Hjärta och hjärna jobbar hårt i värmen

Uppdaterad
Publicerad

Svettig i den tropiska värmen? I så fall är allt som det ska. Kroppens fem miljoner svettkörtlar jobbar för högtryck med att ge kroppen svalka.

Det är när svettproduktionen slutar att fungera som läget kan bli kritiskt.

Varje het sommar skördar sin beskärda del av dödsoffer i värmeslag, framför allt i Asien och USA men även runt Medelhavet – och i Sverige när dygnsmedeltemperaturen håller sig över 20-strecket under en tid. Gamla personer med allmänt nedsatt fysisk motståndskraft har särskilt svårt att klara påfrestningarna.

Värmeslag kallas ibland för solsting, egentligen felaktigt eftersom man inte behöver vistas i direkt solsken för att råka illa ut. Det kan uppstå när kroppstemperaturen blir extremt hög, över 41 grader, utan att organismen klarar av att kompensera – till exempel när kraftig solbränna har förstört svettkörtlarna, eller när luften är så fuktig att svett inte avdunstar.

Kraftigt alkoholrus och vissa mediciner kan ha samma effekt i kombination med värmen.

Illamående första tecknet

Illamående brukar vara det första tecknet på att man påverkas av hög temperatur i omgivningen. Andra symtom är huvudvärk, yrsel, synstörningar, trötthet, kramper och medvetslöshet. Påfrestningarna på hjärta och blodkärl kan så småningom leda till cirkulationssvikt.

Hjärnödem kan också uppstå om den drabbade inte snabbt får vård. Varför är oklart. Troligen skadas den så kallade blod-hjärnbarriären då kroppens byggstenar, proteinerna, får svårt att hålla formen i den höga värmen. Ämnen från blodet kan då komma in i hjärnan, med ödesdigra konsekvenser som följd.

Hög kroppstemperatur direkt dödlig

Högre kroppstemperatur än 43 grader anses vara direkt dödlig. Riskerna kan minimeras med hjälp av enkla knep. Det är viktigt att – om möjligt – vänja sig långsamt vid värme och hög luftfuktighet, i synnerhet om man utsätter sig för fysisk ansträngning. Efter en till två veckor i tropisk värme brukar kroppen ha anpassat sig.

Se till att få minst tre till fem liter salthaltig vätska per dygn, välj lätta och luftiga kläder och ge kroppen svalka. Kyla under 15 grader rekommenderas däremot inte vid annalkande värmeslag. Kylan får blodkärlen att dra sig samman varpå värmen åter kapslas in i kroppen.

TT

Särskilt utsatta grupper

• Äldre, svaga människor med vätskebrist.

• Överviktiga.

• Personer med hjärt- eller lungsjukdomar.

• Spädbarn och små barn.

• Gravida (i synnerhet vid vätske- eller saltbrist)

• Alkoholpåverkade.

• Personer som anstränger sig kraftigt fysiskt.

• Personer som äter vissa mediciner, som antikolinergika och betablockerare.

Källa: Allmänläkare Kai Tullin, Netdoktor/TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.