Fredrik Gewalli ser tydliga exempel på hur människor med makt på nätet påverkar unga människor att söka skönhetsoperationer. Foto: Vilhelm Stokstad, TT / APS-kliniken

Plastikkirurgen: ”Influencers har en häpnadsväckande makt över unga”

Uppdaterad
Publicerad

De är unga och påverkbara och jagar det perfekta utseendet som de sett på Instagram och Youtube. Upplevda skönhetsdefekter retuscheras i appar och selfien hamnar sedan på plastikkirurgens bord. Fenomenet kallas Snapchat dysmorphia.
– Influencers har sådan makt att man blir häpen, säger överläkaren och plastikkirurgen Fredrik Gewalli.

Det är gjort på några sekunder. Med några knapptryck i appar som Facetune och Snapchat redigeras den nytagna selfien och akne försvinner, ögon förstoras och kindben blir mer markerade.

För inte så länge sedan var sådan retuschering främst förbehållet reklamindustrin. Nu är det tillgängligt för vem som helst. Retuscheringsapparna har slagit igenom stort de senaste åren.

Hamnar hos plastikkirurgen

I en studie som presenteras i den amerikanska forskningstidskriften JAMA uppgav 55 procent av amerikanska plastikkirurger i fjol att deras patienter önskade olika ingrepp med selfies som underlag, en ökning med 13 procent från föregående år. Det har blivit så vanligt att det till och med har fått ett namn: Snapchat dysmorphia

Och branschorganisationen för svenska plastikkirurger bekräftar att man ser trenden även i Sverige.

– Det eskalerar, det är inte en katastrof, men det ökar, säger Fredrik Gewalli, ordförande för Svensk förening för estetisk plastikkirurgi, SFEP.

Gewalli menar att Snapchat dysmorphia är något som främst drabbar unga påverkbara människor.

– Influencers har sådan makt att man blir häpen. Unga tar det influencers skriver bokstavligt och tar efter.

Som exempel tar Fredrik Gewalli en trend just nu att unga patienter vill släta ut en skuggning under ögat nära näsryggen som kallas tår-tråget.

– Det är ett helt normalt utseende, men de unga har lärt sig att det inte ska se ut så och vill ha fillers-behandlingar för att släta ut.

Risk att det triggar psykisk sjukdom

De amerikanska forskare som publicerade studien av Snapchat dysmorphia är bekymrade över att retuscheringen i appar kan påverka självförtroendet negativt och trigga den psykiska sjukdomen Body dysmorphic disorder, BDD.

”Det här är en alarmerande trend eftersom retuscherade selfies ger ett ouppnåeligt utseende och suddar ut linjen mellan verklighet och fantasi”, skriver forskarna i studien.

En person med BDD har en extrem fixering vid självupplevda defekter i utseendet.

I Sverige har Sabina Brohede, doktor i medicinsk psykologi vid Linköpings universitet, forskat om BDD och djupintervjuat drabbade personer. Hon betonar att det inte är helt klarlagt vad som utlöser sjukdomen mer än att de drabbade har en sårbarhet och en tendens till ångestsjukdom.

– Den som utvecklar BDD lägger mycket tid på tvångsbeteenden. Traditionellt kan det vara att stå framför en spegel i timmar. Där är retuschering av foton något den drabbade skulle kunna ägna mycket tid åt.

Missnöjda med skönhetsoperationer

Sabina Brohede konstaterar också att det är vanligare att BDD-patienter genomgår plastikkirurgiska ingrepp och att de oftare blir missnöjda med resultatet.

– Man har inte gått till botten med ångesten som orsakar sjukdomen. En kvinna som jag intervjuade hade opererat näsan sju eller åtta gånger. Hela hennes liv blev en jakt på att göra fler operationer och en jakt på nya plastikkirurger.

Body dysmorphic disorder, BDD, heter på svenska dysmorfofobi.

BDD är en psykisk sjukdom som innebär en fixering vid en detalj i utseendet som den drabbade upplever som ful eller grotesk, oftast gäller det hud, hår eller näsa. En BDD-patient har också svårt att ta till sig om andra säger att det inte är något fel på utseendet.

BDD förknippas med ångest och tidskrävande tvångsbeteenden som att hela tiden försöka sminka över den upplevda defekten. Den drabbade kan fastna framför spegeln i timtal.

Vid svåra fall kan BDD leda till kraftigt nedsatt livskvalitet med social fobi och självvald isolering. För de värst drabbade är det också vanligt med självmordstankar.

Studier i andra länder visar att tillståndet i varierande svår grad förekommer hos 1-2 procent av befolkningen. Den utbredningen gäller även i Sverige, enligt de två studier som gjorts här. Det innebär att BDD är lika vanligt eller vanligare än diagnoser som typ 1-diabetes och anorexi. Ändå är BDD en relativt outforskad sjukdom.

Källa: Sabina Brohede, doktorand i medicinsk psykologi, Linköpings universitet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer