör, Föreningen för sjuksköterskor: Jag ska säga, jag har hört det förut, men det måste bevisas... Du vet...ja. 

Reporter: Men du har hört det förut, att det här händer på vissa skolor? 

Beatrice Nimereanu: Det är något som alla diskuterar. 

Reporter: Och hur diskuteras det, vad säger de om det? 

Beatrice Nimereanu: De hör att det finns skolor där ingen gått.

Reporter: Men det är intressant att ni hört talas om ryktena. 

Beatrice Nimereanu: Ja, alla inom området. Inte bara för sjuksköterskorna, också för andra yrken. Det är något generellt. 

Socialstyrelsen har beviljat de falska sjuksköterskorna legitimation – men det vi avslöjade var en nyhet för myndigheten – att man via dem kan ta sig in i svensk sjukvård med äkta handlingar från en skola – och ändå vara en bluff.

Reporter: Det här är en kvinna som jobbar på Danderyd, den här mannen jobbar på Sahlgrenska och... han jobbar inte längre för han testade ett par veckor men han klarade inte riktigt av att jobba som sjuksköterska. Den här mannen har jobbat med hönsuppfödning. Jag har en takmontör och ett butiksbiträde, vi har en lagerarbetare. De påstår att de har gått på skolan i Rumänien, men samtidigt har de gjort någonting helt annat. Hur reagerar du när du hör det?   

Zara Warglo, Socialstyrelsen: Just den här situationen är ingenting jag känner igen eller har hört talas om. Däremot är det ju så att de har ju då sökt naturligtvis utifrån äkta handlingar, och det vi gör när vi tittar på de här ärendena är ju att vi enligt det här yrkeskvalifikationsdirektivet har att titta på den examen som man har lämnat in till grund för sin ansökan. Och vi begär ju också in intyg från motsvarande behörighet, myndighet i de här länderna.   

Reporter: Vi har ju gått via Skatteverket, vi har tittat på CSN och alla möjliga olika källor för att, för att få fram den här informationen. Är det någonting som Socialstyrelsen skulle kunna göra?   

Zara Warglo: Vi har inte den möjligheten enligt det regelverket som finns idag. Yrkeskvalifikationsdirektivet är ju ett EU-regelverk som bygger på tillit, och vi har inte heller de formella möjligheterna helt enkelt.  

Reporter: Ni får inte?   

Zara Warglo: Vi får inte gå in och titta så här djupt, utan det vi har att förhålla oss till är det examensbevis som man har då med sig när man ansöker om legitimation.   

Dom får inte göra det vi har gjort, svensk lagstiftning begränsar myndigheten att kartlägga personer med offentliga register. De måste godkänna legitimationer från andra EU-länder. För det är ju tanken med den fria rörligheten – att man ska kunna ta med sig sitt yrke över gränserna. 

Den överenskommelsen bygger på tillit. Men vi kunde avslöja vad som händer när den tilliten utmanas av korruption.

Vår granskning uppmärksammades i London för några månader sen.

Klipp på konferens:

“För att få jobba som sjuksköterska så måste man ha en legitimation...

Det är världens största organisation för bedrägeriutredare som håller sin årliga konferens med temat akademisk korruption – alltså mutor och fusk inom utbildningssystem.

Paul Milata, bedrägeriutredare: This segment makes it very clear what the consequences are from academic corruption. As so often in fraud cases the victims of fraud are invisible and Mission investigate has shown that buying a diploma and pretending to be a nurse is not just a funny sideshow a person can do in order to earn more money – this act has serious consequences. To be more precis it has very high risks for people who are patients in hospitals where nurses like this are working. I was, I was excited to see this segment I was excited to see it because they have presented very clear evidence, because everything that Mission Investigate published points to a very clear possibility that this is just a tip of the iceberg.

Korruption är också Bo Rothsteins specialområde. Han är professor i statsvetenskap och har forskat om ämnet i över 20 år.

Reporter: Så det här att utbildningssystemet i Rumänien är – att det förekommer korruption där – det är välkänt?

Bo Rothstein: Det är synnerligen välkänt. Och empiriskt belagt och att det är på en hög, som vi säger, systematisk nivå. Alltså det, med systematisk menar vi att detta är något som man mer eller mindre kan ta för givet.

Reporter: Hur förvånad blev du när du såg det här reportaget?

Bo Rothstein: Jag är förvånad över de svenska myndigheternas otroliga naivitet i detta och okunskap. Jag är inte alls förvånad över vad man hittar i Rumänien. 

Reporter: Förklara, varför är då svenska myndigheter så naiva som du säger? Vad är bakgrunden till det?

Bo Rothstein: Ja, bakgrunden är flera. Dels har fram till för en tio, femton år sedan var ju frågor om korruption närmast tabu, både inom media men framför allt inom forskarvärlden. Man uppfattade att peka på korruptionen som ett problem i till exempel u-länder var ett sätt att skylla på offren. Man ville inte ta i den här frågan helt enkelt. Det andra är ju att man är ovan vid detta i Sverige. 

Inför vårt förra reportage sökte vi upp några av sjuksköterskorna för att låta dem bemöta våra uppgifter:  

”Elena”: Jag har gått på skolan. 

