Borde yngre och friska vänta med att ta coronavaccinet?, frågar sig SVT:s vetenskapsreporter Therese Bergstedt. Foto: Graham Hughes/The Canadian Press via AP

ANALYS: Borde yngre och friska vänta med att ta vaccinet?

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Vaccinerna mot covid-19 räddar liv. Men vilka ska få sprutorna först? Är det rätt att yngre, friska personer i rika länder får vaccinet före riskgrupper i andra delar av världen? Borde vi som är friska avstå sprutorna? Frågorna är viktiga och ställs nu allt oftare, men svaren är långt ifrån självklara, skriver SVT:s vetenskapsreporter Therese Bergstedt.

Therese Bergstedt

Vetenskapsreporter

Ingen är säker förrän alla är säkra, brukar världshälsoorganisationen WHO säga om hur länder borde tänka om vaccin mot covid-19. Men frågan är hur många som lyssnar?

De senaste veckornas bråk mellan EU och Storbritannien om Astra Zenecas vaccin med hot om stoppade leveranser har fått många bedömare att prata om en ny sorts nationalism som uppstått kring vaccinerna. 

Coronapandemin

Kina och USA är de länder som vaccinerat flest personer, följda av Storbritannien, Israel och Indien. Häromdagen påpekade FN:s generalsekreterare António Guterres att bara 20.000 av 70 miljoner vaccindoser i världen gått till den afrikanska kontinenten. Israel, som vaccinerat över hälften av sin befolkning, har fått skarp kritik för att deras vaccinationskampanj inte omfattar palestinier på Västbanken och i Gaza.

WHO: Det är moraliskt riktigt

WHO uppmanar nu världens länder att först vaccinera sina riskgrupper och hälso- och sjukvårdspersonal, och därefter dela med sig av sina vaccindoser rättvist över världen. Att göra så är inte bara moraliskt riktigt, utan medför också stora ekonomiska vinster, menar WHO.

Om världen inte delar med sig rättvist av vaccinerna kan världsekonomin förlora över nio tusen miljarder, enligt en rapport från ICC, den internationella handelskammaren. 

Samtidigt dör människor varje dag i covid-19 över hela världen, och nya mer smittsamma varianter som upptäckts i Sydafrika och Storbritannien oroar experterna.

Visserligen finns internationella vaccinsamarbeten, som Covax, där över 190 länder ingår. Organisationen säger sig ha säkrat två miljarder vaccindoser, men det är oklart hur snabbt de kan få tillgång till dessa.

Frågor utan enkla svar

Så frågan är hur Sverige borde göra? Risken att dö i covid-19 ökar rejält efter 70 års ålder. När alla sjuttioplussare vaccinerats, liksom övriga riskgrupper och hälso- och sjukvårdspersonal – är det då moraliskt rätt att erbjuda vaccin till resten av befolkningen? Borde vi yngre och friska avstå sprutorna till förmån för riskgrupper i andra länder, åtminstone till i höst när fler doser hunnit tillverkas? 

Frågorna har inga enkla svar. Yngre personer kan också bli svårt sjuka av viruset, även om risken att dö är liten. Många, framförallt yngre kvinnor, tycks särskilt drabbade av långvariga covidsymptom. Lärarnas riksförbund vill att lärare ska få förtur till vaccinerna, och även i andra yrkesgrupper som arbetar nära människor har frågan om förtur väckts. 

Den kommande tiden behöver Sverige och övriga EU:s företrädare fundera över hur solidariska vi kan vara mitt i en samhällskris -  och hur många doser vi kan undvara till omvärlden. För WHO har förstås rätt när de säger att ingen går säker så länge inte alla är säkra. Frågan är bara vems säkerhet som ska prioriteras först. 

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Coronapandemin

Mer i ämnet