Sittande regering hamnar ofta i skottgluggen för kritik när det är problem inom olika viktiga samhällssektorer. Just nu ser sjukvården och de allt längre väntetiderna ut att bli en av de stora valfrågorna.
Enligt tillgänglig statistik från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys är bilden entydig. Vårdköerna har växt påtagligt sedan 2014 och särskilt kraftig är ökningen 2015 och 2016.
Regering och opposition skyller på varandra
Sittande regering skulle alltså riskera att få bära hundhuvudet för den här utvecklingen. Och så kan det mycket väl bli. Oppositionen gör allt för att trumma in att det är regeringens fel, bland annat avskaffande av den så kallade kömiljarden.
Den rödgröna regeringen å andra sidan brukar skylla på den förra alliansregeringen och anklaga den för stora skattesänkningar som lett till en underfinansierad sjukvård.
Överens om satsning på vården
Nu tycks emellertid både regering som opposition vara överens på en punkt: Att det behövs avsevärt mer resurser till sjukvården. En löfteskarusell av stora mått har således dragit igång inför den stundande valrörelsen.
I senaste budgetpropositionen föreslog regeringen åtgärder motsvarande 5,5 miljarder kronor utöver vad som anslagits i budgeten för 2017. Bland förslagen fanns bland annat en patientmiljard som ska användas för att korta köerna.
De borgerliga partierna håller fast vid sin kömiljard, även om flera partier valt att bygga ut den. Moderaterna till exempel vill satsa tre miljarder kronor på att korta köerna, medan Kristdemokraterna både vill ha återinförd kömiljard och dessutom satsa två miljarder kronor på en särskild vårdplatsgaranti.
Flera partier, bland annat Liberalerna, vill bygga ut primärvården för att avlasta sjukhusen. Regeringen har öronmärkt 300 miljoner kronor för att utbilda sjuksköterskor till specialistsjuksköterskor. Centerpartiet tycker inte att det räcker utan vill satsa 600 miljoner kronor.
En av de viktigaste valfrågorna
Sverigedemokraterna som pratar allt mer om sjukvården vill inte bara utbilda personalen, utan också ge alla inom vården rätt till heltid. Kristdemokraterna föreslår också att svensk sjukvård ska förstatligas. I dag är det landstingen som har huvudansvaret för sjukvården, men Kristdemokraterna anser att alltför stora skillnader i medicinska resultat och köer leder fram till slutsatsen att staten ska ta över sjukvården. Inget annat parti är särskilt intresserat av det förslaget.
Men löftena att förbättra vården duggar alltså tätt inför valrörelsen. Räkna med att budgivningen kommer att fortsätta fram till valdagen.
När väljarna får bestämma är sjukvården den viktigaste politiska frågan tillsammans med flyktingpolitik och integration, skola och så förstås lag och ordning. Det är kring dessa frågor valet 2018 kommer att avgöras.
Vårdfrågan kan paradoxalt nog gynna S
Var tyngdpunkten i debatten hamnar får sannolikt stor betydelse för valutgången. En valrörelse där flyktingpolitik och brottslighet dominerar kan gynna Sverigedemokraterna och Moderaterna, medan en valdebatt som domineras av sjukvården kan gynna Socialdemokraterna.
Det kan låta paradoxalt med tanke på att Socialdemokraterna har suttit i regeringsställning under en period där vårdköerna har växt och där regeringen anklagas av motståndarna för att vara huvudansvarig.
Förklaringen ligger i hur väljarna uppfattar de politiska partierna. Medan Sverigedemokraterna har störst förtroende i invandringsfrågan och Moderaterna störst förtroende när det handlar om lag och ordning ligger Socialdemokraterna i topp när det gäller sjukvården.
S har högst förtroende i frågan – MP har lägst
När det handlar om sjukvården anser exempelvis 22 procent av väljarna att Socialdemokraterna har bäst politik, enligt den senaste undersökningen från opinionsföretaget Novus. Bara 11 procent anser att Moderaterna är bäst här, medan 8 procent tycker att Sverigedemokraterna har den bästa sjukvårdspolitiken. 7 procent av väljarna tycker bäst om Vänsterpartiet i den här frågan medan Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet var för sig samlar endast 3 till 4 procent av väljarna bakom sig.
Allra lägst förtroende här har Miljöpartiet. Endast 1 procent av väljarna tycker att MP har den bästa sjukvårdspolitiken.
Sjukvården är alltså ”hemmaplan” för Socialdemokraterna. Om väljarna uppfattar krisen i sjukvården som en särskilt viktig fråga i valet och debatten fokuseras där finns alltså rimliga skäl att anta att detta gynnar Socialdemokraterna. Trots att köerna har växt under mandatperioden och trots att allt fler väljare får vänta länge på att få sjukvård.