Reporter: Men vad jag förstår det så var du och jobbade på ett finansinstitut i, i Rumänien samtidigt.   

”Elena”: Ja, ja, det stämmer.   

Reporter: Heltid.   

”Elena”: Ehhh... Jag jobbade som chef och jag har hunnit att göra skolan.  

Reporter: Men man kan ju inte jobba heltid som chef och på ett, på ett helt annat jobb och samtidigt gå i skolan.  

”Elena”: Men det funkar. Du kan lära dig hemma också. Om du tar din examen, det funkar.     

Reporter: Men det står att du har gått dagtid – heltid i den här skolan. Men samtidigt har du varit i Sverige och jobbat eller hur?  

Det här är hönsuppfödaren, som berättade för mig på telefon att han jobbat i Sverige i elva år.

”Petru”:  Alltså jag har varit i Sverige och jobbat och sen jag gick till provningar hela tiden.   

Reporter: Ja men det står här att du har gått på dagtid, heltid.  

”Petru”: Nej, jag kan inte, det är inte helt okej.   

Nej, det är inte okej, för enligt EU:s regler krävs 4 600 timmars undervisning. Alltså motsvarande heltidsstudier, på plats i tre år. 

Reporter: Men tänk dig att du själv att du i en skola där du utbildar dig till sjuksköterska bara går och tar proven. Alltså det är ju farligt för patienterna.   

”Petru”:  Det är hundra procent farligt, jag vet.   

Reporter: Men Socialstyrelsen vet ju inte att du inte har gått där på heltid, det tror dom att du har gjort när du fick den här legitimationen. Är det rätt tycker du?  

“Petru”: Nej det är inte rätt, skulle inte va rätt.

 Reporter: Men de vet inte att du läste, var här samtidigt som du läste där?   

”Alex”: Nej, nej.  

Reporter: Nej. Det har du inte berättat?

”Alex”: Nej.   

När vi mötte “Alex” jobbade han på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 

Reporter: Men hur tycker du att det går att jobba som sjuksköterska då om du inte har hela utbildningen, hur funkar det? Hur går det för dig här, att jobba här på sjukhuset? 

“Alex”: Jo, jag tycker att det går bra.

Reporter: För jag tänker du har ju patienter...

Att det gick bra – det är hans version. Men det finns också en annan version. Vi kommer senare bli kontaktade av flera av hans kollegor.

I de dokument han lämnade till Socialstyrelsen så framgår inte att han under det sista skolåret egentligen flyttade hit, läste svenska för invandrare, SFI – och att han skaffade sig ett jobb här. 

Reporter: Men det är någonting som inte stämmer, För du, i den här dokumentation så står det att du har gått på skolan, i Rumänien, under 2011 och 2012. Men då hade ju du flyttat hit.

“Alex”: Ja. Men då går ja, då gick jag en distanskurs då. 

Reporter: Men de säger på skolan att man får inte läsa på distans. Men då har du ju inte varit där. 

“Alex”: Ja. Ja jag har varit där men som sagt jag gick bara på examen. Jag frågade dom om det är okej att jag bara kommer bara på examen, så då sa de det är inga problem. 

Reporter: Om Socialstyrelsen hade känt till det du berättar att du inte var på skolan, att du var här osv, då hade du inte fått legitimationen.   

“Alex”: Nej, jag vet det. Jag vet, jag vet.   

Socialstyrelsen börjar utreda – de IVO-anmäler, kontaktar rumänska myndigheter men går sen bet. Så de går till polisen istället. Flera av de personer vi avslöjat anmäls och det startas en förundersökning.

Arne Fors, åklagare  internationell brottslighet: Dom första förhören hölls i maj, då var det tre misstänkta som hördes. Dom var genomgående upprörda över att dom delgavs den här misstanken och att dom hördes. Och dom förnekar alla brott. 

Reporter: Vad, hur försvarar dom att dom har haft dom här inkomsterna i Sverige samtidigt som dom ska ha pluggat där?

Arne Fors: Ja, dom menar att dom har pluggat i Rumänien. Att dom har rest dit och läst och att dom har kunnat få viss dispens då, att dom inte har behövt va närvarande hela tiden och så vidare. Så att, dom vidhåller att dom har läst dom här kurserna. 

Reporter: Det står ju dagtid och heltid i dem här intygen, är det möjligt att kombinera? 

Arne Fors: Tidsmässig så...jag får det inte att gå ihop. Utredarna får det inte heller att gå ihop. Och så det är det som finns i vågskålarna. Dels uppgifterna som kommer från de misstänkta och de här personerna på skolorna i Rumänien. Sen har man då hur det ser ut med antal timmar man ska ha jobbat i Sverige och kanske även då uppgifter från arbetsgivare i Sverige, hur det ser ut. Så det är svårt att få ihop det. 

Polisutredarna har använt sig av vår metod och hittat ytterligare en misstänkt. Fyra personer utreds för ”brukande av osann urkund”. På uppdrag av åklagaren har rumänsk polis förhört företrädare för skolorna – som hävdar att personerna varit på plats – precis som det står i examensbevisen. 

Reporter: Vad tänker du om det då att du får det svaret från Rumänien att det här stämmer?

