Alexandra Larsson kom ut som transperson när hon var 22 år och arbetade på flygflottiljen i Skåne, men vägen dit var lång. Under uppväxten var hon en ”duktig flicka” som arbetade hårt i skolan och försökte passa in. Men genom att läsa information på internet kunde hon sätta ord på vad hon kände – att hon var kvinna – och hitta andra i samma situation.

När hon började jobba på flygvapnet gömde hon sig till en början bakom sin uniform.

– Det var jättejobbigt. Jag satt där med mitt drömjobb på flygflottiljen i Skåne. Jag kände att jag kanske skulle förlora mitt drömjobb om jag var öppen med det här, säger hon i SVT:s Gomorron Sverige.

Respektfull reaktion

Men efter noggrann reserach kände hon att det nog skulle gå att behålla jobbet. Sedan beslöt hon sig för att berätta för sina kollegor. Hon skred till verket genom att sammanställa en power point-presentation, där hon förklarade vad det innebär att vara transperson.

– Det var otroligt nervöst att stå där och inte ha en aning om hur det skulle gå. Jag fick en respektfull reaktion, men kanske inte översvallande ovationer, men sedan gjorde jag det flera gånger och det gick bättre och bättre, säger hon.

Efter könskorrigeringen kände hon en otrolig trygghet. Hon trivdes i sig själv och tyckte att hon kunde fokusera på jobbet i stället för på vad som fanns inom henne.

Bevisa sin kompetens

I dag är Alexandra Larsson major inom flygvapnet. Försvarsmakten är en mansdominerad arbetsplats och Alexandra Larsson känner ofta att hon som kvinna måste bevisa sin kompetens.

– På det är jag också flata och transsexuell. Att förhålla sig till det är något som jag tror är en extra energiåtgång hela tiden.

Alexandra Larsson tycker att samhällets kunskaper om transsexualitet har förbättrats under de 15 år som gått sedan hon kom ut. Men det finns fortfarande en hel del att göra.

– Vi ligger kanske 20 år efter när det gälller transpersoner jämfört med homo- och bisexuella.