Framförallt är det kriget i Mellanöstern som ökat trycket på den svenska flyktingmottagningen. Sedan i somras kommer ungefär 2.000 flyktingar i veckan.
– De här människorna måste snabbt komma in under tak, men Migrationsverkets egna lägenhetsboenden tog slut för tre år sedan. Nu tvingas vi upphandla större lokaler vilket vi tycker är ett sämre alternativ. Men vi har inget val, säger Michael Ribbenvik.
Flyktingströmmen till Sverige ökar snabbt. Runt 20.000 om året sökte asyl i Sverige under 00-talet, men i år kommer antalet att landa på 83.000. Det är 3.000 personer fler än tidigare prognos och ungefär lika många som toppåret 1992 då kriget på Balkan pågick.
Nästa år räknar Migrationsverket med ännu fler asylsökande, cirka 95.000. Det är 16.000 fler än tidigare prognos.
Tillfällig topp
– Det här är en annan situation än Balkan, säger Michael Ribbenvik. 1992 var en tillfällig topp, nu ser vi inte att flyktingströmmen kommer att avta. Konflikten i Syrien tror vi inte kommer att mattas av, Irak är på väg åt fel håll, Afghanistan är osäkert och vi ser heller ingen ljusning i diktaturens Eritrea.
Migrationsverkets sökande efter tillfälliga asylboenden har skapat irritation i många kommuner. Som SVT tidigare berättat gör fastighetsägare stora vinster på att hyra ut till exempel campingstugor och gamla pensionat som asylboenden.
Dessutom får kommunerna sällan någon förvarning om när ett asylboende ska öppnas vilket ställer till problem. De kommunala skyldigheterna gäller även de asylsökande, bland annat har barnen på ett asylboende laglig rätt att gå i skolan.
Frustration
– Jag förstår frustrationen hos vissa kommuner men det är lagen om upphandling som styr när vi letar tillfälliga asylboenden, säger Michael Ribbenvik. Vi får inte meddela kommunen förrän upphandlingen är klar och då måste vi snabbt in med de asylsökande.
– Däremot behöver vi diskutera hur vi får en jämnare fördelning av mottagandet. I dag får vissa kommuner ta ett väldigt stort ansvar medan vissa knappt tar något alls.
Längre handläggningstider
Den stora ökningen av antalet asylsökande kommer också innebära betydligt längre handläggningstider. Ett tidigare genomsnitt på mellan 4 och 5 månader kommer att öka till väntetider på 10 månader nästa år. Detta trots att Migrationsverket under nästa år ökar kapaciteten och förmågan att utreda och pröva asylärenden.
I de uppskrivna siffrorna från Migrationsverket finns också en tydlig ökning av antalet ensamkommande barn. För 2014 höjs prognosen med ett par hundra personer, men för nästa år blir ökningen betydande. Från att tidigare ha legat i spannet 5.200-7.500 personer räknar man nu med att det hamnar på mellan 6.800 och 9.200 personer med ett huvudscenario på cirka 8.000.
Ett större mönster
Den uppskrivna siffran för Sveriges del är en del i ett mycket större flyktingmönster. Enligt Migrationsverket är antalet människor på flykt i världen just nu det högsta sedan andra världskriget. Främst på grund av det pågående kriget i Syrien och konfliktupptrappningen i Irak.
Fram till och med oktober har över 165.000 migranter anlänt från Libyen till Italien, jämfört med 60.000 för hela 2013. Båttrafiken påverkar i hög grad de största grupperna asylsökande i Sverige; syrier och eritreaner.
Enligt Migrationsverket kommer antalet asylsökande till Sverige sannolikt fortsätta att vara högt under ”flera år framöver”.