En hälsokontroll genomförs mellan Tyrolen och Italien. Att olika länder agerar på delvis olika sätt för att stoppa coronaviruset bäddar också för en diskussion här hemma om den strategi regeringen och Folkhälsomyndigheten har valt, skriver Mats Knutson Foto: Kerstin Joensson/AP/TT

Analys: ”Polariserad debatt och desinformation om coronaviruset”

Uppdaterad
Publicerad
ANALYS ·

Debatten om coronaviruset och hur myndigheterna hanterar pandemin blir allt mer polariserad i Sverige. I spåren av viruset sprids falska rykten och ren desinformation. Det kan vara bra att hålla i minnet för den som är ute på sociala medier att de med starkast åsikter också kan vara de med minst kunskaper.

Mats Knutson, inrikespolitisk kommentator

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

De senaste årens ökade polarisering i den svenska debatten märks tydligt också i diskussionen kring regeringens och myndigheternas hantering av coronaviruset. De med svagast förtroende för samhällsinstitutionerna är vanligen de mest högljudda kritikerna.

Att diskussionen i sig uppstår är inte så konstigt. Även om tilltron till myndigheter fortfarande är hög i Sverige har den försvagats de senaste decennierna. Att olika länder agerar på delvis olika sätt för att stoppa coronaviruset bäddar också för en diskussion här hemma om den strategi regeringen och Folkhälsomyndigheten har valt.

Just nu förs en intensiv debatt på sociala medier om regeringens och myndigheternas arbete för att begränsa smittspridningen av coronaviruset.

Coronan används

Kritikerna menar att Sverige har valt en alltför försiktig linje i bekämpningen av smittan. De efterlyser hårdare tag och att det svenska samhället mer eller mindre ska bomma igen. Här finns också en del forskare, vilket underblåser kritiken på sociala medier.

Det som är förvånande är hätskheten i debatten. Ofta reduceras frågan till att tycka det ena eller det andra. Misstron mot myndigheter och besked från samhällsinstitutioner lyser igenom.

Det här utnyttjas av de som sprider falska uppgifter och ibland ren desinformation. Det har skett på flera olika sätt i spåren av coronaviruset och handlar både om att skapa oklarhet kring själva smittan och att underminera förtroendet för ledande befattningshavare.

En påverkansoperation, som tycks ha ryskt ursprung, har gått ut på att sprida uppgifter om att coronaviruset egentligen är framställt av den amerikanska underrättelsetjänsten CIA. Tusentals rysslandskopplade konton på sociala medier har deltagit i vad som amerikanska regeringstjänstemän uppfattar som en samordnad desinformationskampanj.

Intressant i detta sammanhang är att detta tema också använts tidigare för liknande desinformation – med lyckat resultat.

Visade sig vara en bluff

På 1980-talet spreds exempelvis uppgiften att aids-viruset hade framställts av CIA i amerikanska laboratorier. Sydafrikas förre president Thabo Mbeki var en av flera framstående personer som spred denna påhittade historia.

En annan är den svenska filmaren Roy Andersson som gjorde en statligt finansierad film om CIA:s roll bakom aids-viruset. Roy använde bland annat en östtysk professor för att bevisa sin tes.

Det hela visade sig emellertid vara en bluff. Efter kalla krigets slut avslöjades att det hela i stället varit en skickligt genomförd propagandaoperation av KGB och dess östtyska motsvarighet Stasi. Syftet var att försöka ge USA skulden för aids-viruset.

Att sprida den här typen av gravt felaktiga uppgifter underlättas i dagens digitala värld där artiklar och uppgifter snabbt delas på sociala medier. I vissa grupper finns också en grundmurad misstänksamhet mot myndigheter och samhällsinstitutioner. Här har falska uppgifter och desinformation lättare att få fotfäste. Budskapen sprids sedan vidare, ofta ackompanjerade med starka åsikter.

Här kan det vara bra att ha i minnet att de som tycks ha de starkaste åsikterna faktiskt kan vara de som har sämst kunskaper. Det finns i alla fall undersökningar som tyder på det.

De med starka åsikter hade minst kunskap

Efter den ryska invasionen av Krimhalvön 2014 publicerade Washington Post en undersökning om hur amerikanerna såg på en militär intervention i konflikten. Bara en av sex som svarade i undersökningen visste var Ukraina låg, de flesta hade inte en aning. Det intressanta var dock att det fanns ett direkt samband mellan denna okunskap och en stark åsikt om att USA borde ingripa militärt. Starkast var stödet för en militär intervention bland dem som trodde att Ukraina låg i Latinamerika eller Australien!

Året därpå genomförde Public policy polling en annan undersökning bland amerikanska väljare där frågan var om de var för eller emot en amerikansk bombattack mot Agrabah.

Republikanska väljare var, inte oväntat, mer positivt inställda till ett bombangrepp än demokratiska väljare.

Mest intressant var dock att 55 procent av demokraternas väljare och 49 procent av republikanernas faktiskt hade en klart definierad åsikt i frågan. Agrabah finns nämligen inte i verkligheten utan är det påhittade landet i Disneys tecknade film Aladdin från 1992.

De med starkast åsikter var alltså i båda dessa fall de som faktiskt hade minst kunskaper!

Så det finns av olika skäl all anledning att vara försiktig med en del av de uppgifter som just nu sprids på nätet och i sociala medier om olika teorier och aspekter kring coronaviruset.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Nya coronaviruset

Mer i ämnet