• Viktigt meddelande:

    Kraftig rökutveckling från industribrand i Halmstad. Boende i närheten uppmanas att hålla sig inomhus och stänga ventilationen Läs mer

Flyktingar från Syrien passerar gränsen mellan Ungern och Serbien. Ungern använde sig av murar och taggtrådsstängsel för att hålla flyktingarna ute, och är ett av de länder som motarbetar alla planer på en gemensam politik som innebär att även de tvingas ta emot asylsökande. Foto: Sofia Eriksson / TT

Analys: ”Gemensam asylpolitik för EU framstår som en hägring”

Publicerad

ANALYS · Migrationspolitiken är en huvudfråga för svenska väljare inför det kommande EU-valet. Oavsett valutgång lär det dock dröja länge innan EU kan lösa denna kontroversiella fråga. Frågan är om det ens är möjligt att komma överens med tanke på de stora åsiktsskillnaderna.

Mats Knutson inrikespolitisk kommentator

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Splittringen inom EU i synen på asylpolitiken påminner en hel del om splittringen mellan de svenska partierna. Det här illustrerades tydligt också under partiledardebatten i Agenda i söndags. En majoritet av partierna i riksdagen vill ha en mer generös asylpolitik samtidigt som man hoppas på ett europeiskt fördelningssystem.

Sverigedemokraterna vill gå rakt motsatt väg. I debatten i söndags framhöll i stället SD-ledaren Jimmie Åkesson Ungerns agerande under flyktingkrisen som ett föredöme. Genom murar och stängsel fredade Ungern EU:s yttre gräns, menade Åkesson.

Förhoppningarna grusats

Ungern är ett av de EU-länder som sagt definitivt nej till att ta emot en enda flykting via EU:s fördelningssystem. En grupp medlemsländer med Polen och Ungern i spetsen motarbetar alla planer på en gemensam asylpolitik som innebär att de själva tvingas ta emot asylsökande.

Sverige har sedan länge drivit på för en mer enhetlig asylpolitik inom EU. Redan under Alliansregeringen var det dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldts linje i förhandlingarna inom EU.

Gång efter gång har svenska politiker förhoppningsfullt uttalat sig om en annalkande uppgörelse. Varje gång har förhoppningarna grusats när flera medlemsländer satt sig på tvären. Ambitionen att nå en gemensam uppgörelse om asylpolitiken har därmed mer och mer framstått som en politisk hägring.

Att svenska politiker varit så inriktade på en EU-uppgörelse beror åtminstone delvis på frågans politiska sprängkraft i Sverige och svårigheterna att komma överens här hemma. Efter flyktingkrisen 2015 har migrationspolitiken blivit en kontroversiell fråga som delat både regeringar och enskilda partier. En EU-lösning kan därmed uppfattas som ett attraktivt alternativ för beslutsfattare som fruktar att hamna i blåsväder på hemmaplan.

Urvattnad historia

Svensk migrationspolitik har förändrats i grunden de senaste åren. De politiska signalerna har dock varit stundtals förvirrande. Först skärptes reglerna avsevärt efter flyktingkrisen 2015 och sedan dess har statsminister Stefan Löfven gång på gång sagt att Sverige inte kan ha en mer generös lagstiftning än övriga EU. Från och med i sommar luckras dock reglerna upp för anhöriginvandring och på sikt vill regeringen också återinföra någon form av ömmande skäl som asylgrund.

Samtidigt uttalar flera av partiledarna gång på gång förhoppningar om en gemensam uppgörelse inom EU. Med tanke på de grundläggande åsiktsskillnaderna mellan medlemsländerna i frågan lär en sådan dock dröja, om den ens är möjlig.

Viktigt – men dyrt

Europaparlamentet är heller inte huvudaktören i den förhandling som avgör frågan. Det är i stället de enskilda medlemsländerna, där flera alltså ställer sig på tvären. Parlamentet har till exempel redan fattat beslut om en revidering av Dublinförordningen, som också slår fast att asylsökande ska kunna omfördelas inom EU vid en ny eventuell flyktingkris. Ett annat lagförslag handlar om hur asylprocedurerna ska bli mer likartade i medlemsländerna. I båda dessa fall väntar förhandlingar i europeiska rådet, dvs mellan företrädare för EU:s regeringar.

En fråga som får visst utrymme i den svenska EU-debatten inför valet är satsningar på EU:s gemensamma gränsskydd. Att stärka den yttre gränsen anser flertalet av partierna vara viktigt. Men det kostar pengar och just i denna valrörelse är det knappast på modet i EU-debatten att föreslå mer pengar till EU.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.