Så förändrade dåden Sverige

Uppdaterad
Publicerad
Hårdare säkerhetskontroller på flygplatser och nya lagar som ger myndigheter större möjligheter att kontrollera ditt privatliv. Terrorattentaten den 11 september 2001 har fått konsekvenser för de flesta människor i Sverige.

Många minns exakt var de befann sig den 11 september. De direktsända bilderna av flygplanen som flög in i tvillingtornen på Manhattan etsade sig på näthinnan hos de allra flesta.

Skyskraporna störtade samman i ett moln av rök och aska och när dammet hade lagt sig var både experter och lekmän överens: Världen skulle aldrig bli den samma igen. Och det blev den inte heller.

Rädslan för det som kallades för ”en ansiktslös fiende” spred sig över jorden. Nya lagar som tillkom i efterdyningarna av terrorattackerna blev högst påtagliga i vår vardag och myndigheter satsade allt större summor på säkerhet. Det öppna samhället kanske blev en smula mindre öppet.

FRA-lagen
Rader av nya lagar, som skulle förhindra och försvåra nya terrorbrott blev verklighet under 2000-talets första decennium. Den som kanske vållat störst debatt på hemmaplan är FRA-lagen, som ger myndigheter möjlighet större möjligheter att lyssna av datatrafik.

Magnus Ranstorp, terrorforskare på Försvarshögskolan anser att de nya lagarna som stiftats är rättssäkra.

-Det har varit svårt att döma individer för terrorbrott, säger Ranstorp.

Den 18 december 2001 avvisades de asylsökande egyptierna Ahmed Agiza och Mohammed Alzery från Sverige på grund av misstänkta terrorkopplingar. Amerikanska CIA-agenter genomförde den uppmärksammade avvisningen. Magnus Ranstorp kallar avvisningen för en svart fläck.

-Man drogs med i den amerikanska påtryckningen. Det var ett sorgligt kapitel i Sveriges hantering av det här.

Säpo: Bra kontroll
Säpo och andra säkerhetstjänster säger sig i dag ha god förmåga att avvärja stora terrorattentat. Ensamvargar utgör däremot en växande utmaning.

-Vi måste bli bättre på att hitta gärningsmän utanför den organiserade miljön, sade Säpochefen Anders Danielsson.

Nya myndigheter
Förutom nya lagar har också myndigheterna stärkt sin samverkan för att förhindra och förebygga terrorattentat.

-Det är mest konkreta organisatoriska förändringen är Nationellt centrum för terrorhotbedömning, säger Lars Nicander, på centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier på Försvarshögskolan.

Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NTC, är en permanent arbetsgrupp inom samverkansrådet mot terrordåd, som grundades 2005.

I samverkansrådet deltar 14 myndigheter för att förhindra terrordåd. Rådet skapades på initiativ av Säkerhetspolisen och är deras arbete bygger på EU-strategier antiterrorstrategier.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

11 september - dagen som förändrade världen

Mer i ämnet