Höjningen av brytpunkten stoppas
Den 3 september meddelade regeringen att brytpunkten för statlig inkomstskatt inte kommer höjas under 2024 som planerat.
Statlig inkomstskatt betalas av den som tjänar över ett visst belopp. I dag ligger den gränsen på drygt 51 000 kronor i månaden. Om den automatiska uppräkningen hade skett hade gränsen justerats till 57 000 kronor. Hade brytpunkten höjts hade det i praktiken inneburit en skattesänkning för många välavlönade.
Stoppet beräknas innebära 12 miljarder extra kronor för staten. Förslaget har mött hård kritik från flera håll, bland annat från flera Moderatpolitiker. Vissa menar att förslaget inte är i linje med borgerlig politik.
Nytt jobbskatteavdrag
Regeringen föreslår även ett jobbskatteavdrag, alltså en skattereduktion för arbetsinkomst, med fokus på låga och medelhöga inkomster. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) menar att löntagare sett sina reallöner sjunka kraftigt, och att det därför är rimligt att sänka skatten. Det meddelades den 4 september på en presskonferens med finansministern och statsminister Ulf Kristersson (M).
Satsningen beräknas kosta omkring 11 miljarder kronor. Pengarna ska bland annat komma från stoppet av den automatiska uppräkningen för statlig inkomstskatt.
Sänkt skatt för pensionärer
En skattesänkning för pensionärer kom upp som förslag den 5 september. Skattesänkningen, som kostar statskassan sammanlagt 2 miljarder kronor, ska omfatta alla Sveriges pensionärer.
Även det förslaget kommer som en konsekvens av inflationen, skrev Tidöpartierna i en debattartikel i Expressen. Enligt förslaget skulle en person med en pension på 25 000 kronor i månaden få 3 400 kronor mer att röra sig med per år. Men bara hälften av de pengarna skulle komma från skattesänkningen. Den andra hälften kommer från den automatiska uppräkningen av grundavdraget, som höjs på grund av inflationen.
Satsning på elektrifiering av arbetsfordon
Under en pressträff den 6 september presenterade miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) regeringens nya klimatsatsningar för att minska utsläppen. De innefattade framför allt en elektrifiering av industri- och transportsektorn – bland annat satsar regeringen på en klimatpremie för ellastbilar.
Regeringen kommer också att satsa på laddinfrastuktur för elfordon och eldrivna abetsmaskiner, samt återställning av våtmarker. Den totala kostnaden för klimatsatsningarna uppgår till cirka 4 miljarder kronor.
Sänkt skatt på snus
Skatterna för tobak och nikotin ska ses över, meddelade regeringen i ett pressmeddelande den 6 september. Snusskatten är i dag betydligt lägre än skatten på cigaretter och röktobak, då de sistnämnda bedöms utgöra en större hälsofara. Enligt partierna bör skillnaden återspeglas ytterligare och vill därför sänka skatten på snus med cirka 20 procent, och höja den för cigaretter och röktobak med cirka 9 procent.
Detta skulle innebära att priset för en snusdosa sänks med tre kronor, medan ett paket cigaretter höjs med fyra. Skatten på vitt snus sänks inte.
Snusförslaget kostar omkring 130 miljoner kronor för 2024 och 800 miljoner för 2025.
Sänkt drivmedelsskatt
Skatten på drivmedel ska sänkas från och med årsskiftet. Bensinskatten sänks med 1 krona och 64 öre per liter och dieselskatten med 43 öre per liter, så att den kommer ligga nere på EU:s miniminivå.
2025 sänks bensinskatten med ytterligare 75 öre.
Sänkningen kostar staten sammanlagt 6,48 miljarder kronor.
Höjning av likvärdighetsbidraget
Likvärdighetsbidraget som staten delar ut för att höja kvaliteten i skolan ökar nästa år med 850 miljoner kronor, och byter namn till Kunskapsbidraget. Namnbytet är framförallt symboliskt. Inriktningen förändras inte och skolor i socioekonomiskt svagare områden ska precis som i dag få mer pengar än andra.
Kunskapsbidraget är det största riktade bidraget till skolan som finns med i budgeten.
Mer pengar till försvaret
Nästa år utökas försvarsbudgeten med hela 27 miljarder, vilket leder till att Sverige uppnår Natos mål om att 2 procent av BNP ska gå till försvaret. Ökningen består till stor del av redan aviserade satsningar, men den 11 september kom regeringen med besked om 700 ”nya” miljoner som ska tas från regeringens reformutrymme och täcka Sveriges medlemsavgift i Nato.
I försvarsbudgeten som helhet finns satsningar på en lång rad områden, däribland personalförsörjning, materiel och forskning.
Satsning på bemannade skolbibliotek
Regeringen avsätter 218 miljoner kronor till en satsning på bemannade skolbibliotek, men först i 2025 års budget. Enligt skolminister Lotta Edholm (L) ska alla skolor och huvudmän omfattas. Utöver det satsar regeringen 180 miljoner kronor på böcker till förskolor och skolor i budgeten för 2024.
Generella statsbidrag till välfärden
I höstbudgeten föreslår nu regeringen 10 miljarder extra i generella statsbidrag, vilket motsvarar en fjärdedel av reformutrymmet. De har tidigare aviserat satsningar på 6 miljarder i riktade statsbidrag.
Nästa år väntas ett sammantaget underskott om 28 miljarder för kommuner och regionerna, enligt intresseorganisationen Sveriges kommuner och regioner.