En av regeringens stora skolsatsningar i höstbudgeten blir att öka det bidrag som skolor kan ansöka om för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen. Det har fram till nu kallats för Likvärdighetsbidraget och har kunnat sökas för att till exempel ha råd att anställa mer personal.

Nu ska det byta namn till Kunskapsbidraget, men namnbytet är framförallt symboliskt. Inriktningen förändras inte och skolor i socioekonomiskt svagare områden ska precis som i dag få mer pengar än andra.

Vad är syftet med att byta namn?

– Det handlar om att fokusera på just kunskaperna i svensk skola, men vi gör också en stor utökning av det här bidraget så att det helt enkelt blir mer pengar till skolan, säger Lotta Edholm (L).

Ökar mer än inflationen

Kunskapsbidraget kommer nästa år att öka från 6,65 miljarder kronor till 7,5 miljarder, en ökning på omkring 13 procent. Men en stor del av den så kallade satsningen kommer samtidigt att ätas upp av inflationen, som i augusti låg på 9 procent.

Är det inte lite missvisande att säga att ni ”satsar” 850 miljoner när inflationen är så hög?

– Det här är ju en satsning som går utöver inflationen, det är inte lätt att åstadkomma det när vi har en väldigt stor inflation. Men regeringen har valt att göra den här satsningen för att det är viktigt.

Oro för nedskärningar

Kunskapsbidraget är det största riktade bidraget till skolan som finns med i budgeten. Men även de generella statsbidragen som går till kommuner och regioner har en stor påverkan på skolornas ekonomi. Hur stora de blir 2024 kan Lotta Edholm inte svara på.

– Vi har ju också en satsning på de generella statsbidragen men det får finansministern återkomma till. Men jag tycker det är viktigt att vi har statsbidrag som faktiskt bara får användas i skolans värld, för annars är risken stor att de används till helt andra verksamheter.

Regeringens höstbudget presenteras i sin helhet den 20 september.