Arne Fors: Ja, jag vet ju att det pågår en granskning i Rumänien av olika skolor och det är ju förmodligen för att det har funnits problem med utbildningsväsendet och tillsynen av skolor kan jag tänka mig. Så att den rapporten blir ju väldigt intressant att se.

I månader har vi försökt få en intervju med utbildningsministern i Rumänien om just den rapport som åklagaren också vill se.

Alltså resultatet av granskningen av vårdskolorna.  

Reporter: Is it complete yet? 

Telefonare: 

Daniel Tomoni, pressekreterare, utbildningsdepartementet Rumänien: No it is not. I think that the report had some issues. But I don´t know exactly what that issue is.

Reporter: Because that would be very interesting for us as this report is a result of our investigation.

Daniel Tomoni: There is no doubt about it but we would like to give you official information on this matter.

Reporter: So when do you think it will be ready for us to read?

Daniel Tomoni: I don´t know. I don’t know.

Flera bluffande sjuksköterskor sa till oss att man inte behöver vara i skolan. Det räcker att göra examensproven.

Samtidigt som skolorna sagt tvärtom. Dom garanterar att eleverna varit på plats på heltid – till oss när vi ringer, i polisförhör och förstås i examensbevisen. 

Så lät det inte när journalisten Adriana Stere gick in på en av alla hundratals privata vårdskolor i Rumänien – med dold kamera.

Ur PRO TV:

Reporter: Hur är kraven på närvaro?

Sekreterare: Jämfört med andra skolor har vi inga stränga krav. Det är inga problem.

Reporter: Om det förekommer frånvaro?

Sekreterare: Nej. Hon behöver inte oroa sig.

Adriana Stere, journalist, PRO TV: So I went in with a very simple scenario, saying that I was the sister of a future student of theirs. That was not interested in learning that didn´t have much time to go to classes. So the question was simple – could you please have her as a student paying taxes? And hoping that she will get the diploma in three years, was that possible I asked. And the secretary said: yes. There is no problem.

Reporter: So how was your reaction when you got that answer? She didn´t even have to be at school?

Adriana Stere: From my journalistic point of view, it was just what I needed to prove that your story was in the right direction. On a personal level, I wouldn´t have my family or myself in the hands of a nurse that didn´t have their full training as a background.

Just den här skolan är en av Rumäniens billigare privatskolor – en plats kostar ungefär 8000 kronor om året, berättar hon.

Adriana Stere: It´s good business. This people charge about three thousands ley that what be about eight hundred Euros a year. Times three years. For doing nothing. It´s just good business. But you know – a very honest country no one should be allowed of doing this, right? 

Skolans förklaring i efterhand är att sekreteraren inte hade rätt att uttala sig om skolans regler.  

Inför vårt första reportage undrade vi hur man kan jobba som outbildad sjuksköterska utan att det upptäcks. Men efter sändningen fick vi flera mejl från kollegor till “Alex” på Sahlgrenska universitetssjukhuset. 

”Allt föll på plats” var en återkommande reaktion... “Vi har länge misstänkt att han inte kan vara någon riktig sjuksköterska” skrev en kollega. 

Då jobbade han på en rehabiliteringsavdelning. Men det visar sig att han inte bara har kvar sin sjuksköterskelegitimation utan vi får också ett tips om att han har fått ett nytt jobb...

Även “Elena” på Danderyds sjukhus hade fått en kollega att ana oråd. Redan ett år innan vi avslöjande henne ringde kollegan Socialstyrelsen för att kolla – hade hon verkligen legitimation?

Och – efter programmet tog kollegan det ett steg till och anmälde ”Elena” till Inspektionen för vård och omsorg, IVO

Det märks att hon inte har någon utbildning, skriver kollegan, ”då hon inte förstår orsak och verkan… och då hon rabblar vårdrelaterade ord utan att förstå innebörden av dessa”.

Reporter: Men man kan ju inte jobba heltid som chef och på ett, på ett helt annat jobb och samtidigt gå i skolan.

“Elena”: Men det funkar. 

Reporter: Det är ju..

“Elena”: Det funkar.

Men cheferna sluter upp vid “Elenas” sida. De anser att anmälan saknar grund och att hon utför sitt arbete på ett kompetent sätt.

IVO går på “Elenas” chefers ord och ärendet läggs ner.

Hon var en av de som polisanmäldes men åklagaren gick inte vidare i hennes fall. Hennes inkomst från ett finansinstitut kom från Rumänien och åklagaren har valt att enbart jämföra studietid med inkomster i Sverige.

När vi åker till Bukarest i Rumänien strax innan jul är det nästan på dagen 30 år sedan diktatorn Nicolae Ceausescu avrättades och den totalitära kommunistiska regimen föll. Men landet lider fortfarande av fattigdom och korruption. Och just inom utbildningsväsendet är denna fråga särskilt het. 

Vi har två mål med resan – att få veta vad rapporten innehåller, alltså vad man hittat i den granskning som regeringen drog igång av alla vårdskolor – och – få ställa frågor om den till någon på utbildningsdepartementet. 

Det ser inte så ljust ut. 

Vi träffar journalisten Raluca Pantazi som har källor i regeringen och som själv under en längre tid försökt att få ut rapporten.

Raluca Pantazi, journalist, edupedu.ro: Your revelation was a big news for us as country and for me because I am a journalist on education.

Reporter: So you covered the story when it was revealed here 

Raluca: Yes i covered the story and I put questions to the three ministers of educations that have changed since you broke the news. 

Reporter: But could you show me around?

Raluca Pantazi: It was a terrific reality that you showed to us. Because – if that happend in Sweden, that could happen in any country and in Romania. And now we have over 40 000 youth studying in this nursery collages, private collages in Romania.

So the number of students in this private nursery´scollegs  is very high. And the fraud that you have revealed past to make this problem a security issue.

Reporter: So have you heard about this issue but in other educations, other schools? Then just nursing that we revealed?

Raluca Pantazi: Oh, if diplomas... yes!

Reporter: Fake diplomas? Fake diplomas. Yes. it´s a big issue here in Romania. Even now we have a scandal, now this day antimafia prosecuters just went on Spiru haret University one of the biggest private universitys in Romania. For fraud, and fake diplomas. Not in nursery, not in medicine, in all other areas.  

Ur Rumänsk Pro Tv: 

Med kött, vin, klockor och såklart pengar ska elever ha mutat sig till betyg, forskningsresultat och examensbevis. Rektorn, universitetsanställda, ett 15-tal lärare och ett 30-tal elever är misstänkta för brott.

Det handlar om en omfattande organiserad brottslighet som ska ha pågått i flera år.

Reporter: And this is todays news?

Raluca Pantazi: Yes, this is todays news. Yes i think its a problem that we can find in any sector.

Reporter: So what do you think about that?

Raluca Pantazi: Its one of the main problems of the Romania. Thats why we have this corruption, thats why we have results very poor on education because we can fraud everything. 

Vi vill veta hur regeringen agerat när det gäller vårdskolorna, men det har varit tyst från departementets sida och ministern har inte ställt upp på någon offentlig intervju. 

Raluca Pantazi: One year after we have no report made public, no news from the minister governmental sources told that...the current minister rejected the current version of the report made by the control body.

Reporter: Do you think this report will be public one day?

Raluca Pantazi: I hope this report will be public because it´s a national security matter. We have to see it, the prosecutors has to see what the port contains and to fix the problems, close those colleges that make fake nurses. 

Eftersom Raluca Pantazi har källor i regeringen ber vi henne ringa departementet – för att försöka få någon att ställa upp och svara på frågor om rapporten. 

Det har hunnit bli kväll och vi har fått ett positivt besked. 

Vi ska få ställa frågor om rapporten. 

Utbildningsministern själv, Monica Anisie, har på kort varsel – nu ikväll – beslutat sig för att ställa upp på en intervju med oss. Men på hennes villkor. 

Vi får filma utbildningsministern här innan intervjun, men hon har sagt nej till kamera när vi ställer frågor om själva rapporten. Vi får ingen tydlig förklaring till varför hon inte vill visa sitt ansikte just under intervjun. 

Reporter: But is this the report? 

Monica Anisie utbildningsminister: No. 

Reporter: No

Reporter: Nice to meet you. Karin Mattisson.

Person vid bordet: Nice to meet you.

Monica Anisie, utbildningsminister: Den nya regeringen som jag tillhör stödjer inte korruption under någon form. 

Rapporten som utfördes av kontrollorganet godkändes inte av den förra ledningen för utbildningsdepartementet. Jag kan inte ta ansvar för den rapporten. Då satt jag inte i departementet.

Raluca Pantazi: Vad betyder ”inte godkänd”?

Ministern: Den måste godkännas av ministern.

Raluca Pantazi: Kan inte du göra det?

Monica Anisie: Eftersom den gjordes när jag inte jobbade på utbildningsdepartementet kan jag inte godkänna den.

Raluca Pantazi: Reporter: Har du noterat några oegentligheter i den?

Monica Anisie: Efter vad jag har sett, innehåller rapporten inga som helst åtgärder som utbildningsdepartementet borde vidta.

Reporter: Yes. How did you react when you saw our documentary about the nursing schools here, how did you react?

Monica Anisie:  När man kommer att fastslå att något olagligt har ägt rum – blir reaktionen enkel. Rapporten kommer att skickas vidare till berörda juridiska organ för granskning.

Raluca Pantazi: Thank you. 

Reporter: Is she....ska hon gå nu? Is she coming back or?

Raluca: No.

Reporter: Okej, okej. 

Eftersom ministern inte godkänner rapporten är den nu tillbaka hos kontrollorganet som utför granskningen. Och ordföranden har samma krav att inte bli filmad.

Dan Tremen, ordförande utbildningsdepartementets kontrollorgan: Vi kan inte offentliggöra den för såsom fru minister sa så har den inte godkänts. Vi kommer att återuppta kontrollerna

Reporter: Blev du överraskad när du såg vår granskning?

Dan Tremen: Nej.

Reporter: No? Why?

Raluca Pantazi: Hur kommer det sig?

Dan Tremen: Därför att det har funnits fall där diplom

har utfärdats på ett olagligt sätt.

