Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin och Isabella Lövin. Foto: TT

ANALYS: Vinna eller försvinna för MP

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Allt står på spel för Miljöpartiet i årets valrörelse. Nu handlar det om att vinna eller försvinna. Åker Miljöpartiet ur riksdagen väntar fyra år av politisk ökenvandring. Det är det bistra utgångsläget när partiet i helgen samlas till kongress i Västerås.

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

När språkröret Gustav Fridolin höll sitt invigningstal handlade det mesta om miljön- och klimatet. Visst, han talade också om stress, kortare arbetstid, skolan och psykisk ohälsa, men fokuset var klimat- och miljöfrågorna. Han häcklade de andra partierna för vad han anser vara deras brist på intresse för denna fråga och hävdade att bara en röst på Miljöpartiet är en röst för en bättre miljö.

Partier i kris brukar söka sig tillbaka till sina kärnfrågor. Det är så man hoppas kunna locka tillbaka gamla väljare. Och det är tydligt att Miljöpartiet tänker arbeta utifrån den strategin.

Om den kommer att lyckas är däremot en helt annan sak.

Trots klimatförändringarna är klimatfrågan tämligen sval i svensk politik just nu. Visst, svenska väljare oroar sig över klimatet och över miljöförstöring, men när de rankar de viktigaste politiska frågorna är det helt andra frågor som hamnar i topp. Då handlar det om sjukvård, invandring/integration, skola och lag och ordning.

Gränsöverskridande fråga

En förklaring är sannolikt att väljarna uppfattar klimat- och miljöfrågan som en framför allt gränsöverskridande, global, fråga där den svenska riksdagen bara har ett begränsat inflytande att påverka. För läget i Sverige anser till och med miljöpartisterna vara bra. Gång på gång understryker de att Sverige har världens bästa klimatpolitik.

Parallellt med att klimat- och miljöfrågan har tappat mark som viktig politisk fråga för väljarna har Miljöpartiet förlorat väljare. Här finns sannolikt ett klart samband, men Miljöpartiets problem är större än så.

Partiet har malts ner i kompromisser med Socialdemokraterna i regeringsställning. När partiet hamnade i regeringen skärptes också den mediala granskningen av Miljöpartiet. Det ledde till uppmärksammade skandaler om ledande miljöpartister, bl a förra ministern Mehmet Kaplan som anklagades för nära samarbete med turkiska nationalister.

Krisartat läge

När vi nu är på väg in i valrörelsen är opinionsläget för partiet krisartat. I de flesta mätningar hamnar partiet nu endast strax över riksdagspärren på fyra procent. Oron är stor i Miljöpartiet att man ska få tillbringa nästa mandatperiod utanför riksdagen, utan tvekan ett reellt hot. Att förlita sig på stödröster är inget partiet kan räkna med. Av allt att döma måste man klara sig på egen hand.

Dessutom har Miljöpartiet faktiskt åkt ur riksdagen förut. Det skedde 1991 efter bara en mandatperiod i riksdagen. Men redan 1994 var partiet tillbaka igen och har sedan dess lyckats hålla sig kvar.

Under förra mandatperioden upplevde partiet vad som i alla fall hittills måste betecknas som storhetstiden. Klimatfrågan spelade då en större roll för väljarna och Miljöpartiet uppfattades av många väljare som ett lagom radikalt grönt parti med frihetliga idéer. Partiledningen kallade sig gärna liberala och skördade stora framgångar bland en yngre, urban medelklass. Höjdpunkten var EU-valet 2014 när partiet fick 15 procent av rösterna. Då talade partistrategerna om att Miljöpartiet skulle bli Sveriges tredje största parti.

Vid avgrundens rand

Så blev det nu inte. I stället har de politiska huvudmotståndarna Sverigedemokraterna skördat allt större framgångar. För Miljöpartiet har det i stället gått utför. Nu, några månader före valet, står språkrören bildligt talat vid avgrundens rand.

Åker partiet ur riksdagen väntar fyra år av politisk ökenvandring. Det rödgröna blocket kommer att försvagas kraftigt i svensk politik och statsministern Stefan Löfven kan definitivt glömma alla tankar på en rödgrön regering.

Det skulle alltså få stora konsekvenser både för Miljöpartiet och för svensk politik om partiet åker ur riksdagen.

Möjligen är det just detta som i slutändan kan rädda partiet. Att tillräckligt många väljare, trots att allt, på valdagen lägger sin röst på Miljöpartiet, just för att behålla ett grönt parti i riksdagen.

Höghastighetståg

Helgens kongress ska slå fast det valmanifest Miljöpartiet tänker gå till val på. Också här spelar förstås klimat- och miljöpolitiken en viktig roll. Miljöpartiet lovar att satsa på höghastighetståg som ett alternativ till flyget, och vill stoppa spridningen av plast och gifter för att rädda haven. Ett annat vallöfte är att en särskild skatt ska införas på importerat kött där antibiotika har överanvänts i djurhållningen.

Men partiet kommer också att driva andra frågor i valrörelsen. Den gamla hjärtefrågan om arbetstidsförkortning finns med i valmanifestet, liksom satsningar på barn och ungas psykiska hälsa.

Den här mandatperiodens stora politiska trauma för Miljöpartiet finns också med i valmanifestet, flyktingpolitiken. Här lovar partiet att slåss för en återgång till den mer generösa flyktingpolitik som gällde fram till 2015. Frågan är dock vilken trovärdighet Miljöpartiet har kvar i den här frågan. Det var ju trots allt med Miljöpartiets stöd som asylreglerna kraftigt skärptes.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.