Elisabeth Dahlin, generalsekreterare i Rädda Barnen berättade i Gomorron Sverige om barnfattigdom. Foto: SVT

242.000 fattiga barn i Sverige

Publicerad

– Rapporten visar att barnfattigdomen fortfarande är väldigt hög i Sverige, stor skillnad beroende på var man bor i Sverige eller vilka föräldrar man har, säger Elisabeth Dahlin, Rädda Barnens generalsekreterare.

– Även om fattigdomen har minskat med 6.000 barn, så är det fortfarande 242.000 barn av två miljoner som lever i barnfattigdom enligt den statistik vi bygger på från 2010.

Vad är barnfattigdom?

– Det handlar om barn som växer upp i ekonomiskt utanförskap som innebär att de löper större risk för sämre hälsa, att bli mobbade, att bli över- eller underviktiga, att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, det är färre som går ut grundskolan och därmed också gymnasiet. Det handlar om barn som riskerar att växa upp i ett utanförskap och också förbli i det här utanförskapet.

Det här är Rädda Barnens tionde rapport och enligt  Elisabeth Dahlin menar att de senaste åren har i stort sett alla politiska partier börjat ta den här frågan på allvar.

Vad behöver göras politiskt?

– Det behövs en nationell handlingsplan. Det handlar om att föräldrarna har jobb, om bostadspolitik, om integration, det handlar om att staten kanske måste sätta en minsta gräns för vad kommunerna ska ställa upp med när det gäller barn, avgifter i skolan och det handlar också om den ekonomiska familjepolitiken.

Vilka är de mest utsatta barnen?

– Det gäller barn till ensamstående föräldrar, barn till föräldrar födda utomlands och barn till unga föräldrar som ännu inte kommit in i våra försäkringssystem.

Finns det geografiska skillnader också?

– Alldeles för stora. Både mellan kommuner, men inte minst mellan olika stadsdelar i storstadskommunerna, säger Elisabeth Dahlin.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer