I Sverige genomförs ungefär 560 000 operationer under ett normalår. Under pandemiåren 2020-2021 sjönk kapaciteten med 169 000 färre genomförda operationer totalt. Redan före pandemin stod 133 000 personer i vårdkön enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Personalbrist

I nuläget är det inte antalet platser på intensivvårdsavdelningen (Iva) som är begränsade utan en stor del av personalstyrkan på sjukhusen som är sjuk i covid, vabbar eller sitter i familjekarantän. På grund av detta har till exempel Akademiska sjukhuset i Uppsala gått upp i stabsläge.

– Nästan alla sjukhus är underbemannade. Vårdbehovet är större än vad vi klarar med. Vi hade redan ett vårdberg 2019 före covid, och nu är det adderat med 169 000. Vi behöver öka bemannade operationssalar, men de som jobbar är trötta och slitna för närvarande. Kraften finns inte, säger Gunnar Enlund, biträdande registerhållare på Svenskt perioperativt register (SPOR).

Hjälpas åt

Sjukvården i Sverige är regionstyrd och även om det gått bättre för en del regioner under vissa perioder har ingen förskonats från problemen under pandemin.

– Det är olika i olika regioner men alla delar ungefär samma bild. Den senaste veckan är Kalmar, Stockholm och Jämtland-Härjedalen de regioner som har det mest besvärligt, säger han.

Akuta operationer samt tumörer och cancersjuka prioriteras högst. Samtidigt gör varje avdelningen inom en region prioriteringar i sina egna väntelistor. Enligt Gunnar Enlund löser detta inte det generella problemet.

– Vi behöver hjälpas åt. Läkarförbundet hade en idé om en nationell operationsväntelista men jag tror inte det skulle funka. Men precis som när Iva-patienter flögs med helikopter till andra sjukhus i andra regioner under hela pandemin, så kan vi kanske göra något liknande gällande operationer fast med tåg i stället, säger han.