Allt fler rån mot guldbutiker

Uppdaterad
Publicerad

Det begås allt färre butiksrån i Sverige, men samtidigt ökar rånen mot guldbutikerna. Detta trots att guldhandlarna satsar allt mer på avancerad säkerhetsutrustning.

I dag så sker ungefär 70 procent av den svenska handeln med

kort, 30 procent är kontaktbetalning. Det här är förstås en av

orsakerna till de senaste årens ökning av antalet guldrån eftersom just guld är det näst mest attraktiva rånbytet efter kontanter.

De som begår stötarna mot guldbutikerna är oftast mycket avancerade brottslingar.

-Vi talar om en grupp kriminella som tidigare rånat banker och värde-transporter. Nu satsar de på guld. Det är eliten av rånare, säger säkerhetsexperten Dick Malmlund.

Våldsamma rån

Rånen mot guld- och juvelerarbutiker kan ofta vara riktigt våldsamma.

-Det kommer in en grupp med maskerade personer som skriker högt. Ofta finns det skjutvapen med i bilden och de kan ha med sig yxor för att krossa montrar. Det är otroligt traumatiska händelser för kunder och butikspersonal, säger Magnus Kroon på Svensk Handel.

Det senaste året har cirka 850 butiksrån begåtts i landet. Svensk Handel uppskattar att rånen mot guld- och uraffärer har ökat med omkring 50 procent i år men det finns ingen särskild statistik över antalet guldrån.

Många säkerhetsåtgärder

I butikerna satsas det nu allt mer på säkerhet.

-Man har tagit till mängder med åtgärder, till exempel speciella slussar vid dörrarna, fjärröppning, rökdetektorer, krossäkert glas, och bättre kameraövervakning, säger Dick Malmlund.

-Vi lägger ungefär sex miljarder kronor på olika säkerhetsåtgärder i handeln, men någonstans måste det finnas en gräns, säger Magnus Kroon.

Polisens uppklarandeprocent på guldrån ligger kring 20 procent,

och det är betydligt lägre än för andra rån.

-Vi kan inte bygga bunkrar i handeln i dag för det blir inte attraktivt för alla våra vanliga kunder, säger Kroon.

Tomas Jonasson

tomas.jonasson@svt.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.