Två år efter pandemins början behandlas uppskattningsvis cirka 180 barn för långvariga symptom efter covid-19-infektion på sjukhus i storstadsregionerna, visar en rundringning som SVT Nyheter har gjort.

Nu visar nya siffror från Socialstyrelsen att uppskattningsvis totalt 30 000 personer har vårdats för postcovid inom primärvården och 5 700 patienter inom den specialiserade vården mellan oktober 2020 och oktober 2021.

Enligt Socialstyrelsens statistik har 313 barn upp till 17 år diagnostiserats med postcovid i den specialiserade vården mellan oktober 2020 och 9 februari i år.

Stor skolfrånvaro

Den stora majoriteten barn klarar sig lindrigt undan covidinfektionen och får heller inga ihållande symptom, men de som lever med postcovid har det svårare.  

– Det får stor påverkan på skolan och vi hör från föräldrarna att bemötandet därifrån kan se ganska olika ut, säger Ingrid Almén Uvnäs, barnläkare på Skånes universitetssjukhus.

Henrik Gustafsson uppskattar att dottern Inez har missat hälften av skolgången under de senaste två åren. Hon har fortfarande symptom men medicineras med betablockerare för hjärtrusningar, och det tycker de båda att hon blivit lite bättre av.

– Jag tycker det är tråkigt att ha missat så mycket för jag gillar att gå i skolan och träffa kompisar, och det är kul att lära sig, säger hon.

”Lärt oss massor”

I april förra året beskrev Socialstyrelsen kunskapsläget för hur man ska utreda och behandla barn med postcovid som svagt. Men sedan dess har flera specialistmottagningar öppnat. 

– Vi har inte kommit fram till någon förståelse för mekanismerna bakom, men vi har kommit en bra bit i att se vad för interventioner som stöttar patienterna, säger Per Ertzgaard, överläkare på rehabiliteringsmedicinska kliniken i Linköping.

Söktrycket har avtagit

Socialstyrelsen ser en minskning av nya postcovid-patienter under hösten vilket också märks på mottagningarna på Astrid Lindgrens barnsjukhus, Umeå universitetssjukhus och Barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna i Göteborg. De uppger nu att färre patienter söker eller blir remitterade till dem den senaste tiden. Men vad det beror på vet man inte.

– Man kan tänka sig olika förklaringar till det. Antingen att primärvården har blivit mer vana att ta emot patienterna eller att en stor del barn och unga över 12 år är vaccinerade, säger Olof Hertting.

– Det är för tidigt att säga om omikron påverkat då den mutationen inte varit i omlopp så länge, säger Deborah Frithiof, barnläkare i Umeå.

”Livet har blivit lite mer tråkigt” – se Inez Gustafsson berätta om hur hennes liv ändrats i videon ovan.