Reporter: We found five scoolshere in Romaniathat has ben “educated” fake nrses, so how come yu dnt find anying

Raluca Pantazi: (översätter) 

Dan Termen: Vi hittade också saker. Vi kopplade in juridiska organ för en skola.

Raluca Pantazi: Vilken då?

Dan Tremen: Det kan jag inte säga.

Raluca: Baseras den nya utredningen på den befintliga rapporten– eller påbörjar ni en ny rapport från noll?

Dan Tremen: Vi börjar om från början.

Raluca Pantazi: (översätter) Vi börjar om allt från noll.

Reporter: Nu igen?

Så rapporten som vi under längre tid fått höra ska vara klar – är ratad av ministern. 

Den dög inte.

Dom är tillbaka på ruta ett – med flera hundra vårdskolor att granska. 

Raluca Pantazi: Honestly, one year ago when the report was launched, I didn´t expect anything to be found by the control body. And I don´t expect to see a report full of real things. 

Reporter: Why?

Raluca Pantazi: Because all the origin, all the colleges, perhaps not all, but most of them are run by the same people involved in political, in business, and in everywhere. 

Men på ett område har reglerna nu skärpts – kontrollen av att eleven verkligen är närvarande på praktikplatsen.   

Mircea Timofte är ordförande för sjuksköterskeorganisationen som utfärdar legitimationer i Rumänien – det Socialstyrelsen gör i Sverige. 

Mircea Timofte, chef föreningen för sjuksköterskor: Enligt min mening är den eftergymnasiala medicinska utbildningen i Rumänien en katastrof.

Mircea Timofte ger flera exempel på varför han är kritisk.  

Mircea Timofte: Vill ni att jag ska jag visa er ett prov skrivet av en elev med höga avgångsbetyg? Som fick en anställning. Ni får bedöma vad han alls kan tänkas klara av. Han var analfabet, men har höga avgångsbetyg. 

Reporter: Hur vanligt är det med elever som aldrig närvarar och som får diplom ändå?

Mircea Timofte: Jag vet inte hur ofta de går på lektionerna. Men jag vet att frånvaron är stor när de ska göra praktik på sjukhus.

Han berättar att när ett sjukhus skulle anställa 30 sjuksköterskor var det många som sökte och testades med kunskapsprov. Men det gick inte så bra.   

Mircea Timofte: 300 kandidater anmälde sig. Alla 30 tjänster tillsattes inte. Endast en del av tjänsterna tillsattes. Så pass dålig är nivån. Inte ens tio procent klarade provet. De är fuskare med osunda värderingar. Jag ber skolan om ett intyg på att respektive student har gått utbildningen, underskrivet av rektorn. Med underskrift. Det kräver jag. Jag vill ha bekräftat att hen gick utbildningen, inte att hen fått diplom.

Till skillnad från Socialstyrelsen så litar han alltså inte på examensbevis från vårdskolorna. Det gör inte heller Bo Rothstein. Så hur ska arbetsgivare i Sverige göra för att genomskåda en bluff?

Bo Rothstein: Ja, alltså det finns väl många sätt att lista ut om folk kan det man ska. Man kan ställa lite frågor. Man gör ju rätt så omfattande sådana här test med folk som kommer utanför EU. Och man är inte tvingad att göra detta med folk som har examina från EU men det är inget som hindrar att man gör det. Sjukvårdsvårdshuvudmännen har ju en intresseorganisation Sveriges kommuner och landsting, och de kunde ju till exempel lyfta den här frågan. Och de kunde ju utarbeta någon form av manual.... så här bör ni göra när det finns risk att den här personen kommer från eller har sin utbildning från ett land där vi vet det förekommer oegentligheter.

Reporter: En form av kunskapstest?

Bo Rothstein: Naturligtvis! Ja, alltså man kan till exempel be dem göra en provföreläsning om nåt ämne som man ger dem som de bör kunna. Kan de det så kan det det. Kan de inte så kan de det inte. Vi anställer ju ingen här, även om de har examina från de allra finaste universitet i världen utan att den här personen Ett: blir ordentligt intervjuad och Två: ger en provföreläsning. Men här är det ju mycket enklare här är det ingen som kommer att blödas samman och sönder om vi anställer fel person. I sjukvården är detta lite allvarligare. 

Reporter: Inom EU finns det ju flera länder som är belastade av just korruption och där man vet att utbildningssystemet är en del av det – ska man ens anställa sjuksköterskor och medicinsk personal därifrån?

Bo Rothstein: Alltså man ska ju inte straffa en hel grupp för vad kanske en minoritet sysslar med. Kollektiv bestraffning är ju ingenting som vi ska syssla med. Utan då är det mycket bättre att införa system där man tror jag på tämligen enkla vägar kan kontrollera att man faktiskt har kompetens för det jobb man söker.

Reporter: Jag tänker så här att de enskilda arbetsgivarna ute på sjukhusen det är en sak att de ska kontrollera att den de anställer har rätt papper och legitimationer och så...

Bo Rothstein: Nej, de ska kontrollera att de faktiskt har de kunskaper som behövs. Papper och legitimation är en indikation på att man har de kunskaper som behövs. Men det är inget bevis eftersom de kan vara förfalskade och problematiska på nåt annat sätt. 

