– När det tidigare var så att större delen av intäkterna kom från medlemsavgifter var man också mer intresserad av att få medlemmar, säger Magnus Hagevi, statsvetare på Linnéuniversitetet i Växjö som forskat om medlemmarnas roll i de politiska partierna.

SVT har gått igenom riksdagspartiernas offentliga redovisningar som partierna måste lämna in till Kammarkollegiet. Förra året stod medlemsavgifterna för bara knappt tre procent av partiernas intäkter.

Skattepengar viktig inkomstkälla

I stället är det skattepengar som är den överlägset viktigaste finansieringskällan. Om man räknar samman interna debiteringar, försäljningar av tjänster till andra delar av partiet, visar tidigare beräkningar att det skattefinansierade stödet till riksdagspartierna står för mellan 70 och 80 procent.

Sammanlagt hade riksdagspartierna, på det nationella planet, intäkter på 758 miljoner kronor förra året.

Bidrag från företag och privatpersoner, som det varit så mycket diskussion om de senaste åren, stod för en nästan lika liten del som medlemsavgifterna, nämligen fyra procent.

Färre medlemmar

Medlemmarna har alltså blivit ekonomiskt mindre intressanta för partierna och de har också blivit färre. I dag är det en betydligt mindre andel av befolkningen som  är medlem i ett politiskt parti än det varit tidigare.

– Medlemmarna är heller inte längre lika representativa för partierna väljare som det varit tidigare, säger Magnus Hagevi.

Skillnaden är större än tidigare, både vad gäller åsikter och vad de tjänar och vilken utbildning de har.

Politiken har professionaliserats, fler av medlemmarna i dag är har förtroendeuppdrag eller har en anställning av partiet. Engagemanget har blivit ett yrke.