Infektionskliniken i Kalmar är en av de svenska kliniker som är rustade att ta emot patienter som smittats av coronaviruset. Foto: Mikael Fritzon/TT

Guide: Här besvaras de vanligaste frågorna om coronaviruset

Uppdaterad
Publicerad
Hjälper munskydd mot coronaviruset? Hur långt bort är ett vaccin? Här sammanfattas den mest efterfrågade informationen om coronaviruset och dess spridning.

Hur smittar coronaviruset?

Viruset sprids genom nära kontakt mellan människor och genom droppsmitta, det vill säga hostningar och nysningar. I vissa fall sprids viruset även som aerosol – droppar så små att de följer med luftströmmarna något längre än när någon hostar eller nyser.

Kan smittan spridas via föremål, som paket?

Kunskap från tidigare virusutbrott talar för att smittan inte överförs via paket eller post. Det är dock inte helt klarlagt hur länge viruset överlever utanför kroppen. En forskningsrapport från Tyskland visar att olika typer av andra coronavirus kan överleva upp till fem dagar på bland annat metall. Rent teoretiskt skulle exempelvis lastbilstransporter inom Europa kunna föra smittan med sig. Är man orolig fungerar vanliga desinfektionsmedel för att undvika smittspridning.

Kan smittan överföras via post? Foto: TT

Kan coronaviruset smitta genom mat och vatten?

Det finns i dag inget som tyder på att man blir sjuk om man äter eller dricker något som det finns coronavirus på. Enligt Livsmedelsverket har det inte rapporterats om att några fall där personer smittats av viruset genom att äta mat.

Vilka sjukdomssymptom ska man vara uppmärksam på?

De vanligaste symptomen är framförallt feber och hosta. Men även andningspåverkan, snuva, halsont, huvudvärk, illamående, muskel- och ledvärk är vanliga symptom.

Rön från Sydkorea, Kina och Italien vittnar även om att personer som insjuknat i covid-19 får nedsatt lukt – och smakförmåga. Läs mer om detta här.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi och forskare vid Karolinska institutet. 

Kan man smitta trots att man själv inte har några symptom?

Inkubationstiden för coronavirus är 2 till 14 dagar. Det finns ett fåtal fall rapporterade där så kallad asymptomatisk smitta kan ha skett, det vill säga, fall där en person tros ha spridit smittan vidare innan hen själv uppvisade några symptom.

Enligt en forskningsrapport som publicerades i tidskriften Science kan så många som 80 procent av de bekräftade fallen i Kina ha smittats av personer som inte visste att de var smittade för att de inte kände av symptomen.

Men osäkerheten kring detta är stor – inte minst för att symptom kan upplevas olika av olika individer. Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC säger att det är osäkert hur stor påverkan eventuell asymptomatisk smitta har på epidemin.

Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, uppgav under en presskonferens den 26 mars att det finns en möjlighet att personer kan smitta sent under inkubationstiden, det vill säga någon timme eller ett dygn innan man känner av symptom själv. Däremot underströk han att frågan om huruvida vissa smittar kort innan de insjuknar inte är viktig i hänsynen till vilka strategier som nu vidtas, däribland fokuset på att platta ut kurvan.

Hur drabbas barn av covid-19?

Det inte är klarlagt hur barn bidrar till smittspridningen, även om man vet att barn tenderar att bli mindre sjuka av viruset.

En tysk-engelsk studie pekar på att barn kan bära på lika mycket virus som vuxna, vilket skulle kunna innebära att de är lika smittsamma. Därför är det viktigt att även barn undviker att träffa äldre eller personer i riskgrupper.

Det finns inga rapporter som tyder på en mer omfattande smittspridning i barngrupper.

Hur skyddar man sig mot viruset?