Agneta Jöhnk är högsta chef för arbetsgivarfrågor på den organisation i Sverige som anställer landets sjuksköterskor. Både i kommuner och regioner.

Agneta Jöhnk: När vi frågar om man har legitimation till Socialstyrelsen och de säger ja, den är äkta eller de har det. Vi frågar IVO om det finns något på de här personerna. Vi tar referenser om det går att ta referenser då måste vi i grunden lita på.

Reporter: Om man ska lita på, om arbetsgivaren måste lita på dokumenten, sa du, vad menar du med det då, för hur ska man kunna göra det? När allt faktiskt ser ut som det har gått rätt till? 

Agneta Jöhnk: Vi har ett yrkeskvalifikationsdirektiv i EU som säger att man ska kunna gå från olika länder med sin legitimation och få en ny legitimation i ett annat land. Då handlar det ju om att alla de här länderna har ju tagit i hand på att vi vill ha en, vi vill ha en rörlighet och man ska kunna byta länder.

Reporter: Vad är det som hindrar arbetsgivaren att göra ett kunskapstest på personen för att försäkra sig om att den här kommer inte att skada några patienter? 

Agneta Jöhnk: Jag tror i och för sig inte att det hindrar men ska vi göra det så är det, ni ska ju veta att vi har ju ungefär 100 000 sjuksköterskor i vår org...vårdorganisationer idag och vi rekryterar rätt många varje år och ska alla göra kliniska tester så tror jag det blir svårt.

Reporter: Så jag menar det enda sättet när det handlar om patienter som faktiskt på liv och död ska möta den här personen – är väl att testa – kan de sitt jobb? 

Agneta Jöhnk: Ja, och det är ju, det handlar om patientsäkerheten. Naturligtvis. Nu och är det så att de här personerna har fått ett jobb på falska grunder så kommer det att, tror jag, synas rätt snart.  Sen måste vi ha system OM vi nu råkar, vilket vi ju har gjort, rekrytera såna här personer, då måste vi ha system för att upptäcka det.  

Reporter: Och då tänker jag upptäcka det INNAN man kommer man kommer in i ....det vill ju jag då om jag är patient. 

Agneta Jöhnk: Ja, ja, jag förstår det. Och det kan jag verkligen respektera men det här är personer som verkligen har gått in för att bluffa och fuska och då, då är våra system inte uppbyggda på att alla bluffar och fuskar. 

I vår förra granskning hittade vi falska sjuksköterskor från olika länder. Fem av dem hade examen från Rumänien, kopplade till fem olika skolor.

Så vad har hänt sedan dess? Socialstyrelsen kom ingen vart, IVO har avslutat samtliga ärenden.

Och – åklagaren har under utredningen konstaterat att det misstänkta brottet inte var grovt utan av normalgraden och därmed har preskriptionstiden gått ut. Så nu har förundersökningen mot de misstänka lagts ner. 

Och det visar sig att alla har kvar sina svenska sjuksköterskelegitimationer.

Ja alla, förutom “Petru” hönsuppfödaren.

Strax efter intervjun – där han själv sagt att det inte var rätt att han fått legitimationen – ringde han upp oss: 

Reporter: Hejsan hej.   

”Petru”:  Karin jag vill säga att jag ringde till Socialstyrelsen. Ja jag vill säga till dom att de kan hämta licensen för jag har inte varit hundra procent i skolan.  

Reporter: Så du vill helt enkelt bli av med din svenska sjuksköterskelegitimation?  

”Petru”:  Ja ja, och som jag sa till dig jag har inte jobbat och jag vill inte jobba heller.   

Reporter: Men det är bra, så då kan man räkna med att dig träffar vi inte som sjuksköterska i framtiden i alla fall.  

”Petru”:  Nej nej nej. Med det kan du vara hundra procent säker. 

Ja, någon patient lär inte träffa på honom som sjuksköterska men hur är det då med “Alex” på Sahlgrenska – som vi fick flera mail om efter vårt förra reportage.

Citat kollega 1: De sjuksköterskor som var anställda hos oss fick i uppdrag att lära upp honom till sjuksköterska. Allt från att ta ett blodtryck, EKG till att dela mediciner vilket han inte kunde. Och allt annat som ingår i en sjuksköterskas arbetsuppgifter.

Citat kollega 2: Jag och många med mig upplevde en hög bristande kunskap om sjukvård…  Vi har flaggat till ledningen att det är något som inte stämmer, efter ert avslöjande faller alla bitar på plats!

Citat kollega 3: Vi har länge misstänkt att han inte kan vara någon riktig sjuksköterska. När han började visste han inte vad paracetamol (Alvedon) var, han visste inte hur man tog blodprov. 

Citat kollega 4: Han fick sen utökade arbetsuppgifter. Många i personalen mår mycket dåligt över detta. 

Citat kollega 5: Nu har XX (PIP) arbetat ett tag som sjuksköterska och det är klart att han blivit bättre. Vem som helst som kan läsa kan dela medicin som står på en datorskärm men om man inte förstår innebörden av det man ger är man en stor risk för patientsäkerheten.

