Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

2014 blev rekordvarmt i Sverige

2014 blev rekordvarmt i Sverige. Foto: TT/Montage

2014 går till historieböckerna som det varmaste året hittills i Sverige.

Rekordet från 1934 ryker all världens väg.

Även om de sista dagarna av året återstår så kan nu SMHI slå fast att 2014 blir rekordvarmt.

– Sverigemedelvärdet kommer inte att hinna sjunka så pass mycket. Det går dessutom mot lite mildare väder under de avslutande decemberdygnen, säger Sverker Hellström, klimatolog och meteorolog på SMHI.

Slår rekord från 1934

Medelårstemperaturen ser ut att bli mellan 6,85 och 6,90 grader, vilket kan jämföras med tidigare rekordet på 6,73 från 1934. Ett normalt år har landet en temperatur på ungefär 4,7 grader.

Enligt Sverker Hellström har det varit få längre perioder med långvarigt kallt väder under 2014.

– Men den väldigt varma julimånaden, speciellt i västra Norrland, kan man kanske beteckna som årets mest intressanta vädermånad. Den följdes sedan av den stora skogsbranden, som i och för sig inte orsakades av väder, men den inträffade under väldigt kraftig värme och lång torka, säger han.

Sverige följer Europa, vars årsmedeltemperatur redan i mitten av december såg ut att bli kontinentens varmaste på flera hundra år.

– Många länder i Europa kommer att få det här året som sitt varmaste, säger Sverker Hellström.

Inte överraskande

– Med tanke på klimatförändringen var det snarast en fråga om ”när”, inte ”om”, säger SVT:s meteorolog Per Stenborg

– De flesta år på topplistan över varma år har kommit på 2000-talet, tillägger han.

Vi kommer säkert att få se flera år med höga medeltemperaturer i den nära framtiden, men om årets rekord står sig en längre tid eller slås redan nästa år går inte att sia om, enligt Per Stenborg

Även för den närmaste tiden är det svårt att dra några säkra slutsatser.

– Korrelationen mellan olika månader är väldigt svag, konstaterar Per Stenborg. Det finns ett litet samband mellan till exempel januari och februari, så att en kall januari oftare följs av en kall februari än av en mild, men det är inte särskilt starkt.

Och att naturen skulle vilja kompensera för en mild höst med att skicka på oss en riktig vargavinter är en tanke som saknar meteorologiskt stöd. Vilket inte hindrar att det mycket väl kan komma rejäl kyla framöver, konstaterar SVT-meteorologen.

Fakta: Mätningar sedan 1860

Visa

 * Årsmedeltemperaturen bygger på data från 35 stationer spridda över landet. Mätningarna började 1860 men årtalen innan 1880 är något osäkrare än dem efter.

 * De sex kallaste åren var 1867 (2,1), 1871 (2,3), 1881 (2,6), 1888 (2,6), 1942 (2,8) och 1985 (2,8).

 * De sex varmaste (förutom 2014) var 1934 (6,7), 1938 (6,6), 2000 (6,5), 1990 (6,5), 1989 (6,5) och 2008 (6,4).

Källa: SMHI (TT)

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer