Nu under eftermiddagen väntas Anna-Karin Hatt väljas till Centerpartiets nya partiledare och i slutet av juni ska Liberalerna välja Johan Pehrsons efterträdare – Sveriges 32:a partiledar- och språkrörsbyte sedan millennieskiftet.

SVT:s inrikespolitiska kommentator Mats Knutson säger att partiledare vanligtvis sitter längre än vad både Muharrem Demirok (C) och Johan Pehrson (L) har gjort, men att partiledaren ofta får skulden när opinionssiffrorna sviktar.

– Att byta partiledare kan innebära en injektion för ett parti, men det finns inga garantier. Det finns flera exempel på partiledarbyten där den förväntade opinionsuppgången har uteblivit, säger han.

Sluten eller öppen?

Historiskt sett finns det två olika processer för att välja en ny partiledare eller språkrör – öppen eller sluten. Förra gången Centerpartiet valde partiledare använde de en öppen process där kandidaterna Muharrem Demirok, Daniel Bäckström och Elisabeth Thand Ringqvist turnerade, debatterade och träffade medlemmar.

– Efter den katastrofala processen när man valde Håkan Juholt till Socialdemokraternas partiledare ville fler partier ha öppna processer, säger statsvetaren Jenny Madestam i Politikbyrån.

Den här gången har Centerpartiet däremot valt en sluten process. En valberedning har föreslagit Anna-Karin Hatt som partiledare utan att ha en publik diskussion. Liberalerna har även de valt en sluten process i valet av Johan Pehrsons efterträdare.

Knutsons bonusrekrytering

Utöver Mats Knutsons bottenlista på de tre sämsta partiledarvalen i videon ovan öppnar han för ett fjärde namn: Anna Kinberg Batra. Hon valdes av sin företrädare Fredrik Reinfeldt, men hon stod inte för något nytt, säger Mats Knutson.

– Reinfeldt hade också en så stark ställning i partiet att det var ingen som ifrågasatte det här alls.

Se mer i Politikbyrån: Så väljs en partiledare på SVT Play