Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Onsdagens riksdagsdebatt hettade till ordenligt när Nato-samarbete dök upp på agendan. Foto: Adam Ihse/TT & SVT

ANALYS: Fortsatt konflikt om Nato-frågan – trots majoritet i riksdagen

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Sveriges relation med försvarsalliansen Nato ser ut att bli en fortsatt konfliktfråga mellan regeringen och oppositionen. En majoritet i riksdagen trycker på för en så kallad Nato-option, men regeringen vägrar att böja sig.

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Den utrikespolitiska debatten i riksdagen blev stundtals hård i tonen. Bakgrunden är bland annat beslutet i december då en majoritet i riksdagen beslutade att Sverige ska införa en så kallad Nato-option i utrikes- och säkerhetspolitiken.

En Nato-option innebär att Sverige redan på förhand skulle peka ut ett Nato-medlemskap som ett möjligt alternativ om det säkerhetspolitiska läget försämras ytterligare.

Men trots att en riksdagsmajoritet bestående av de fyra borgerliga partierna och Sverigedemokraterna krävt just detta, vägrar regeringen att böja sig för riksdagens krav.

En illustration av förhållandena i riksdagen

I utrikesdeklarationen på onsdagen saknades helt formuleringar om en Nato-option. I stället slog utrikesminister Ann Linde fast att alliansfriheten består och att Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Att föra in en så kallad Nato-option skulle vara oansvarigt, menade hon.

Utrikesministern tycks heller inte vara intresserad av Centerpartiets och Moderaternas krav att regeringen ska kalla till partiöverläggningar om säkerhetspolitiken. Därmed ser oenigheten om Nato ut att bestå.

Även om utrikespolitiken är en fråga för regeringen skapar det förstås både otydlighet och osäkerhet om riksdagen inte står bakom regeringens säkerhetspolitiska linje.

Detta är också en illustration av majoritetsförhållandena i riksdagen där Stefan Löfvens minoritetsregering ibland får finna sig i att bli överkörd i vissa frågor.

Majoriteten inte överens om detaljerna

En liknande händelse inträffade ju i utrikesutskottet och EU-nämnden förra veckan då en majoritet tvingade regeringen att försöka få med gasledningen Nord Stream 2 på EU:s sanktionslista mot Ryssland. Regeringen protesterade, men tvingades ändå ta upp frågan med EU:s utrikesministrar. Där blev det dock nobben.

När det gäller Nato-optionen är också frågan vad detta i praktiken skulle kunna få för konsekvenser. Den majoritet som finns i riksdagen är nämligen inte överens om nästa steg, det vill säga om och när en sådan option skulle kunna utnyttjas.

C och L ger nu indirekt SD inflytande

De fyra borgerliga partierna vill att Sverige ska gå med i Nato, medan Sverigedemokraterna är tydliga motståndare till detta. Det finns alltså en majoritet i riksdagen för en Nato-option, samtidigt som det saknas majoritet för ett Nato-medlemskap.

Intressant i sammanhanget är också att varken Centerpartiet eller Liberalerna tycks ha några problem med att ge Sverigedemokraterna detta inflytande över säkerhetspolitiken, trots uttalanden om vikten av att utestänga just SD från politiskt inflytande. Utan SD:s stöd hade de borgerliga partierna nämligen inte lyckats få majoritet för kravet på en Nato-option. Frestelsen att köra över regeringen i en viktig säkerhetspolitisk fråga var uppenbart större.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.