Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Hör adopterade Maria Diemar – hon skrev till Adoptionscentrums dåvarande ordförande Ulf Kristersson om larmet kring Chileadoptionerna. Foto: TT/SVT

Ulf Kristersson vägrar svara på frågor – var ansvarig när larm om stulna barn avfärdades

Uppdaterad
Publicerad
UPPDRAG GRANSKNING ·

Barn uppges ha tagits från sina mammor, mot deras vilja, och skickats till Sverige. I dag tas fallen med de chilenska adoptionerna upp politiskt. Ulf Kristersson, Moderaternas partiledare, var själv ordförande för den organisation som genomförde de flesta av adoptionerna – när de avfärdade tidiga larm om oegentligheter. Men när Uppdrag granskning ställer frågor om hans eget ansvar vägrar Ulf Kristersson att svara.

Under torsdagen väntas riksdagen rösta om att ge regeringen i uppdrag att utreda hur svenska myndigheter och adoptionsorganisationer hanterat internationella adoptioner till Sverige från 1900-talets mitt fram till i dag.

En av de politiker som uttalat sig i frågan är Moderaternas partiledare Ulf Kristersson. Efter en granskning av Dagens Nyheter har han sagt att han vill se en vitbok över adoptionerna, som går till botten med alla misstankar.

LÄS OCKSÅ: Detta har hänt: De adopterade barnen från Chile

Imorgon, fredag, publicerar Uppdrag granskning en serie i fyra delar om adoptionerna från Chile och vad som hände när de första larmen om stulna barn kom – i början av 2000-talet.

Under den tiden var Ulf Kristersson själv ordförande för Adoptionscentrum, den organisation som under 70- och 80-talen förmedlade närmare 2000 adoptioner från Chile. 

En central fråga, som ännu inte besvarats, är vilken roll han själv spelade när larmen kom.

Uppsats med vittnesmål

Det var 2003 som den chilenska journaliststudenten Ana Maria Olivares publicerade en uppsats där hon intervjuat mödrar i Chile som vittnade om att deras barn försvunnit under diktaturen på 1970- och 80-talen.

I uppsatsen beskrevs ett nätverk av personer som tagit barn från deras mödrar för att sedan föra ut dem från Chile – och den svenska organisationen Adoptionscentrum spelade då en viktig roll.

Svenska Maria Diemar, som själv är adopterad från Chile och satt i Adoptionscentrums styrelse, tog del av uppsatsen – där även hennes egen adoption togs upp som en adoption som inte hade gått rätt till.

Avfärdade uppgifterna

Hon kontaktade då organisationens dåvarande ordförande, Ulf Kristersson.

– De gjorde en utredning på AC där de tittade hur de har jobbat. Jag fick ta del av det här PM:et om vad de kom fram till efter att ha läst hennes uppsats och tittat på deras verksamhet och det var att allting hon sa inte stämde, säger Maria Diemar.

Ana Maria Olivares allvarliga uppgifter om oegentligheter avfärdas av organisationen. 

I PM:et står det bland annat:

“De hade ingen uppsökande verksamhet. Dessa socialarbetare försökte alltid i första hand se om det var möjligt för mamman att behålla barnet.”

“Även arbetet i barnavårdsdomstolen i Concepcion´ (som är den som mest ifrågasatts i Oliveros uppsats) har varit föremål för utredning av myndigheterna./.../Man fann allt i sin ordning.”

Svarar inte på frågor

I dag pågår en brottsutredning i Chile som utreder brott mot mänskligheten. Den omfattar totalt tusentals adoptioner internationellt, där över 600 fall rör adoptioner till Sverige. 

Flera barn har återförenats med sina biologiska föräldrar, de berättar att de hela tiden trott att deras barn varit döda eller försvunna. Men när Uppdrag granskning skickar frågor till Ulf Kristerssons (M) pressekreterare Siri Stejjer svarar hon att det inte blir någon intervju.

– Det är jag som har fattat det här beslutet, säger hon.

Men har Ulf Kristersson fått ta del av frågorna som vi skickade över, de detaljerade?

– Det tänker jag inte kommentera.

Adoptionscentrum skriver till Uppdrag granskning att det aldrig framkommit något som tyder på att det förekommit brottslig verksamhet under deras år i Chile. De skriver också att om den chilenska utredningen kommer fram till att deras medarbetare ”agerat olämpligt eller olagligt utifrån den tidens lagar och regler, får vi ta ställning till det då”. 

“De stulna barnen” publiceras fredag 11 juni på SVT Play. 

• Du var ordförande för Adoptionscentrum 2003 när det kom uppgifter om oegentligheter kring adoptionerna från Chile på 70- och 80-talet – på vilket sätt utredde ni uppgifterna då? 

• I programmet riktas det kritik mot att Adoptionscentrum kunde gjort betydligt mer för att utreda och vara transparenta angående kritiken och oron gällande adoptioner från Chile, redan 2004. Utifrån vad vi vet i dag – anser du fortfarande att Adoptionscentrum gjorde tillräckligt? 

• Vilka talade ni med, som jobbat med Chile på den här tiden? 

• Talade ni med några av de mödrar som nämns i utredningen, för att skapa er en egen bild?

• Hade ni kontakt med Ana Maria Olivares som skrivit rapporten? 

• I er utredning kommer ni bland annat fram till att Adoptionscentrum inte ägnade sig åt uppsökande verksamhet. Vad byggde ni den informationen på för källor? 

• Vid tiden som ordförande för Adoptionscentrum argumenterade du för att Sverige också måste kunna hämta barn från länder som är drabbade av inre oroligheter och korruption samt länder som saknar lagstiftning kring internationella adoptioner. Är detta din hållning också i dag? 

• När du slutade som ordförande sa du att ”det finns frågor som den kommande styrelsen måste ta tag i, frågor som handlar om vår organisation och vårt förhållningssätt”. Vad menade du med det? 

• 2003 kom det en statlig utredning, ”Adoption till vilket pris”, som ville ha mer krav och kontroller. Du uttryckte en stark oro för att detta skulle kunna innebära att antalet barn som kunde adopteras skulle minska drastiskt om samtliga förslag gick igenom. Hur ser du på detta i dag? 

• Du var också kritisk till att Adoptionsorganisationer inte skulle få syssla med bistånd? Kan du i dag se några problem med att Adoptionscentrum också sysslade med bistånd? 

• Du var den som kanske fick de allra tidigaste varningssignalerna till dig – vad är den stora skillnaden nu – varför kräver du en vitbok nu 17 år senare? 

• Varför tror du att det har dröjt så länge innan den här frågan har prioriterats politiskt i Sverige?  

• Vad behöver göras nu, enligt dig?

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Chileadoptioner

Mer i ämnet