Barn använder en improviserad mask för att undvika att bli smittade på en flygplats i Kina. Men minskar risken för att bli smittad av coronaviruset om man använder munskydd? Foto: TT
  • Undvika att röra vid ansiktet eller ögonen.
  • Undvika nära kontakt med sjuka människor.
  • Tvätta händerna ofta med tvål och vatten, särskilt i efter att du har varit utomhus. Har man inte tillgång till det kan även handsprit vara ett alternativ.
  • Hosta och nys i armvecket eller i en näsduk.
  • Stanna hemma när du är sjuk.

Observera att alla som är 70 år och över uppmanas dessutom att socialt distansera sig från alla kontakter för att skydda sig mot viruset. Alla som är yngre uppmanas att undvika att besöka äldre och sjuka. Läs mer om varför i nedanstånde punkter.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Så minskar du risken att smittas av corona

Hjälper munskydd?

Forskningsunderlaget kring munskyddets påverkan på smittspridning är för tunt för att kunna dra några slutsatser, enligt WHO. Därför har olika länder olika rekommendationer när det gäller detta. WHO:s rekommendation är att de som är sjuka och de som tar hand om sjuka personer ska använda medicinska munskydd.

För den som är frisk skyddar inte munskydd mot virus, men för den som är sjuk kan munskydd till viss del skydda omgivningen från hostningar och nysningar. Munskydd och andningsskydd som används inom vården är generellt av en annan kvalitet och effektivare än de som säljs till privatpersoner. Om man använder sig av ett sådant är det viktigt med rätt handhavande.

Folkhälsomyndighetens bedömning är att munskydd inte behövs i vanliga situationer ute i samhället, utan att det är bättre att hålla avstånd till andra människor och att vara noga med att tvätta händerna, eftersom ett munskydd kan leda till att man tar sig mer i ansiktet om det glider eller kliar, vilket kan öka risken för att få i sig viruset.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Skyddar munskydd mot coronaviruset?

Vad ska man göra om man misstänker att man är smittad?

Efter att risknivån i landet höjdes till den högsta – mycket stor risk för smittspridning – uppmanas alla med symptom att begränsa sociala kontakter där smitta riskerar att överföras. Det gäller både i arbetslivet och i privatlivet och kan bidra till att minska spridningens omfattning.

Känner du dig sjuk med symptom som snuva, hosta eller feber ska du alltså undvika att träffa andra människor. Det gäller även om du bara känner dig lite sjuk.

Ta kontakt med vården om symptomen blir så pass svåra att du inte klarar egenvård, till exempel om du plötsligt blir mycket sämre eller får andningsbesvär även vid vila, helst via telefon genom exempelvis 1177. Undvik att uppsöka en akutmottagning om möjligt, då fler människor riskerar att utsättas för smittan.

Nu finns också ett självskattningstest framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm, för få hjälp i bedömningen när det är dags att söka vård. Här finns testet.

Den som har allmänna frågor kan använda det nationella informationsnumret 113 13.

Nödnumret 112 ska endast användas i en nödsituation som kräver omedelbar hjälp.

Munskydd hjälper inte den som är frisk. Foto: Kaisa Siren/TT

Varför ska äldre socialt distansera sig?

En genomgång av studier visar att hög ålder är den främsta riskfaktorn när det gäller fall av covid-19 som blivit allvarliga eller haft en dödlig utgång.

Folkhälsomyndigheterna rekommenderar därför personer över 70 år att begränsa sina nära kontakter med andra människor. Det handlar främst om att undvika folksamlingar i offentliga lokaler och att inte åka kollektivt. Yngre personer uppmanas i sin tur att inte besöka äldre släktingar eller bekanta.

Vilka rekommendationer och restriktioner har vi i Sverige just nu?

Stanna hemma när du är sjuk, håll distans och tvätta händerna ofta är några av de viktigaste uppmaningarna att följa just nu. Dessutom gäller besöksförbud på samtliga landets äldreboenden och ett förbud mot allmänna sammankomster över 50 personer. Läs om samtliga restriktioner som Sverige har än så länge här.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Professor Björn Olsen förklarar hur covid-19 skiljer sig från en vanlig influensa Foto: Lefteris Pitarakis, AP, TT / SVT Morgonstudion

Hur behandlas de som insjuknat?

