Hur har nationalräkenskaperna påverkats?

– Riksrevisionen visar på att SCB systematiskt har underskattat styrkan i Sveriges offentliga finanser. Dessutom har BNP underskattats. Det kan leda till att riksbanken och regeringen upplevt det ekonomiska läget sämre under högkonjunktur än vad det egentligen varit. Det kan även innebära svårigheter för finanspolitiken att anpassa sina beslut då siffrorna inte varit riktiga. Enligt riksrevisionen ska statistiken ha varit ”tillräckligt goda”.

Vad spelar det för roll om SCB:s siffror inte stämmer?

– Framför allt påverkas förtroendet för den officiella statistiken. Trots att det alltid bör vara fler statistikkällor som vägs samman, där SCB:s statistik bara är en del av det pusslet, är det viktigt att kunna förlita sig på siffrorna i rapporten. I revisionen tas de felaktiga siffrorna från en arbetsmarknadsundersökning upp. De siffrorna är exempel på när de är extra viktigt med korrekta siffror för politiska beslut inom både riksbank och regering. Många har löneförhandlat i vinter och felaktiga siffror som pekat på att luften har gått ur arbetsmarknaden kan ha påverkat de diskussionerna.

Hur allvarligt är det?

– Det är allvarligt eftersom SCB:s statistik kring arbetsmarknad och nationalräkenskaperna som helhet guidar när regeringen och riksdagen fattar beslut kring ekonomisk politik. Även många bedömare i samhället samt näringslivet använder sig av SCB:s siffror för att få en realistisk bild av den ekonomiska utvecklingen. Då är det viktigt att du känner att du kan lita på statistiken.