SVT Södertälje har granskat hur polisen hanterar berusade personer som omhändertas. Granskningen visar att berusade personer i behov av vård i hög grad placeras i polisens arrest, trots att det i dag finns så kallade tillnyktringsplatser på sjukhuset.

2014 satsade regeringen över 100 miljoner kronor i ett treårigt projekt med syftet att färre personer som omhändertas enligt LOB skulle hamna i polisarrest och fler tas om hand av vården.

9 av 10 i fyllecell

Men resultaten av satsningen var blygsamma, visar en analys som gjordes av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys efter projektets slut 2018. Även efter satsningen placerades majoriteten av de omhändertagna, 86 procent, i arresten.

Anledningarna är flera. Bland annat att polisen har svårt att göra bedömningen av vem som behöver vård.

– De som omhändertas är en svårbedömd grupp med komplexa behov. De kan ha omfattande missbruksproblem samtidigt som de är utåtagerande och har psykiatriska diagnoser, säger Linda Hörnqvist som är utredare på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Skickas tillbaka från sjukhus

Hon pratar också om en ”svängdörrsproblematik” –  att vården i vissa fall, trots att det finns tillnyktringsplatser, måste skicka tillbaka omhändertagna personer till polisen om de blir utåtagerande. Risken för ökad logistik och transporter fram och tillbaka kan göra att polisen oftare väljer att placera personer direkt i arresten.

– Även om vården finns där är det inte alltid att vården ser det som sitt ansvar, säger Linda Hörnqvist.

Att personer som endast är påverkade och inte våldsamma får vård i stället för att låsas in i fyllecell är dock av vikt, anser hon.

– Dels för att säkra att personer får en adekvat vård, men också att på längre sikt att det finns en möjlighet för vården att fånga upp ett missbruksproblem.