Det finns i nuläget inget specifikt läkemedel. Behandlingen som ges vid de svårare fallen går ut på att stödja funktionen hos lungor och andra påverkade organ.

EU ser nu över om det antivirala läkemedlet remdesivir ska få användas mot covid-19, efter att studier visat att läkemedlet kan påskynda tillfrisknandet.

Hur länge är man sjuk?

Enligt WHO-rapporten ”Report of the WHO-China Joint Mission on Coronavirus Disease 2019 (COVID-19)” ska de flesta som upplevt lindriga symptom, till exempel feber och hosta, blivit friska efter två veckor. För de som var mer allvarligt sjuka tog det mellan tre och sex veckor innan de var friska igen.

Hur många intensivvårdas på sjukhus?

Här kan du följa utvecklingen för patienter som hittills har vårdats på intensivvårdsavdelningar med Covid-19 på grund av coronaviruset. Siffrorna kommer från Svenska Intensivvårdsregistret och visar inte hur många som intensivvårdas just nu – utan hur många som hittills har skrivits in för intensivvård på grund av Covid-19.

Hur stor är dödligheten?

På en presskonferens den 3 mars uppgav Världshälsoorganisationen WHO att dödligheten låg på cirka 3,4 procent. Siffran är högre än den första uppskattningen på 1-2 procent, och även högre än dödligheten för vanlig säsongsinfluensa. Men det behöver inte innebära att 3,4 procent av alla som insjuknar kommer dö.

ECDC uppger att dödligheten ligger runt 2 procent – men också att beräkningarna i nuläget troligtvis överskattar dödligheten.

Dels brukar nya sjukdomar ha en omfattande underrapportering av antalet fall som insjuknat, och därför kan dödligheten visa sig lägre än de första beräkningarna.

En högre siffra kan också handla om att antalet smittade inte är jämt fördelat i olika åldersgrupper – om väldigt många äldre personer har fått viruset så blir dödsandelen högre än om samtliga blivit sjuka.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Så farligt är coronaviruset Foto: Reuters

Hur är dödsfallen fördelade?

Globalt sett finns ännu ingen säker sammanställning över antalet dödsfall och hur gamla personerna har varit. Men enligt en sammanställning av sjukdomsfallen i Kina, som är landet där smittan först bröt ut och som har haft flest antal insjuknade, är risken att dö i sjukdomen större ju äldre du är. Störst är risken för personer över 80 år.

Siffrorna kommer från det kinesiska smittskyddsinstitutet (CCDC) och baseras på 72 314 bekräftade och misstänkta fall i Kina fram till 11 februari. Av 44 672 bekräftat smittade dog 1 023 under perioden.

Fördelningen såg ut enligt följande:

  • I åldern 0-9 år smittades 416 personer. Ingen dog.
  • I åldern 10 – 39 år smittades 11 768 personer varav 26 dog.
  • I åldern 40 – 59 år smittades 18 579 personer varav 168 dog.
  • I åldern 60 till 69 år smittades 8 583 personer varav 309 dog.
  • I åldern 70 till 79 år smittades 3 918 personer, varav 312 dog.
  • I åldern 80 år och äldre smittades 1 408 personer varav 208 dog.

För personer över 80 år var alltså dödligheten 14,8 procent, för dem mellan 70 och 79 år var dödligheten 8 procent och mellan 60 och 69 år var den 3,6 procent. För de som är yngre än 50 är låg dödligheten på under 0,5 procent.

Vilka tillhör en riskgrupp?

De som har störst risk att bli svårt sjuka är personer som är 70 år och äldre, särskilt om de har en eller flera av dessa sjukdomar: högt blodtryck, hjärt- kärlsjukdom, lungsjukdom (ej astma), fetma eller diabetes.