Vi har ju fått ett tips om att han har ett nytt jobb på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Och inte vilket jobb som helst. “Alex” ska ha avancerat. Kan det vara möjligt?

En i vårt team går in på sjukhuset.

Reporter: Du får man ta med blommor hit?

“Alex”: Eh, jag ska fråga någon här... men ah, jag tror inte..

Reporter: Det är inga problem?

“Alex”: Nej inga problem.

Ja, det är “Alex”. På neurokirurgen. Här vårdas patienter bland annat efter hjärnoperationer. 

Vi vet att flera kollegor reagerat starkt – även här på hans nya arbetsplats.  

Men ledningen tar honom i försvar får vi höra från flera personer – och att det uppfattas som känsligt att ifrågasätta hans placering på avdelningen. 

Vi har hört att det framförts kritik i mail så vi begär att få se det som rör “Alex” – men får inte ut det. 

Det är först när vi påtalar att vi faktiskt vet att det finns mail från den medicinskt ansvarige läkaren som ifrågasätter “Alex” lämplighet – som svaret kommer – att det hittats i personalchefens papperskorg. 

Läkaren har också ställt en rad frågor om “Alex” anställning men beskedet från personalchefen är kort: 

Han jobbar på samma premisser som alla andra. 

Sahlgrenskas förklaring är att mejl gallras och att det är olyckligt att det inte hittades vid en första sökning. 

Ledningen kände väl till vem de tog in på Neurokirurgen.

Men varför fick han behålla jobbet på Sahlgrenska och – dessutom – en mer avancerad tjänst?

Den som ska svara på våra frågor om Alex är Per Albertsson, han sitter i sjukhusets ledningsgrupp. 

Reporter: Jag tänkte bara börja med att spela upp, det är väldigt, väldigt kort från mitt möte med “Alex” i parken, från reportaget. När han säger så här: 

Klipp:

Om Socialstyrelsen hade känt till det du berättar nu att du inte va på skolan, att du va här och så då hade du ju inte fått legitimationen! “Alex”: Nej, jag vet, jag vet, jag vet. 

Reporter: Du hörde vad han sa?

Per Albertsson, läkare, områdeschef Sahlgrenska: Jag hörde vad han sa.

Reporter: Vad tänker du när du hör honom säga det?

Per Albertsson: Alltså jag, första gången jag hörde detta tänkte jag att det här kan inte stämma. Det kan inte vara sant att vi har en sjuksköterska som inte har utbildning så att – jag blev förstås upprörd när jag såg programmet första gången. Sen har vi haft kontakt med Alex förstås och han säger att det här beror på språklig förbistring, att han inte förstod alla frågor, han talar i allmänna ordalag om att vara en icke-legitimerad sjuksköterska som jobbar.

Reporter: Han...jag pratade ju honom nästan 40 minuter i parken och det var väldigt tydligt att vi pratade om honom. Jag fick inte alls uppfattningen att han inte förstod mina frågor.

Per Albertsson: Nej, men så var det uppenbarligen att han förstod inte frågorna för han var på lektionerna. Vi har gjort en ordentlig efterforskning och tagit reda på vad som egentligen hände.

Efter vårt avslöjande gjorde Sahlgrenska en utredning om “Alex”. Man ringde skolan och två sjukhus där han då påstod att han gjort praktik för sju år sedan. I utredningen framgår att “Alex” förvarnat handledarna om samtalet. Han får goda vitsord.

Men nu har skolan ändrat sig: han hade frånvaro men det hävdar dom att han tog igen under våren 2012, på plats i Rumänien.

Alltså då han samtidigt var i Sverige – och läste SFI på ABF. 

Reporter: Men litar du ni på – jag tänker ni säger att ni ringer till Rumänien och till den här skolan och får veta att han har gått där – det gjorde ju jag också – fick veta att han har gått där.

Per Albertsson: Vi ringer till skolan och vi ringer till två sjukhus där han gjort sin praktik. 

Reporter: Men räcker det för er?

Per Albertsson: Ja.

Reporter: När han samtidigt säger, att han var inte där?

Per Albertsson: Ja, han har svensk legitimation. När han samtidigt säger att han missförstod dina frågor. Att han säger till oss att han varit där. Och vi har ingen anledning att misstro honom då.  

Reporter: Men samtidigt som detta hände så finns det ju också intyg på att han har läst heltid på SFI – hur hänger det ihop tänker du?

Per Albertsson: Det vet jag inte. Jag kan inte svara på det.

Reporter: Men man kan ju inte vara på två ställen samtidigt.

Per Albertsson: Nej.

Reporter: Man kan ju inte va där och här samtidigt.

Per Albertsson: Nej. Men SFI vad jag vet att vi fått bekräftat att han gått en läs på Hermods och fått svenska godkänt. Där vi har kommit fram till att det han säger stämmer, med vår tidslinje som vi har. Och det du berättar för mig det är helt nya uppgifter. 

Reporter: Vad är det som är nya uppgifter för dig?

Per Albertsson: Att han varit i Sverige under så lång tid under våren 2012. Vi måste ju förstås ta reda på vad som hände den där våren. Och sen får vi avvakta den här utredningen som pågår nu, en polisutredning.

Reporter: Jag tänker att när han började här på Sahlgrenska så var det ju flera kollegor som slog larm om att han va inkompetent. Att han inte alls kunde va sjuksköterska, att han inte kunde ens ta ett blodtryck. Flera av de har hört av sig till oss efteråt och bekräftat detta.

Per Albertsson: Det var så här att när han började jobba här det var 2016, då var det fyra år sedan han gjorde sin praktik senast. Så att han var oerfaren och han inte hade inte jobbat som sjuksköterska tidigare. Och därför fick han en provanställning först. Och under denna tid så märkte vi att han inte va fullt kompetent att jobba som sjuksköterska och då bestämde vi att han skulle jobba som undersköterska under fyra månader. Under handledning och med hjälp av instruktörer och vi gör flera tester och bedömer då att han är kompetent att jobba som sjuksköterska. 

Reporter: Hans kollegor menar ju att de har täckt upp för honom och menar att han inte skulle jobba ensam. De har lärt upp honom lite från grunden i princip för att han skulle klara det här sjuksköterskejobbet.

Per Albertsson: Det är inget som jag har hört och inget som hans närmsta chefer har hört heller.

Reporter: Men varför får han jobba kvar här?

Per Albertsson: För att han är legitimerad sjuksköterska. Och klarar av sitt arbete. 

Reporter: Nu har ju han blivit omplacerad eller fått en ny anställning eller hur skulle du definiera det?

Per Albertsson: Han har kvar sin anställning men han har en ny arbetsplats. Och där har han varit i två månader och hela tiden bara jobbat under handledning. Inte jobbat självständigt någonting.  

Reporter: Det finns ju de som också nu som tycker han är oerfaren och inte kompetent nog? Hur reagerar ni på det?

Per Albertsson: Han är oerfaren.

Reporter: Efter tre år som sjuksköterska här, på rehab?

Per Albertsson: Jo, men det är en helt ny avdelning som han kommer till, en ny patientgrupp egentligen, som han kommer till. 

Reporter: Men nu jag pratar ju de om hans erfarenhet och kompetens som sjuksköterska, över lag.

Per Albertsson: Det är återigen ingenting som man har nämnt till sina chefer och inget som man har nämnt till handledaren. Det är ingenting som har nått oss på något sätt. 

Reporter: Du känner inte till att det finns sån information?

Per Albertsson: Nej, det jag känner jag inte till. 

Reporter: Men litar du på att han har en fullgod utbildning från Rumänien?

Per Albertsson: Jag kan inte göra något annat – han har alla papper i ordning, han har svensk legitimation. 

Reporter: Tycker inte du det låter lite naivt när man vet att det förekommer hög alltså korruption i de här länderna? Som Rumänien framför allt.

Per Albertsson: Inte när vi har fått klarhet i hur går till. Vi har som jag sa, vi har gjort en noggrann utredning och vi har därför inte funnit några som helst skäl till att han inte ska arbeta som sjuksköterska och vi har inga avvikelser och vi har inga tillbud när det gäller hans handhavande av patienter.

En dryg vecka efter den här intervjun säger “Alex” plötsligt upp sig på egen begäran och med omedelbar verkan. 

Att alla papprena är i ordning och att lita på dokumenten – det har vi visat inte är någon garanti mot bluffsjuksköterskor. 

Och om man tittar noga så finns kanske varningssignalerna där – framför ögonen.

För när vi nu återigen går igenom “Alex” CV – som han sökte jobb på hos Sahlgrenska så hittar vi ett par uppgifter till som inte stämmer. Praktikplatsen han uppger i sitt CV är en helt annan än de två han nu i Sahlgrenskas utredning påstår att han gjort praktik på. 

Och han nämner inte att han läste SFI i Sverige redan 2011-2012, alltså hans sista utbildningsår i Rumänien.

“Alex” förklaring är att han praktiserat på flera olika sjukhus.

Och Sahlgrenska menar att man kontrollerat “Alex” så långt det var rimligt.

Bo Rothstein: Jag tycker det är mycket märkligt att man inte statuerar exempel här. Det sänder ju ut en väldigt konstig signal till de som är beredda syssla med den här typen av oegentligheter. Att man kan komma undan med det. Det är väldigt svårt för mig att förstå. Även om personen skulle faktiskt, genom att ha varit på det här jobbet länge, nu lyckats få kompetens så är det ju inte så här det ska gå till och det kan ju leda till att många andra försöker komma in den här snyltvägen.  

I Rumänien brottas man med korruption – liksom i flera andra länder inom EU – där lider samhällen av bristen på tillit. Där tar man inte för givet att det som står svart på vitt stämmer.

I Sverige säger man: “Vi måste kunna lita på dokument” och de “handslag” man tagit inom EU.

Kanske är det därför – drygt ett år efter vårt avslöjande – som myndigheterna fortfarande står handfallna. 

Skylt:

“Alex” har fått möjlighet att kommentera uppgifterna om honom i reportaget. Han skriver att han inte blivit informerad om klagomål från kollegor på neurokirurgen och poängterar att han inte orsakat någon vårdskada. 

Han har nyligen fått en ny tjänst som sjuksköterska, inom hemtjänsten.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer