Foto: TT

Är allting farligt att äta numera?

Uppdaterad
Publicerad

När matlarmen duggar tätt är det lätt att tro att allt är farligt och giftigt. Vi har tittat närmare på några av de senaste årens matlarm.

Känner du dig matt och villrådig efter ännu ett larm om gifter i maten? Då har Rickard Bjerselius, toxikolog på Livsmedelsverket, ett kort och koncist råd: Ät varierat och var inte orolig.

Han tycker dock inte att larm ska underskattas, eftersom de lyfter fram brister i kontrollsystemen.

– Men som konsument kan man känna sig trygg i att vi har en fungerande livsmedelskontroll. Maten är säkrare i dag än den någonsin har varit, tack vare forskning, regler och löpande kontroller, säger han.  

Vi har tittat närmare på några uppmärksammade larm de senaste åren:

  • Bekämpningsmedel i frukt och grönsaker

När Livsmedelsverket gjorde stickprover på frukt 2010 och 2011 hittades rester av bekämpningsmedel i 83 procent av proverna, med tre procent över gränsvärdet. På grönsaker hittades rester av bekämpningsmedel i 46 procent av grönsakerna, sex procent över gränsvärdet. Nästan alla grönsaker som låg över gränsvärdet kom från ett land utanför EU. Larmen om bekämpningsmedel är en av orsakerna till att försäljningen av ekologisk mat ökar. Förra året ökade försäljningen av ekologiska livsmedel i Sverige med 30 procent.

Livsmedelverkets råd: Nyttan av att äta grönsaker väger tyngre
Gränsvärdena för bekämpningsmedel är på en sådan låg nivå att även grupper som barn, gravida och vegetarianer kan känna sig trygga. Det finns ett löpande kontrollsystem som slår till när grönsaker och frukt innehåller bekämpningsmedel som är över gränsvärdet. När livsmedel stoppas hamnar de på Livsmedelsverkets så kallade svarta lista.

Vill man äta frukt och grönsaker som inte innehåller bekämpningsmedel alls är ekologiskt bättre. Men det går inte att säga att det är säkrare ur hälsosynpunkt, eftersom Livsmedelverket gör bedömningen att låga halter av bekämpningsmedel inte innebär någon hälsorisk. Oavsett vilka grönsaker du äter väger nyttan av att äta grönsaker mycket tyngre än de eventuella riskerna med att få i sig bekämpningsmedel.

  • Akrylamid ger cancer

När larmen om att det cancerframkallande ämnet akrylamid kom 2002 fick nyheten stor uppmärksamhet, men i dag talas det lite om riskerna. Ämnet bildas naturligt i mat vid upphettning, stekning eller rostning.  Högst halter akrylamid finns i potatischips, kaffe och pommes frites.

Livsmedelsverkets råd: Stek inte för hårt
Råden om riskerna för akrylamid gäller fortfarande. En varierad kost minskar risken för att få i sig stora mängder akrylamid. När du tillagar mat ska den inte stekas för hårt. Som exempel ska en potatisgratäng lagas till den är ljusbrun på ytan, men inte mörkbrun.

  • Mjölkdrickande och ökad dödlighet

I oktober släppte en grupp forskare vid Uppsala universitet en studie som pekade på ett samband mellan mjölkdrickande och ökad dödlighet. Andra studier har pekat på en ökad risk för prostatacancer.

Livsmedelsverket: Drick mjölk med måtta
Mjölk är inte farligt, men den ska inte överkonsumeras. Det finns ingen anledning för barn eller vuxna att dricka mer än en halv liter per dag, och då räknas även mjölk i andra maträtter in. 

  • Miljögifter i fisk

Fisk är nyttigt, det vet vi. Men samtidigt duggar rapporterna tätt om hur miljögifter som PCB, PFAA, kadmium och kvicksilver samlas i feta fiskar. Den svenska Östersjölaxen innehåller dioxin på så höga nivåer att den är förbjuden att exportera.

Livsmedelsverkets råd: Ät mer fisk
Både barn och vuxna bör äta 2-3 portioner fisk per vecka eftersom fisk innehåller mycket D-vitamin, jod och selen, ämnen som vi får i oss för lite av. I dag äter ungefär var tredje svensk fisk två gånger i veckan. Men fet fisk från Östersjön och från insjöar bör ätas med försiktigt. För barn och kvinnor i barnafödande ålder handlar det om 2-3 ggr per år. Fisk som säljs i affärerna kommer oftast från Atlanten eller Stilla havet.

  • E-nummer

Debatten om e-nummer och tillsatser i mat tog fart ordentligt under mitten av 2000-talet. Den har lett till att många livsmedelsföretag sett över och kortat sina innehållsförteckningar. De vanligaste tillsatserna är konserveringsmedel, stabiliseringsmedel, färgämnen och aromämnen.

Livsmedelverkets råd: Oroa er inte
Alla tillsatser som fått ett så kallat e-nummer är grundligt riskstuderade. De gränsvärden som har satts tar hänsyn till att man inte får i sig för mycket även om man äter många olika livsmedel med tillsatser i.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Arsenik i ris

Mer i ämnet