Personer som är yngre än 70 år kan också ha ökad risk att bli allvarligt sjuk om de har någon av de sjukdomar som nämns ovan. Men att enbart ha högt blodtryck som ligger bra med medicinering innebär troligen ingen ökad risk och samma sak gäller välreglerad diabetes utan komplikationer, enligt Folkhälsomyndigheten.

Det är också möjligt att personer med sjukdom eller medicinsk behandling som påverkar immunförsvaret kan ha ökad risk för att bli allvarligt sjuk, t ex vid viss behandling för cancersjukdom.

Personer med astma eller en njursjukdom har inte ökad risk för allvarlig sjukdom vid covid-19 enligt de få studier som finns idag. Men det är svårt att helt utesluta en något ökad risk.

Personer som röker är inte en riskgrupp men tobaksrökning ökar risken för allvarliga symtom vid luftvägsinfektioner.

Enligt en sammanställningen från det kinesiska smittskyddsinstitutet var dödligheten större för multisjuka personer. Störst var risken för hjärt- och kärlsjuka. Av 873 personer som smittades dog 92 stycken. Av 1 102 diabetiker som insjuknade dog 80 stycken, och bland 511 insjuknade med kroniska lungsjukdomar dog 32 stycken.

Crornavirusets påverkan vid en graviditet är ännu inte helt känd. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att gravida vidtar samma försiktighetsåtgärder som med andra smittsamma sjukdomar.

Hur många har smittats och avlidit i land X?

Statistik över bekräftat antal smittade och avlidna i olika länder går att finna hos SVT:s egen grafikspecial , amerikanska Johns Hopkinsuniversitetet samt hos Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC). Siffrorna uppdateras en gång per dygn.

Varför finns det inga svenska siffror på antal friskförklarade?

Att det inte presenteras någon statistik hos Folkhälsomyndigheten över antalet tillfrisknande handlar inte om att ingen tillfrisknar, utan för att den uppföljningen inte görs. Då man i Sverige inte kunnat se några kroniska fall av sjukdomen utgår man alltså ifrån att de som inte avlider blir friska.

Orsaken till att fallen inte följs upp är huvudsakligen för att det tar upp onödiga resurser på en redan belastad sjukvård, och för att man prioriterar att testa odiagnostiserade människor med symptom.

WHO har som kriterium att det krävs två negativa tester med 24 timmars mellanrum för att en person ska vara friskförklarad från covid-19. Detta test genomfördes på några av de tidiga fallen och registrerades vilket förmodligen är orsaken till att det cirkulerar siffror på friskförklarade i Sverige. Dessa ger dock inte en fullständig bild över hur många som faktiskt blivit friska.

Vad behöver jag tänka på när det gäller resor?

”Med anledning av den omfattande spridningen av det nya coronaviruset och den snabbt föränderliga och osäkra situationen som råder för resande avråder UD från icke nödvändiga resor till alla länder. I länder eller områden där UD sedan tidigare avråder från resor, gäller dessa beslut,” skriver UD i ett pressmeddelande.

Icke-nödvändiga resor omfattar besöks- och turistresor, men UD menar att samhällsviktiga arbetsresor kan ske.

Avrådan gäller till och med den 15 juli och därefter kommer en ny bedömning att göras.

Utrikesdepartementet beslutar om avrådan från resor till andra länder och när de gör det kommer informationen finnas på deras hemsida samt i appen Resklar. Enligt UD:s pressjour ser de över situationen löpande och gör bedömningar därefter.

Deras bedömning grundar sig på om och när säkerhetssituationen bedöms som mycket farlig, oberäknelig eller snabbt föränderlig. På Folkhälsomyndighetens hemsida kan man hitta ytterligare information om vad man bör vara observant kring om man har rest eller ska resa i områden som har rapporterad smittspridning.

Alla uppmanas dessutom att undvika inrikesresor om det inte är nödvändigt.

Sverige har inte stängt gränserna men har inreseförbud från länder utanför EU, till att börja med från 19 mars och 30 dagar framåt. Detta gäller inte svenska medborgare.

Här kan du läsa vad som gäller om du bokat resor ur ett konsumentperspektiv.

Regeringen har också kommit ut med rekommendationer när det gäller resor inom landet. Enligt rekommendationerna borde man inte resa längre än 2 timmar från sitt hem, detta för att man ska kunna få vård, om behovet skulle uppstå, i den region som man bor i.

För den som ska resa är det bra att veta vad UD rekommenderar. Foto: TT


Hur ser smittspridningen ut i Sverige?

I början på mars kunde Folkhälsomyndigheten se tecken på samhällsspridning av viruset i Region Stockholm och i Västra Götalandsregionen. Med det menas fall där man inte kunde se direkta kopplingar till personer som smittats i utlandet och sedan insjuknat här i Sverige.

Risknivån höjdes då till den högsta. Sedan april finns en allmän smittspridning i stort sett hela Sverige, enligt Folkhälsomyndigheten.

Läget innebär att det är viktigt att var och en med symptom, även milda, begränsar sociala kontakter där smitta riskerar att överföras. Det gäller både i arbetslivet och i privatlivet och kan bidra till att minska spridningens omfattning.

Varför pratas det om att ”platta ut kurvan”?

När en ny smitta som coronaviruset sprider sig i befolkningen är det viktigt att dra ut på förloppet så att alla inte blir sjuka samtidigt då detta orsakar hög belastning på vården. Det är på grund av detta som åtgärder vidtas nu för att begränsa smittspridningen – exempelvis att alla som kan jobba hemifrån uppmanas att göra det och att alla med minsta symptom också undviker att träffa andra människor. Hör forskaren Emma Frans förklara mer här eller i klippet nedan.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Emma Frans är doktor i medicinsk epidemiologi och forskare vid Karolinska institutet.

Vilka testas för viruset?

Utöver personer som söker sjukhusvård för sina symtom så testas även vårdpersonal för om de bär på viruset.

Socialminister Lena Hallengren (S) har sagt att regeringen vill se 100 000 coronatester i veckan redan i mitten av maj, men det är fortfarande en bra bit kvar till det målet. Första veckan i maj analyserades 29 000 prover.

Enligt prioriteringslistan ska anställda i andra samhällsviktiga yrken prioriteras för provtagning i tredje hand (efter sjuka och vårpersonal), och i fjärde hand personer i övriga samhället.

Det utvecklas också tester för att avgöra om en person har antikroppar från tidigare infektion, och när de blir tillgängliga kommer de i första hand användas till personal inom vård och omsorg.

Det finns även självtester för covid-19 som tillverkare marknadsför för användning i hemmiljö, men de rekommenderas inte av Folkhälsomyndigheten i nuläget eftersom de inte är tillräckligt säkra.

Hur långt bort är ett vaccin?

Det finns ännu inget godkänt vaccin mot covid-19 men det pågår omfattande forskning globalt och ett par vacciner har börjat genomgå kliniska prövningar på människor.

Det tar lång tid att utveckla ett vaccin, i normala fall flera år, och även om det pågår intensiv forskning för covid-19 så ska man inte räkna med att ett vaccin kommer att vara godkänt för användning under 2020, enligt Läkemedelsverket.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Coronavirusets spridning på 60 sekunder. Foto: Videoblocks/Reuters/Montage

Om man insjuknat i viruset en gång, är man immun då?

Forskarna är inte säkra, men världshälsoorganisationen WHO har tidigare sagt att man kan vara immun under en kortare tid. Folkhälsomyndigheten skriver att bedömningen utifrån tidigare erfarenheter är att immuniteten varar så länge att man inte kommer att smittas fler gånger under en och samma säsong.

Kan smittan överföras från husdjur till människor?

Ett litet antal djur har testats positiva för covid-19 men bedömningen är att de inte har kunnat föra smittan vidare. Läs mer här.

Källor: Folkhälsomyndigheten, Vårdguiden 1177, Det kinesiska smittskyddsinsitutet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Nya coronaviruset

Mer i ämnet