Foto: TT

Ministern om superbakterien: ”ett politiskt problem”

Publicerad

Före jul upptäcktes bakterier i Kina som var resistenta mot den antibiotikagrupp som varit ett av de sista verksamma läkemedlen och nu har resistenta bakterier hittats hos två personer i Sverige.

En ny bakterie som tidigare inte upptäckts i Sverige har nu hittats hos två personer som varit på resa i Asien, rapporterar Sveriges Radios Ekot. Bakterien är resistent mot den antibiotikagrupp som varit ett av de sista verksamma läkemedlen.

I slutet av förra året upptäcktes den här sortens resistenta bakterier i Kina och sedan dess har ett 20-tal länder rapporterat om fall. På Folkhälsomyndigheten är man inte förvånad över att bakterien nu kommit till Sverige, men ser allvarligt på situationen.

– Vi har inga tecken på att det i dag förekommer bland dem som blir sjuka i Sverige, men eftersom vi vet att den kan finnas genom import från andra länder, så måste vi följa och se om den blir vanligare, säger Karin Tegmark-Wisell vid Folkhälsomyndigheten till Ekot.

Wikström efterlyser global handlingsplan

Folkhälsominister Gabriel Wikström (S) säger till TT att antibiotikaresistensen måste tas på stort allvar och att frågan bör tas upp på högre nivåer.

– Alla är överens om att det här är ett hälsoproblem men vi måste också vara överens om att det är ett politiskt problem. Det är viktigt att lyfta det från hälsoministrar till statsöverhuvuden och regeringschefer, precis som man gjort med exempelvis klimatfrågan. Då har man dels pekat ut frågans vikt, dels fått en tydlig sanktion att man kan gå fram med tuffare åtgärder på de här områdena.

Gabriel Wikström säger att mycket hänt på området den senaste tiden, bland annat slöts en global handlingsplan förra året och Sverige har slutit ett bilateralt avtal med Kina om att hjälpa till med övervakningen av antibiotikaresistens i landet.

”Man kan oroa sig på sikt”

– På sikt kan man oroa sig över hur sjukvården kan fungera i framtiden. Det man tagit för givet ska fungera kanske inte kommer göra det längre, säger Thomas Åkerlund som är chef över enheten för bakterieövervakning på Folkhälsomyndigheten.

– Det är ingen omedelbar risk eller fara för patienter eller människor i Sverige, att just den här ensamt kommer som en resistens gen. Oron ligger i att den kombineras med andra bakterier och blir totalresistent, och att den sedan sprids över världen, säger han.

Kan man själv göra någonting?

– I det här fallet är det nog svårt att själv göra något för den här resistensen. Det här är ett antibiotikum som väldigt sällan används, det är de mest utsatta patienterna som får det här. Det handlar om att man, när man är ute och reser till exempel, måste hålla den vanliga hygienen, för alla möjliga typer av infektioner. Det är grundrekommendationen.

Otto Cars, professor i infektionssjukdomar och grundare av React, ett internationellt nätverk mot antibiotikaresistens, säger att det inte är oväntat att den här typen av bakterier dykt upp i Sverige, eftersom spridningen av genen är större än man först trodde.

Antibiotika till djur bidrar

– Det är oroande, för vi kan inte riktigt se hur fort det kommer att gå. Det är alldeles uppenbart att det är en generell trend att vi i vår normala bakterieflora byter ut normala bakterier mot mer multiresistenta. Det drivs ju mycket av vårt resande men också av den enormt stora användningen av colistin (en sorts antibiotika) i många länder när det gäller djuruppfödningen.

Oroande är också att vi är i ett läge då det inom den närmaste framtiden inte finns några nya antibiotikaalternativ, säger Otto Cars.

– Vi kan inte se några nya antibiotika mot den här typen av bakterier vid horisonten. Vi har hamnat i en tidsfälla.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer