Yttrandefrihetsexperten: Dessa rättigheter har du som anställd

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Anställdas kritik av felaktigheter på arbetsplatsen bygger förtroende – om felen korrigeras. Det menar yttrandefrihetsexperten Nils Funcke. Det här gäller för dig som vill larma om missförhållanden på din arbetsplats.

Att som offentliganställd gå till medier med uppgifter om missförhållanden om sin arbetsplats är en grundlagsskyddad rättighet genom den så kallade meddelarfriheten.

Offentliganställda är extra skyddade i lagen och ska kunna göra det utan att straffas av arbetsgivaren. Privatanställda har mindre skydd och arbetsgivarna större rätt att motagera. 

“Tillit och förtroende”

En myndighet får inte ha synpunkter på vad anställda pratar med andra människor om – så länge det inte röjer tystnadsplikt eller andra bestämmelser som en anställd kan ha. 

– Det är ju inte bara för att ettriga reportrar ska kunna göra scoop och få en stor byline, utan i första hand så finns ju det här till för att vi ska få, eller bygga upp en tillit och förtroende för myndigheternas verksamhet, säger Nils Funcke, en av landets ledande experter på yttrandefrihet.

Gör man det genom att kritisera då? 

– Det är klart att man gör. Om man kritiserar och det uppdagas felaktigheter och myndigheterna sedan korrigerar sig, så bygger ju det förtroende.

Regiondokument: ”Ej uttala sig negativt”

Uppdrag granskning har träffat flera anställa som på olika sätt har larmat om missförhållanden eller riktat kritik mot sin arbetsplats. En av dem är Ingrid Leirnes, som blev utskälld och omplacerad till en ny arbetsplats inom Region Västerbotten – efter att ha larmat om smittorisker för covid-19.  

Dokument visar att det tidigare har funnits en uppmaning till anställda inom regionen att ”ej uttala sig negativt” om arbetsgivaren och att ”vara lojal”. Ett dokument som i dag har tagits bort och som hälso- och sjukvårdsdirektören Brita Winsa säger inte är någonting som regionen står för.

– Jag vet inte hur många hundratals sådan här medie- och policydokument och informationspolicys som jag har läst. Det är väl en handfull som på korrekt sätt redogör för de rättigheter och de skyldigheter som de anställda har, säger Nils Funcke.

Varför är det så tror du?

– Det har nog flera orsaker. En kan mycket väl vara att många verksamheter i dag, även om de är skattefinansierade, så är de konkurrensutsatta. Ska man få statliga bidrag till en skola vill det till att man får elever, och för att få elever är det viktigt att det finns en positiv bild av verksamheten utåt i samhället.

Missa inte Uppdrag granskning

De kallas visselblåsare – människor som larmar om missförhållanden på sina arbetsplatser eller kritiserar sina chefer öppet. Men den som vågar höja rösten riskerar att få betala ett högt pris. Vad är egentligen tillåtet att säga?

Reportaget ”Håll käften och lyd” publiceras onsdag 3 mars klockan 12 på SVT Play.

FAKTA: MEDDELARFRIHET

Från Åklagarmyndigheten:

“Meddelarfrihet innebär att alla anställda inom offentlig verksamhet, utan risk för påföljder, kan lämna uppgifter till massmedier för publicering. Detta gäller i viss utsträckning även sekretessbelagda uppgifter. Undantag från meddelarfriheten gäller vissa allvarliga brott mot till exempel rikets säkerhet. Meddelarfriheten innebär dessutom att det är förbjudet att försöka efterforska källor.”

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.