54 560 barn föddes under första halvåret 2022 – en minskning med 6,7 procent jämfört med samma period förra året, enligt ett pressmeddelande från SCB.
Minskningen följer i spåren av en långsiktig trend under det senaste decenniet med en nedgång i fruktsamhetstalen i Sverige. Under coronapandemin syntes dock en liten uppgång, säger Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet.
– Då kom nedgången av sig och det föddes lite, lite fler barn än väntat, framförallt andra- och tredjebarnet. Då folk ändå var hemma under pandemin och redan planerat barn två eller tre så skaffade man dem ibland lite fortare än planerat, säger Gunnar Andersson.
Effekt upphörde
Men i år började alltså barnafödandet minska igen, något Gunnar Andersson liksom andra demografer i Europa kopplat ihop med en postpandemisk effekt som stämmer överens med när massvaccinationerna och därmed återgången till en mer normal tillvaro inleddes.
– Då upphörde den där lilla positiva effekten som var under pandemin och den långsiktiga nedåtgående trenden var kvar.
Global oro
En faktor som tydligt påverkat barnafödandet historiskt sett är den ekonomiska konjunkturen, exempelvis syntes en dramatisk nedgång i samband med finanskrisen på 1990-talet och även en minskning efter krisen 2008.
Det kan dock inte förklara det senaste årtiondets långsiktiga nedgång, under en ekonomiskt väldigt stark period. Inte heller kan man peka på några andra tydliga förklaringar, enligt Gunnar Andersson.
– Man kan inte koppla ihop den med några strukturella förändringar i Sverige, men allmänna globala orosfaktorer verkar ha blivit mer viktiga.
– Det blir ännu mer av den varan nu, fortsätter Gunnar Andersson, och hänvisar till kriget i Ukraina, inflationen och klimatförändringarna.
